Det finns lagstadgade skyldigheter som gäller för en samfällighetsförening. Samtliga dylika föreningar regleras i lagen om samfälligheter (1973:1150). Beroende på vilken slags samfällighet man har kan det behöva upprättas en bokföring och i vissa kan man också behöva en revisor. Om din samfällighetsförening vill anlita en revisor är ni varmt välkomna att ta kontakt med oss på Synega så ser vi till att ni kommer i kontakt med rätt person för uppdraget.

Delägarförvaltning och föreningsförvaltning

Lagen om förvaltning av samfälligheter är den lag som täcker in nästan alla samfälligheter och där framkommer hur en sådan ska förvaltas. Man gör skillnad på två olika typer av samfälligheter och beroende på i vilken kategori en sådan faller in gäller olika regler för förvaltningen.

• Delägarförvaltning – avsett för samfälligheter som har få delägare
• Föreningsförvaltning – samfälligheter som förvaltas av en juridisk person

Om en samfällighet har föreningsförvaltning innebär det att man tar majoritetsbeslut. Det är fördelaktigt i situationer när man kanske är oense eftersom det alternativ som majoriteten av alla röstberättigade väljer att lägga sin röst på är det beslut man fattar. I en föreningsförvaltad samfällighet väljer man en styrelse på en föreningsstämma och därefter är det styrelsen som ansvarar för den löpande förvaltningen. I en föreningsförvaltad samfällighet kan man också ha revisorer och även de väljer man på föreningsstämman.

En delägarförvaltad samfällighet kräver att samtliga delägare ska vara överens om alla beslut som tas. I situationer där man inte kan enas om ett beslut går det att kontakta Lantmäteriet för att få till stånd ett så kallat delägarsammanträde. Under ett sådant sammanträde är det möjligt att ta beslut genom majoritetsröstning där alla delägare har rösträtt och om det skulle resultera i ett oavgjort läge kan Lantmäteriet ta beslut å samfällighetens vägnar.

En delägare kan också begära att samfälligheten ska vara föreningsförvaltad och skicka in en ansökan om det. Lantmäteriet håller då i ett sammanträde och kan bistå vid bildandet av en samfällighetsförening.

Samfällighetsföreningars bokföringsskyldighet

När en samfällighet har föreningsförvaltning kan en bokföringsskyldighet inträda. Vilka som har en bokföringsskyldighet regleras i Bokföringslagen. Enligt huvudregeln så har juridiska personer alltid en skyldighet att upprätta en bokföring och den skyldigheten börjar gälla direkt när en juridisk person kan förvärva rättigheter och har skyldigheter, men vad gäller en samfällighetsförening är regelverket något annorlunda. En samfällighetsförening blir bokföringsskyldig om någon av de följande punkterna är uppfyllda:

1. Tillgångarna överstiger 1,5 miljoner kronor
2. Föreningen är moderföretag i en koncern
3. Föreningen har näringsverksamhet

Att bedöma vad som är näringsverksamhet kan i vissa situationer vara knepigt, men enligt Bokföringsnämnden är näringsverksamhet sådant som man kan bedöma att görs av en näringsidkare. Även förvärvsverksamhet räknas till näringsverksamhet om den har ett vinstsyfte, och det gäller såväl yrkesmässig som självständig verksamhet. 

Om man då applicerar de här regelverken på en samfällighetsförening kan man säga att om verksamheten enbart handlar om förvaltning så ses det inte som en näringsverksamhet. Hur en sådan förvaltning kan se ut beror förstås på vilken slags samfällighetsförening man har, men exempelvis kan det handla om att ploga och sanda vägar som hör till samfälligheten. Skulle samfällighetsföreningen däremot ploga och sanda vägar som inte hör till samfälligheten anses det vara näringsverksamhet eftersom det då inte längre handlar om förvaltning av de gemensamma tillgångarna. I en sådan situation skulle alltså samfällighetsföreningen behöva upprätta en bokföring.

Revisioner i samfällighetsföreningar

En samfällighetsförening som faller inom ramarna för bokföringsskyldigheten kan med fördel anlita en revisor. En revisor ger alla som är involverade i samfälligheten en större trygghet eftersom dennes uppdrag är att granska både den ekonomiska och den tekniska förvaltningen av föreningen. Även fast en samfällighetsförening inte är skyldig att ha en bokföring kan det vara fördelaktigt att ändå välja en revisor. I och med det arbete som den eller de personerna gör så får ni i samfälligheten en större inblick i ekonomin och kan även få råd av revisorn kring åtgärder som på sikt kan förbättra den. 

När en revisor gör en revision av en samfällighetsförening går den personen igenom flera områden för att kontrollera så att föreningen följer gällande lagar och regelverk. De saker som en revisor gör är bland annat att:

• Kontrollera så att det finns verifikationer till bokföringen
• Gå igenom bokföringen för att kontrollera så att den är upprättad korrekt
• Följa upp samfällighetsföreningens budget
• Granska förvaltningen
• Granska den interna kontrollen
• Granska resultat- och balansräkningen

Utöver det är det även vanligt att en revisor kontrollerar vilka försäkringar samfällighetsföreningen har och vilket grundskydd som finns. Skulle revisorn upptäcka att det finns brister i försäkringsskyddet kan denne påtala det för föreningen så att det kan åtgärdas. Väljer ni att anlita en revisor genom oss på Synega kommer vi säkerställa att en person med precis rätt kompetens och erfarenhet tar sig an uppdraget för att på det sättet hjälpa samfällighetsföreningen att vara välmående och välfungerande.

Revisorn skriver en revisionsberättelse

Varje verksamhetsår skriver revisorn en revisionsberättelse och i den tar personen upp viktiga insikter och slutsatser som hen har kommit fram till under sitt uppdrag. Bland annat kommer revisorn gå igenom ifall årsrapporten har upprättats enligt god samfällighetsföreningssed, och ifall det finns anmärkningar på något styrelsen har gjort kommer även de sakerna framgå tydligt. En revisor har en skyldighet att ta upp sådana förfaranden som kan leda till att samfällighetsföreningen blir skadeståndsskyldig och genom det kan föreningen i sin tur korrigera eventuella brister i sin verksamhet och förvaltning. På samma sätt kommer revisorn granska och kommentera ifall samfällighetsföreningen har följt alla regelverk och lagar som gäller.

I en revisionsberättelse kommer revisorn också göra ett utlåtande om årsrapporten och huruvida den stämmer överens med resultaten eller inte. Även andra saker som kan anses vara av vikt för medlemmarna i samfälligheten kan tas upp i revisionsberättelsen. I stora drag kan man se berättelsen som ett dokument som syftar till att ge alla medlemmar en inblick i hur verksamheten och förvaltningen har skötts under året och både lyfta saker som varit bra och eventuella brister.

Samfällighetsföreningar som har flera revisorer kan antingen få revisionsberättelser av varje enskild revisor, eller också skriver samtliga revisorer en gemensam berättelse och  undertecknar den allihopa.

Vem kan vara revisor i en samfällighetsförening?

Det är viktigt att den som gör en revision av en samfällighetsförening vet vad hen gör och vilka skyldigheter hen har. En av de viktigaste sakerna som gäller för en revisor är att denna måste agera opartiskt vilket innebär att det inte får finnas något personligt intresse i att framställa saker på ett visst sätt. En revisor måste också vara noga med att agera enligt god revisionssed för att inte bli skadeståndsskyldig. Med det menas bland annat att en revisor inte får låta bli att notera allvarliga överträdelser, komma med felaktiga upplysningar eller ge utlåtanden som inte stämmer överens med verkligheten.

Med detta sagt är det alltså viktigt att man är noga med vem som får det ansvarsfulla uppdraget att verka som revisor i en samfällighetsförening. Den revisor man väljer måste ha en gedigen kunskap om ekonomisk redovisning för att kunna utföra sitt arbete. Eftersom ett revisorsuppdrag kan innebära att man behöver framföra kritik gentemot styrelsens förvaltning är det också viktigt att revisorn inte har en nära relation till någon i styrelsen. Skulle så vara fallet uppstår en jävsituation och då äventyras opartiskheten som är en av grundbultarna för en revision.

Huruvida man ska välja en auktoriserad revisor eller inte är upp till varje enskild samfällighetsförening att avgöra. I mindre föreningar kan det räcka bra med att välja en lekmannarevisor som har ett intresse för ekonomi och kunskap om vad uppdraget innebär, men i många fall är det mycket bättre att välja en auktoriserad revisor eftersom de har en yrkeskompetens som kan komma att gynna samfällighetsföreningen.

Fördelarna med att välja en auktoriserad revisor är bland andra att den personen kan fungera som ett bollplank. Det är lätt hänt att man felaktigt utgår från att det enda en revisor gör är att leta efter fel i föreningen, men det är långt ifrån sanningen. En revisor med djupgående erfarenhet och kunskaper om revision och ekonomi kommer kunna bistå samfällighetsföreningen med råd i ekonomiska frågor vilket gör att det går att bygga en mer stabil ekonomisk framtid och skapa ett förtroende hos samtliga medlemmar.

Hitta en revisor hos Synega

Om er samfällighetsförening vill anlita en kunnig och pålitlig revisor är ni välkomna att vända er till oss på Synega. Vi ser till att en konsult med den erfarenhet som kan gynna er tar sig an ert uppdrag för att ni på det sättet ska kunna skapa en stabil framtid för er förening. Utöver att vi värdesätter våra konsulters erfarenhet och kompetens är vi också stolta över att erbjuda flexibla betalningsplaner. Hos oss betalar ni aldrig för mycket för att nyttja en revisor. Ni får själv välja om ni betalar per timme eller önskar anlita någon för ett fast arvode – allt för att det ska vara så flexibelt för er som möjligt.

Välkomna till oss på Synega!

Vanliga frågor om revisor i samfällighetsförening

Måste en samfällighetsförening ha en revisor?

I lagen om förvaltning av samfälligheter framkommer alla regler som finns gällande revisorer. Det finns inga lagstadgade krav på att en samfällighetsförening ska ha en revisor men det är alltid att rekommendera att föreningen har en eftersom det kan gynna ekonomin och förtroendet bland medlemmarna.

Vem får göra en revision av en samfällighetsförening?

Den som väljs till revisor i en samfällighetsförening måste ha de rätta kunskaperna för att faktiskt kunna utföra uppdraget. Det handlar bland annat om att denne måste veta vad som ingår i uppdraget och ha en ekonomisk kunskap. Personen som väljs till revisor får inte ha en anknytning till någon i styrelsen eftersom det i sådana fall uppstår en jävsituation.

Att välja revisor i bostadsrättsförening

En bostadsrättsförening skall ha stadgar. De är att se som ett styrdokument med regler för hur föreningen ska skötas. I stadgarna ska man ha med bestämmelser om revision och revisorer. Det ska bland annat framgå hur många revisorer man ska välja. Det som står i stadgarna är det regelverk man ska följa som bostadsrättsförening, men om det står någonting annat i lagstiftningen så är det den som gäller. Det lagen säger är att en bostadsrättsförening måste ha åtminstone en revisor, så det är ingenting man kan frånsäga sig genom att skriva in att man väljer bort revisionsplikten i stadgarna.

Man väljer revisor på föreningsstämman, förutsatt att det inte finns någon annan bestämmelse i stadgarna. På föreningsstämman får alla medlemmar som är röstberättigade vara med och besluta om vem som ska väljas till revisor. De flesta bostadsrättsföreningar behöver inte anmäla vem som är vald till revisor till Bolagsverket. 

Det är ofta smart att välja antingen en revisorssuppleant eller två revisorer på föreningsstämman. Om man har gjort det behöver man nämligen inte kalla till en ny föreningsstämma om revisorn av någon anledning inte skulle kunna fullfölja sitt uppdrag. 

Om revision i bostadsrättsföreningens stadgar

Det går inte att skriva in i stadgarna att styrelsen får i uppgift att välja revisor. Anledningen till det är att det är styrelsens arbete som ska granskas, varför det behöver vara upp till alla medlemmar i föreningen att välja revisor. Andra saker man ska reglera i stadgarna vad gäller revision är hur långt ett revisionsuppdrag ska pågå. Det allra vanligaste är att man har bestämmelser om att man väljer revisor på årsbasis. 

Vem får vara revisor i en bostadsrättsförening?

Det finns ett par grundläggande regler som gäller för vem som kan vara revisor i en bostadsrättsförening. För att någon ska kunna väljas till revisor ska personen:

• ha kunskap om redovisning och om ekonomiska förhållanden på ett sådant sätt att hen kan genomföra revisionsuppdraget
• vara myndig
• inte ha näringsförbud eller vara försatt i konkurs
• inte ha en förvaltare

Om en person har suttit i styrelsen och ska avgå från sin ledamotsplats efter ett år kan den personen inte väljas till revisor direkt. Detta eftersom det hade inneburit att personen skulle granska en del av det arbete som hen själv varit med och beslutat om under sin tid som styrelseledamot. 

I mindre bostadsrättsföreningar behöver det inte vara en auktoriserad revisor, men personen ska alltså ändå ha den ekonomiska kunskap och erfarenhet som behövs för att hen ska kunna utföra sitt uppdrag. Om bostadsföreningen är större behöver revisorn vara auktoriserad av Revisorsinspektionen. 

Vad är en större bostadsrättsförening?

Mindre bostadsrättsföreningar behöver inte anmäla revisor till Bolagsverket, men de föreningar som är större och därmed behöver ha en auktoriserad revisor ska göra en anmälan. Den kan göras via en e-tjänst på verksamt.se. En större bostadsrättsförening är en sådan som uppfyller ett eller flera av nedanstående kriterier:

• Föreningen har ett medeltal anställda på över 50 personer under vardera av de två senaste räkenskapsåren
• Den redovisade balansomslutningen ska under vardera av de två senaste räkenskapsåren ha överstigit 40 miljoner kronor
• Den redovisade nettoomsättningen ska under vardera av de två senaste räkenskapsåren ha överstigit 80 miljoner kronor

En revisor får inte vara jävig

Oberoende av om bostadsrättsföreningen är större eller mindre är det viktigt att den revisor man väljer inte är jävig. Det betyder att man inte kan välja en styrelseledamot, en suppleant eller någon som är samboende, gift eller nära släkt med någon i styrelsen till revisor. Det går däremot bra att välja någon som är medlem i föreningen till revisor, förutsatt att hen inte har någon form av beroendeställning till någon som sitter i styrelsen. Jävsreglerna finns för att revisorns arbete ska kunna ske opartiskt och det blir alltid problematiskt om det finns någon form av relation till en styrelseledamot. 

Hjälp med att hitta revisor till bostadsrättsförening

Ifall det är så att en bostadsrättsförening som är större och därmed måste ha en auktoriserad revisor, eller om stadgarna gör gällande att revisorn ska vara auktoriserad, men man inte kan hitta någon sådan kan man vända sig till Bolagsverket för att få hjälp. Det går att skicka in en ansökan till dem om att de ska utse en revisor med rätt behörighet. 

Styrelsen i en bostadsrättsförening har en skyldighet att ansöka om att Bolagsverket ska utse en revisor åt en om föreningsstämman inte kan välja en revisor eller inte kan hitta någon som lever upp till de lagstadgade kraven eller stadgarnas regelverk. När Bolagsverket utser en revisor har föreningen skyldighet att betala denne för arbetet, precis som när föreningsstämman själv väljer en revisor. 

Revisorns uppgifter i en bostadsrättsförening

Den som är revisor i en bostadsrättsförening verkar som en kontrollperson för medlemmarnas räkning. Genom revisorns arbete kan medlemmarna få en inblick i hur styrelsens arbete fungerar och att det går rätt till både vad gäller förvaltning och ekonomi. 

Det revisorn i en bostadsrättsförening ska göra är att granska föreningen. Med begreppet att granska föreningen menar man att revisorn både ska kontrollera ekonomin och göra en förvaltningskontroll, alltså säkerställa att styrelsen sköter sitt uppdrag på ett fullgott sätt. Granskningen innebär också att revisorn ska gå igenom den tekniska förvaltningen för att granska så att styrelsen har tagit sitt ansvar med att se till att mark och byggnader tas hand om på ett tillfredsställande sätt. 

Det som en revisor i en bostadsrättsförening ska granska är:

• Att det finns verifikationer till alla transaktioner
• Att affärshändelser har bokförts på ett korrekt sätt
• Att bokföringen stämmer överens med verkligheten
• Föreningens årsredovisning
• Om styrelsen har tagit de beslut som är nödvändiga och att de beslut som tagits också har blivit genomförda
• Den tekniska förvaltningen

När revisorn har gjort sin granskning kommer hen skriva en revisionsberättelse. Man kan se på den här revisionsberättelsen som en rapport över vad som har hänt i föreningen under årets gång. 

Revisionsberättelse

När revisorn har granskat årsredovisningen ska hen skriva en revisionsberättelse. Den berättelsen ska sedan delges föreningsstämman och berättelsen ska omfatta hela räkenskapsåret som gått. Styrelsen har rätt att få ta del av revisionsberättelsen minst tre veckor innan det är dags för den ordinarie föreningsstämman. 

I revisionsberättelsen ska revisorerna berätta om de anser att man kan bevilja styrelsen ansvarsfrihet. Vidare ska de även ta upp huruvida de anser att årsredovisningen stämmer överens med verkligheten och om den ger en rättvis bild av bostadsrättsföreningens resultat och ställning. 

Ren eller oren revisionsberättelse

Det finns två olika typer av revisionsberättelser. En ren revisionsberättelse är en sådan som inte innehåller några anmärkningar. En oren revisionsberättelse är en sådan som innehåller kritik av förvaltningen. Om det skulle röra sig om mindre allvarliga saker kan revisorn nöja sig med att lämna in en skrivelse till styrelsen. Det kallas för en revisionspromemoria. Om revisorn gör en sådan kan själva revisionsberättelsen fortfarande vara en så kallad ren sådan. Om man gör en promemoria har föreningens medlemmar inte rätt att läsa vad som står i den. 

Revisorernas övriga uppgifter

Utöver de uppgifter som vi listat här ovanför som ingår i en revisors uppdrag har denne ett par andra uppgifter. Om det är så att antalet bostadsrättshavare eller medlemmar under året blir färre än tre ska revisorn göra en ansökan om likvidation som skickas till tingsrätten. 

Eftersom revisorn är en trygghet för medlemmarna är det också bra om denne kan närvara på föreningsstämman och svara på eventuella frågor som medlemmarna har angående revisionen, styrelsens förvaltning och revisionsberättelsen. 

En revisor har tystnadsplikt

En av de viktigaste faktorerna för att revisionen ska fungera som tänkt är att revisorn är noga med vad hen yppar om sina insikter till andra. En revisor har alltid tystnadsplikt. Den tystnadsplikten innebär att revisorn inte får berätta saker vidare till andra som hen har fått veta i samband med uppdraget om det är sådan information som skulle kunna vara till skada för föreningen. Tystnadsplikten gäller inte bara när revisorn innehar sitt uppdrag utan även efteråt. En revisor som bryter mot tystnadsplikten kan bli skyldig att betala skadestånd. 

Även fast en revisor har tystnadsplikt har denne en skyldighet att ge föreningsstämman all den information som den begär. Det finns ett undantag från detta, och det är om den informationen skulle kunna skada en enskild medlem eller föreningen som helhet. I övrigt ska revisorn delge alla medlemmar de insikter hen har kommit fram till. 

I de fall en bostadsrättsförening har flera revisorer eller om en ny revisor utses ska den sittande revisorn även delge dessa all den information hen har kommit över. Detsamma gäller om föreningen blir försatt i konkurs. Då har konkursförvaltaren rätt att ta del av hela granskningen och då finns det inga undantag, även fast det hade varit skadlig information. Detta eftersom en konkursförvaltare också har tystnadsplikt. 

Sammanfattning

Vem som kan vara revisor i en bostadsrättsförening beror först och främst på om föreningen är stor eller liten. En stor bostadsrättsförening måste ha en auktoriserad revisor, medan en mindre BRF kan välja att ha en som inte är auktoriserad förutsatt att stadgarna inte säger någonting annat. 

Revisorn väljs på föreningsstämman och hen behöver ha en ekonomisk kunskap och erfarenhet som räcker till för att revisionen ska kunna utföras. Det är viktigt att revisorn eller revisorerna inte är jäviga, eftersom det skulle förta förtroendet från medlemmarna och eventuellt också göra att arbetet inte blir opartiskt.

Att hitta en revisor till ett bra pris

Vilket pris man betalar för en revisor beror på flera saker, bland annat på uppdragets omfattning och på revisorns erfarenhet. Att sänka kostnaderna för en revisor kan man göra på flera olika sätt, men i grund och botten handlar de allihopa om att man behöver planera och kartlägga företagets önskemål och behov. Det är alltid det vi rekommenderar företagare att börja med att göra om man upplever att man betalar för mycket för en revisor. Ofta kan det vara så att man har gjort en felrekrytering som inte motsvarar ens behov, eller också kan det vara så att man helt enkelt inte har varit tydlig med sig själv eller revisorn kring vad man egentligen vill få ut av en revision.

Även fast man vill sänka kostnaden för en revisor behöver man komma ihåg att alltid väga kostnaden för arbetet med det man erbjuds. En mer erfaren revisor med branschspecifik kunskap debiterar ofta mera än vad exempelvis en nyligen auktoriserad revisor som är i början av sin yrkeskarriär gör. 

Jämför offerter från flera revisorer

Det finns många saker man kan göra för att sänka kostnaden för en revisor, men den allra mest givna är naturligtvis att se till att man har flera erbjudanden att jämföra med varandra. När man letar efter en revisor, kanske för att det är första gången man ska anlita en, eller helt enkelt för att man vill hitta någon ny som kan göra revisionen, ska man därför ta kontakt med flera revisionsbyråer och begära att få tydliga offerter. Det finns flera anledningar till att man ska göra det här.

Först och främst får man en mycket bättre bild av vad det kostar att anlita en revisor och vad olika revisorer tar betalt för sitt arbete. För det andra får man en uppfattning av vad det är som påverkar kostnaden för olika revisorers arbete, och en insyn i hur olika revisorer arbetar. 

En sak som är viktig är att ställa priset i relation till de tjänster man blir erbjuden. Ibland kanske det känns som att ett erbjudande är sämre än ett annat för att priset är högre, men då behöver man komma ihåg att man även ska se över specifikationen över tjänsten och vad det är revisorerna erbjuder. Ju mer omfattande deras arbete är desto dyrare är de också att anlita. Det behöver inte vara någonting negativt eftersom en väl utförd revision kommer hjälpa företaget att bli mer lönsamt. 

Ett mindre omfattande revisionsuppdrag är billigare

Om du av någon anledning vill sänka kostnaderna för en revision behöver du fundera på om det finns delar av revisionsuppdraget som inte är relevanta för företaget. Det kan exempelvis handla om att man vill ha mindre kontakt med revisorn och att denne bara ska granska förvaltning och redovisning, men att själva rådgivningen inte är lika viktig. Däremot behöver man veta att man kan missa viktiga insikter om företagets ekonomi om man väljer att spara in pengar genom att reducera revisorns arbete på det här sättet. Det behöver alltså vara ett väl övervägt beslut. 

Anlita en revisionsbyrå som finns på distans

Ett sätt att sänka priset för en revisor är att leta efter revisorer eller revisionsbyråer som arbetar på distans. Numera när det finns så moderna teknologiska lösningar är det väldigt lätt att hitta en revisor som kanske driver sin egen firma och arbetar hemifrån, eller att hitta en revisionsbyrå som uteslutande arbetar på distans och inte har egna fysiska kontor utan istället anställer konsulter. 

Fördelen med att välja en byrå som finns på distans är att man inte behöver betala för en kontorsplats för revisorn på sitt eget företag. Ofta är de också så att revisionsbyråer som verkar på distans via nätet i övrigt har lägre priser, kort och gott eftersom deras egna omkostnader är lägre och då kan de också erbjuda sina tjänster till ett bättre pris. 

Kombinera flera tjänster

Det finns mängder av revisionsbyråer som även har redovisningskonsulter, eller som samarbetar med redovisningsbyråer. Att kombinera flera tjänster genom sin revisor kan vara ett sätt att sänka priset för revision. Det går utmärkt att kontrollera om man både kan anlita en redovisningskonsult och en revisor genom samma byrå. När man gör det brukar man få ett bättre pris än om man anlitar de båda professionerna var för sig. Att tänka på är att vara noga med att revisorn inte är inblandad i själva redovisningen eftersom det inte är något som revisorn får göra. En revisor måste vara oberoende och om personen upprättar själva bokföringen är personen inte längre opartisk. 

Pris för revisorer och auktoriserade revisorer

Fundera på om ditt företag ska anlita en auktoriserad revisor eller en som inte är det. Vissa bolag måste ha en revisor som är auktoriserad, medan andra inte behöver ha det. Vad gäller exempelvis ideella föreningar och enskilda firmor behöver nästan ingen ha en revisor som är auktoriserad. Enligt huvudregeln ska alla privata aktiebolag ha en auktoriserad revisor men om bolaget är ett mindre behövs det inte. En annan regel som gäller är att en enskild firma eller ett privat aktiebolag under de två första åren inte måste ha en auktoriserad revisor, oavsett hur stora de är. Här kan man spara in pengar genom att istället anlita en revisor som inte är auktoriserad. Kom ihåg att kontrollera vilka krav som gäller för ditt företag eller din förening så att du inte väljer en revisor som inte är godkänd för verksamheten enligt de lagkrav som finns.

Snittpriser för att anlita en revisor

Eftersom alla revisionsbyråer har egna priser och de dessutom är fria att bestämma själva vad de ska ta betalt för sitt arbete är det svårt att säga vilket snittpriset är för att anlita en revisor. Kostnaderna en revisor debiterar fungerar i princip i enlighet med marknadsekonomin, det vill säga att en erfaren, eftertraktad och uppbokad revisor har en högre prissättning än någon som kanske är nyexaminerad och försöker skapa sig en kundbas. Vill man ha ett så bra pris som möjligt kan man leta efter revisorer som inte har arbetat så länge. Det är vanligt att de flesta revisionsbyråer följer en viss prisstandard i branschen, även fast det inte finns några regler som rakt av reglerar vad de får ta i betalt. Skillnaderna mellan olika revisionsbyråer behöver alltså inte vara hutlöst stora.

Om vi ändå ska försöka ge oss på att på ett ungefär säga ett pris för revisor så kan man räkna med en kostnad på 10 000 kronor upp till 20 000 kronor per år. Något att observera är dock att detta endast är ett snittpris och att företagets storlek och uppdragets omfattning har en stor inverkan på kostnaden. Små företag betalar ofta betydligt mycket mindre och större företag kan betala mera än det vi angett ovan. 

Be andra företag om tips på revisor

Som företagare ska man aldrig underskatta sina kontakter. Det kan vara möjligt att sänka kostnaderna för en revisor genom att höra sig för med företagare man har en god kontakt med vad de betalar för revision. Man kan också be dem om rekommendationer om det är så att de är nöjda med sin revisor och med dennes prissättning. 

En bra revisor kombinerar kompetens och ett bra pris

Som företagare ska du aldrig tänka att revision endast är något tråkigt som måste göras och som inte kommer bidra på något sätt till företagets fortsatta utveckling. Eftersom en revisor har en så gedigen kompetens om ekonomi har de också förmågan att faktiskt stötta dig som företagare och en eventuell styrelse att fatta sådana beslut som är gynnsamma. 

Den revisor som är allra bäst för ett företag är den som erbjuder sina tjänster till ett konkurrenskraftigt pris, samtidigt som tjänsterna håller en hög kvalitet. Det är förståeligt att man som företagare inte vill betala för mycket för att anlita en revisor men man behöver komma ihåg att det arbete som personen gör har många fördelar. 

Det sista tipset vi vill dela med oss av när man ska välja revisor handlar egentligen inte om priset, utan snarare om hur man ska se på samarbetet. Det spelar ingen roll hur kompetent en revisor är eller hur förmånligt priset för dennes arbete är om samarbetet inte fungerar som det ska. Då kommer företaget inte få ut något som ger ett mervärde av revisionen. Revisorn och företagets styrelse eller ledning behöver kunna samtala öppet och ärligt. Det man också kan leta efter är en revisor som verkar vara genuint intresserad av företaget i fråga. Det kommer göra samarbetet ännu enklare och i det långa loppet kommer det spara pengar för företaget eftersom man kan vara säker på att de råd man får är specifika utifrån bolagets situation.

Stadgarna styr revisionen

Alla föreningar ska ha stadgar. I stadgarna framgår det hur en ideell förening ska skötas och vilka regler man ska följa. Man godtar stadgarna när man håller föreningsstämma, och man behöver ha stadgar från första början när man startar sin förening. Då godkänner man dem alltså på den allra första föreningsstämman. 

I stadgarna ska man bland annat bestämma hur arbetet i föreningen ska se ut och hur många som ska sitta med i styrelsen. Utöver sådana uppgifter ska man också ha med paragrafer som rör en eventuell revision. Om det står i stadgarna att en ideell förening ska göra revision så måste man också anlita en revisor, i enlighet med de riktlinjer som finns i stadgarna. År det exempelvis så att man inte har inskrivet i stadgarna att föreningen ska ha en revisor men man upplever att föreningen blivit så pass stor att det hade kunnat vara lönsamt så ska man ge ett förslag till ändringar av stadgarna och då ska de ändringarna godkännas av föreningsstämman där alla medlemmar får medverka och avlägga sin röst. 

Vem kan vara revisor i en ideell förening?

När man pratar om revisorer finns det flera olika slags benämningar på dessa. Först och främst finns det de som är auktoriserade revisorer. En auktoriserad revisor har både utbildning, arbetserfarenhet och ett avlagt godkänt kunskapsprov hos Revisorsinspektionen. Vem som helst kan alltså inte använda sig av titeln auktoriserad revisor.

Det finns även revisorer som inte är auktoriserade. Det kan vara individer som just nu håller på att tillskansa sig den arbetserfarenhet de behöver för att därefter kunna ansöka om auktorisation. De som benämner sig som revisorer har ofta en relevant utbildning och arbetar för tillfället under handledning av en auktoriserad revisor. 

Sist och slutligen finns det lekmannarevisorer. Det kan vara en person som är intresserad av och kunnig inom ekonomi, men som inte har någon utbildning inom området. En lekmannarevisor får inte verka som revisor i exempelvis ett aktiebolag och de är sällan lämpliga att göra revisioner av verksamheter som på något sätt är vinstdrivande. Däremot kan en lekmannarevisor i många fall vara aktuell för en ideell förening. I grund och botten behöver inte den revisor man väljer i en ideell förening ha några förkunskaper, men för att man verkligen ska få ett gediget jobb utfört är det självklart bra om den person man väljer åtminstone har ett genuint intresse av att granska ekonomin och förvaltningen. 

För att någon ska kunna bli utsedd till revisor i en ideell förening behöver personen vara myndig, inte ha näringsförbud och inte vara försatt i konkurs. Många ideella föreningar väljer att anlita någon av medlemmarna till uppdraget, men det går också att välja en person som är utomstående till uppdraget om det känns bättre. De allra flesta ideella föreningar måste inte ha en auktoriserad revisor men det kan finnas undantag, och det är när föreningen är större. En större förening har bland annat många anställda och en stor omsättning. De exakta gränsvärdena kan du läsa dig till hos Skatteverket. 

Jävsregler och revisorer i ideella föreningar

Någonting som är viktigt att tänka på när man ska välja revisor till en ideell förening är att det finns något som kallas för jävsregler. De är inte lagstadgade, men för att revisionen ska ske på ett sätt som det är tänkt så ska man följa reglerna. Jävsreglerna finns till för att alla ska känna sig trygga med revisionen, däribland föreningens medlemmar, styrelsen och eventuella andra företag, organisationer eller personer som är intresserade av föreningens ekonomi och verksamhet. I korthet går jävsreglerna ut på att en person som kanske själv har ett intresse i föreningens ekonomi, eller är anhörig till någon som har det, inte får vara revisor. 

• En person som sitter i styrelsen kan inte vara revisor eftersom den personen har ett ansvar för föreningens ekonomi. Av samma anledning ska man helst inte välja någon som tidigare varit styrelsemedlem till revisor heller. 
• Den som är revisor får inte vara ansvarig för bokföringen. Däremot kan en revisor ge allmänna råd och anvisningar rörande den löpande bokföringen, men den får inte upprättas av revisorn eftersom det blir problematiskt när det senare är redovisningen som denne ska granska. 
• Revisorn får inte placera föreningens likvida medel eller hantera kapital.
• En revisor får inte vara i beroendeställning till någon medlem i styrelsen eller till någon föreningsmedlem. 
• Revisorn får inte ha en skuld till föreningen (ett undantag är dock om det handlar om årsavgiften för medlemskap).

Så väljs revisor i en ideell förening

Som vi redan varit inne på är det alltså stadgarna som styr om en ideell förening ska ha en revisor. Det gäller förutsatt att föreningen inte är stor, men de flesta ideella föreningar är inte det. I ideella föreningar är det allra vanligast att man har en revisor och en revisorssuppleant, eller att man har två revisorer. Anledningen till att man oftast väljer två personer är för att man inte ska behöva hålla en ny föreningsstämma om den revisor man valt av någon anledning inte kan fullfölja sitt uppdrag. Har man en suppleant eller två revisorer behöver man inte ha en ny stämma utan då kan den andra som blivit vald ta över arbetet.

I stadgarna kan det också framgå hur långt uppdrag en revisor har i föreningen. Om det inte står något i stadgarna om det är det upp till föreningsstämman att ta ett beslut om uppdragets längd. Det är alltid bra att välja samma revisor för åtminstone ett verksamhetsår, men det går att använda samma person under flera år i rad. Inför föreningsstämman kan man komma med förslag på vem som ska utses till revisor. Det är ett arbete som antingen valberedningen eller styrelsen brukar göra. På föreningsstämman presenteras den kandidat man tänkt sig och medlemmarna får rösta om de godkänner det förslaget eller inte. Man behöver naturligtvis tillfråga den tilltänkta revisorn innan föreningsstämman hålls så att denne är med på noterna ifall hen skulle bli vald. 

Skäl att välja en auktoriserad revisor i en ideell förening

Det kan finnas situationer i en ideell förening när en auktoriserad revisor är att föredra även fast denne kostar mer att anlita än en lekmannarevisor gör. Om föreningen har ekonomiska bekymmer och svårt att få till en bra ekonomi kan det i många fall vara bättre att välja en auktoriserad revisor. En sådan har den erfarenhet som behövs för att granska alla räkenskaper och för att kunna se om det finns åtgärder man kan göra för att ekonomin ska bli mer hållbar. Det är ofta sådana insikter som en lekmannarevisor saknar. 

Vad gör en revisor i en ideell förening?

Den som är revisor i en ideell förening har flera uppgifter. Bland annat ska revisorn kontrollera så att de stadgar som föreningen vilar på följs och att bokföringen är korrekt upprättad samt att det finns verifikationer till alla poster. Denne ska också kontrollera så att det som står i bokföringen är korrekt och stämmer överens med de verkliga transaktionerna. Vidare ska revisorn också granska styrelsens förvaltning så att de har arbetat på ett ändamålsenligt sätt utifrån föreningens stadgar och syfte. 

Styrelsen har till uppgift att göra revisorns arbete så lätt som möjligt. Det innebär att man inte får dölja någon relevant information för revisorn utan att man ska delge denna alla dokument och information som behövs för att revisorn ska kunna göra sin granskning. 

Revisorn skriver en revisionsberättelse

Arbetet med att granska redovisningen och styrelsens arbete sker löpande under året, för att därefter resultera i det som heter revisionsberättelse. I revisionsberättelsen ger revisorn ett skriftligt uttalande om ifall årsrapporten har gjorts enligt god redovisnings- och föreningssed. Revisorn ska även uttala sig om det är så att hen anser att styrelsen har gjort någonting som inte är korrekt. Vidare ska en revisionsberättelse innehålla:

• Revisorns rekommendation om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet eller inte
• Revisorn ska uttala sig skriftligt om hen har upptäckt att föreningen har brutit mot lagen, exempelvis genom att strunta att betala arbetsgivaravgifter
• En rekommendation om revisorn anser att föreningsstämman ska fastställa årsrapporten eller inte

En revisor är belagd med tystnadsplikt

Den som är revisor i en ideell förening har tystnadsplikt. Det är väldigt viktigt att revisorn är medveten om det och att hen också följer den. Anledningen till att en revisor alltid har tystnadsplikt är att denne under sin granskning kan komma över information som inte är lämplig för alla medlemmar att ta del av, eller som kan vara rent av skadligt för föreningen om allmänheten får kännedom om. 

Tystnadsplikten fortsätter även efter att revisorns uppdragstid är över. Hen får alltså inte berätta någonting som hen har fått veta om den ideella föreningen även fast personen inte längre är sittande revisor. Värt att observera är också att revisorn har upplysningsplikt, vilket både innebär att hen ska informera nästkommande revisorer om det hen har upptäckt och att hen ska informera medlemmarna om saker hen ser. Det är alltså endast i undantagsfall när upptäckterna verkligen kan skada föreningen som hen inte ska yppa det för medlemmarna.

Fördelar med att ha en kunnig revisor i en ideell förening

Ett misstag som många ideella föreningar ofta gör är att endast se revisionen och valet av revisor som någonting som är ett måste enligt stadgarna. Tänker man så missar man även alla de fördelar man får ut av att ha en riktigt bra revisor i föreningen.

En revisor ska inte endast granska ekonomisk redovisning och styrelsens arbete, även fast det är de främsta uppgifterna personen har. En revisor som har ekonomiska kunskaper kan också ge goda råd när föreningen ska ta beslut som rör ekonomin. För att revisorn ska kunna ge beslut som verkligen gör att föreningen får rätt förutsättningar att skapa en god ekonomi även vid stora beslut så behöver personen ha rätt kunskap. Därför ska man inte välja en revisor till en ideell förening utan att tänka igenom valet noga. 

Revisionsplikten för aktiebolag

En del aktiebolag måste alltid ha en revisor medan andra kan välja att inte ha det. Man brukar ändå prata om att huvudregeln är att aktiebolag ska anlita en revisor. Följande bolag måste alltid ha revisor, utan undantag:

• Publika aktiebolag
• Finansiella företag
• Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning

Det finns också vissa privata aktiebolag som behöver ha en revisor. Det är aktiebolag som räknas som större. När man ska avgöra om ett bolag är mindre eller större utgår man från tre olika gränsvärden. Om ett bolag bockar av två eller tre av dem, under två på varandra följande räkenskapsår, ska de ha revisor. De gränsvärden som gäller är:

• Nettoomsättning över 3 miljoner kronor
• Balansomslutning över 1,5 miljoner kronor
• Antalet anställda i medeltal fler än tre

Om ett aktiebolag är moderbolag i en koncern ska man se till hela koncernen när man avgör om man lever upp till gränsvärdena. Man beräknar gränsvärdena på samma vis som man gör i redovisningslagstiftningen. Bokföringsnämnden har också skapat en vägledning om de olika värdena. Den heter BFNAR 2006:11. I den kan man bland annat se hur man räknar ut vilket medeltal anställda företaget har haft. 

Privata aktiebolag som är mindre

De aktiebolag som inte kan bocka av åtminstone två av punkterna med gränsvärden är mindre. Mindre privata aktiebolag kan välja att inte ha en revisor. För att det ska vara ett giltigt beslut behöver man ta upp den frågan på bolagsstämman och fatta beslut om att ta bort revisorskravet. Har man en revisor kan man efter det entlediga den personen.

Att välja att ha en revisor

Nu vet du lite mer om vilka slags aktiebolag som måste ha en revisor och vilka som inte behöver det. Något att tänka på är att det går utmärkt att ha en revisor även fast man inte är nödgad till det i lagen. Det arbete en revisor gör kan hjälpa till att göra verksamheten mer lönsam, vilket också är en av anledningarna till att vissa aktiebolag som är små har en revisor trots att de inte måste ha det. Speciellt om man funderar på att expandera verksamheten kan det vara bra att involvera en revisor.

Att välja rätt revisor

Inledningsvis kommer vi förklara lite mer ingående vad det är en revisor gör, och efter det kommer vi ge konkreta tips på hur man ska resonera för att hitta rätt revisor till sitt företag. En revisor är en oberoende granskare av företaget. Revisorn kommer bland annat granska hur styrelsen sköter förvaltningen av bolaget och även gå igenom redovisningen. Man kan säga att en revisor egentligen arbetar under hela året, men att en stor del av arbetet görs när årsredovisningen finns på plats. När den är upprättad kommer revisorn gå igenom den och kontrollera så att företagets resultat och ställning klargörs på ett informativt och rättvist sätt. Revisionsberättelsen ska man bifoga till årsredovisningen när den skickas in till Bolagsverket. 

Annat en revisor gör är att granska så att företaget följer de regler och lagar som finns gällande redovisningen. En revisor kan också granska företagets hållbarhetsredovisning och erbjuda andra former av granskningstjänster, exempelvis av specifika företagsåtgärder.

Ovanstående är alltså den del som rör granskning och kontroll som revisorn gör, men det finns många andra fördelar med en bra revisor eller revisionsbyrå. Eftersom den person som utför arbetet kommer ha en mycket god insikt i företagets situation kan man vända sig till revisorn för att få förslag på vilka rutiner som kan förbättras och för att få råd i ekonomiska frågor.

Fördelar man får ut av en revision

Att underskatta värdet av revisionen är ett stort misstag. Revisionen fungerar som en kvalitetsstämpel gentemot utomstående parter. Leverantörer, banker och potentiella investerare som får läsa revisorns rapporter kommer uppleva en större trygghet och ett större förtroende för bolagets verksamhet och styrelse. Det är alltså många positiva saker som kommer ur en revision.

Andra fördelar är också att man genom en revision genererar en större trygghet internt på företaget. Den granskning som revisorn gör och de råd hen ger med kommer göra det enklare för bolaget att få full kontroll över verksamheten.

Auktoriserade och godkända revisorer

En revisor kan antingen vara auktoriserad eller inte vara det. Sådana aktiebolag som måste ha en revisor för att lagen säger det ska alltid ha en auktoriserad revisor. Väljer man att ha en revisor trots att man inte är bunden till det i lagen kan man välja antingen en auktoriserad eller en icke-auktoriserad revisor. För att bli auktoriserad måste revisorn uppfylla alla krav som finns inskrivna i revisorslagen. Kraven reglerar bland annat redbarhet, utbildning och erfarenhet.

Man behöver ha både teoretisk och praktisk erfarenhet för att kunna ansöka om att bli auktoriserad revisor. Alla auktoriserade revisorer har åtminstone en kandidatexamen där vissa obligatoriska ämnesstudier ingår. Denne har också praktisk utbildning genom att ha arbetat med likvärdiga uppgifter under handledning av en redan auktoriserad revisor. Man behöver också avlägga en examen hos Revisorsinspektionen innan man kan få en auktorisation. När man väl har blivit godkänd av inspektionen gäller auktoriseringen i fem år, efter det behöver man förnya den. 

Tips för att hitta rätt revisor

Vi tycker det ska vara lätt att veta hur man gör för att välja rätt revisor, helt enkelt eftersom det kan vara avgörande för hur stort mervärde företaget kommer få ut av samarbetet. För att ge några råd på vägen och resan mot att hitta rätt revisor listar vi en del saker man kan ta ställning till innan man ingår ett avtal med någon.

• Branscherfarenhet
  De flesta branscher har olika former av avdrag och skatter som är unika för just det verksamhetsområdet. En revisor som har kunskap om företagets bransch är viktigt. När en revisor har koll på vilka regelverk som gäller för verksamheten kan personen arbeta proaktivt med sin rådgivning under hela årets gång. Det kommer hjälpa bolaget att stärka sin position både på kort och på lång sikt.

• Långsiktighet
  Att välja en revisor som vill arbeta med företaget en längre period är en styrka. Man får ha samma revisor i fyra räkenskapsår i rad om man så önskar, och det finns flera fördelar med att sikta på ett mer långsiktigt samarbete. En av dem är att revisorn får möjlighet att lära känna företaget på djupet, och en annan är att det är tryggt att samarbeta med någon som känner till bolagets rutiner, utmaningar och förutsättningar. Det är ofta lättare att utveckla verksamheten om revisorn har den erfarenhet och kunskap om företaget som behövs för att kunna ge råd som är specifika för bolaget. 

• Samarbetet
  Revisorer kan arbeta på olika sätt. En del väljer att vara involverade i företagets verksamhet under hela året medan andra inte gör samma sak. Det finns till exempel revisionsbyråer som enbart granskar redovisningen men det finns också revisionsbyråer som finns tillgängliga för frågor om ekonomin och affärsbeslut. För att veta vilken revisor som är rätt val för ens aktiebolag behöver man fundera på vad man vill få ut av revisionen. 
  En annan sak att tänka på är att företaget och revisorn behöver komma överens om hur kommunikationen ska se ut rent praktiskt. Föredrar du som näringsidkare att ha fysiska möten eller vill du ha ett digitalt samarbete över internet?

• Kompetens som är företagsspecifik
  Att det lönar sig att välja en revisor som har branschkunskap har vi redan nämnt, och med företagsspecifik kunskap menar vi något som är ännu smalare – nämligen att revisorn ska ha den kompetens som behövs för just ditt aktiebolag. Det kan exempelvis handla om att hitta en revisor som kan samma redovisningssystem som bolaget använder eller att hitta någon som är expert på skatteregler som verksamheten omfattas av, men som inte är branschorienterat. Det kan exempelvis handla om anställda i ett annat land, export och import. 

Vårt tips är att företaget ska analysera sina behov utifrån de punkter vi har listat här ovanför. När man vet vad det är man behöver och vad man förväntar sig kommer det vara mycket enklare att se vilka revisorer som lever upp till kraven man har. 

Sist och slutligen – tänk på att jämföra revisorer med varandra. Det gör det tydligare vad man tilltalas av både ur en budgetsynpunkt och utifrån deras kompetens och erbjudande. Begär gärna in priserbjudanden och samtala med flera revisorer för att på det sättet få ett hum om vilka alternativ som finns.

Vilka företag måste ha en revisor?

När ett företag är skyldigt att anlita en revisor beror både på vilken bolagsform det är man har och hur stort det bolaget är. Aktiebolag har egna regler och de kommer vi inte gå in på i den här guiden. Istället väljer vi att fokusera på enskilda firmor och att tydliggöra de regler som gäller angående revisioner i dylika företag. 

Huvudregeln är att en enskild firma inte behöver någon revisor, eller åtminstone brukar det vara så normalt sett. Det finns vissa riktlinjer och så kallade gränsvärden, och när de överstigs behöver man ha en revisor för att följa lagen. Men, när en enskild firma har blivit så pass stor att den behöver ha en revisor är det absolut vanligaste att man redan har gjort en ombildning av firman till ett aktiebolag.

Om det är så att man som enskild näringsidkare enligt lagkraven måste ha en revisor så behöver man välja en som är auktoriserad, man kan alltså inte välja vem som helst utan det behöver vara en person som är godkänd av Revisorsinspektionen. Förutom att revisorn ska vara auktoriserad ska man också anmäla till Bolagsverket att man har revisor och vem man har. Om det skulle vara så att man inte hittar en bra kandidat kan man också begära att Bolagsverket utser en åt företaget, men då har man inte samma valmöjligheter som man har om man letar efter den bästa kandidaten själv.

De krav som gäller för enskilda firmor kommer i tre olika punkter. Det är om företaget under de två senaste räkenskapsåren kan bocka av åtminstone två av dessa tre punkter som man måste ha en revisor och göra en revision av företaget. Observera att det behöver vara samma punkter som har bockats av under båda åren för att plikten om att ha en revisor ska bli verksam. I korthet innebär det här regelverket att man under de två första räkenskapsåren aldrig behöver ha en revisor. De tre punkterna är:

• Den enskilda firman har ett medeltal på över 50 anställda
• Den enskilda firman har en nettoomsättning som är större än 80 miljoner SEK
• Den enskilda firman har en balansomslutning som är större än 40 miljoner SEK

Det är alltså relativt stora belopp, och även många anställda, som krävs för att en enskild firma ska vara lagstadgat skyldig att ha en revisor. Om det är så att företaget ska ombildas till ett aktiebolag gäller det dock att känna till att regelverken för aktiebolag skiljer sig åt från den enskilda firman. Det är inte samma gränsvärden som gäller för aktiebolag och deras revisionsplikt. Mer om reglerna som gäller för aktiebolag kan du läsa hos Bolagsverket. 

Välja revisor trots att företaget inte omfattas av revisionsplikt

Du som är enskild näringsidkare har nu kunnat läsa mer om vilka slags enskilda firmor som har en lagstadgad skyldighet att använda sig av en revisor. Även fast det är så att man inte är skyldig att göra en revision så är det bra om man vet vilka fördelar det finns med att göra den. Det går att välja att använda sig av en revisor även fast man inte behöver skicka in en revisionsberättelse till Bolagsverket. I sådana fall så är revisionen snarare ett sätt för företaget att få en större insyn i den ekonomiska ställningen och en överblick av hur företaget förvaltas. När man har en revisor så kommer företaget dessutom uppfattas som mer seriöst och pålitligt av andra aktörer, exempelvis långivare och leverantörer.

En revisor har som uppgift att som en helt oberoende person granska hur företaget sköter sin ekonomi och hur bolaget förvaltas. Som företagare samarbetar man med revisorn under hela räkenskapsåret och man delger denna viktiga ekonomiska dokument, så att hen kan gå igenom dessa och se så att redovisningen är upprättad på ett korrekt och lagenligt sätt. En revisor kommer göra sin granskning och därefter skriva en revisionsberättelse som överlämnas till företagsledningen. Om bolaget är tvunget att göra revision enligt lagen ska revisionsberättelsen skickas in till Bolagsverket. Om man inte är tvungen att ha en revisor behöver man alltså inte göra det, utan då är revisionsberättelsen endast ett verktyg för att man ska kunna fortsätta utveckla och driva sitt företag i en positiv riktning.

Det finns enskilda firmor som väljer att anlita en revisor även fast det inte finns några regler som säger att de borde göra det. Det handlar kort och gott om att sådana företag har sett nyttan i att ta in en extern person som har ekonomisk kompetens och som kan se över räkenskaperna. En riktigt skicklig revisor kan se företagets unika situation och komma med råd som gör verksamheten mer lönsam. Det går också att vända sig till sin revisor om man funderar på om ett affärsbeslut är rätt eller inte ur en ekonomisk synvinkel. Det är kort och gott inte alls en dum idé att fundera över om man kan ha glädje av det arbete som en revisor kan göra. 

Tips när man ska välja revisor

När man som företagare ska arbeta tillsammans med en revisor är det flera saker som ska stämma överens för att det ska bli så lyckat som möjligt för alla parter som är inblandade. För att göra det lite enklare att avgöra vilka revisorer som är aktuella för just ditt företag har vi sammanställt en liten guide med några tänkvärda tips som man kan fundera över innan men bestämmer vem det är som ska få det ärofyllda uppdraget att göra en revision av bolaget. 

• Revisor lokalt eller på distans
  Tack vare så väldigt smidiga digitala lösningar kan en revisor i princip arbeta var som helst i världen, oavsett var du som företagare finns och var verksamheten har sitt säte. Det här ger många möjligheter eftersom utbudet av revisorer du kan välja mellan blir större. Något du som företagare ska fundera över är om du vill anlita en revisor som finns på samma fysiska ort som du själv eller om det känns lika bra med någon som är på distans. Det går självklart att ha möten digitalt med revisorn om denne inte finns på samma ort. 

• Revisorns kompetenser
  Om företaget måste ha en revisor enligt lagen ska det vara en auktoriserad sådan. En auktoriserad revisor är endast någon som Revisorsinspektionen har godkänt och auktorisationen innebär att revisorn både har erfarenhet, utbildning och att denne har gjort ett kunskapsprov med ett godkänt resultat. Om ditt företag inte måste ha en revisor kan du välja själv om personen ska vara auktoriserad eller inte. En revisor som inte är auktoriserad kan vara utbildad, men denne har inte godkänts av Revisorsinspektionen. Anledningarna till det kan exempelvis vara att personen är nyexaminerad och för tillfället tillskansar sig den arbetserfarenhet som behövs för att därefter kunna ansöka om auktorisation. En revisor som inte är auktoriserad kostar i regel lite mindre, men de har naturligtvis inte heller samma breda kompetens och kredibilitet som en auktoriserad dito har. 

• Branschkännedom
  Om företaget är verksamt inom en bransch som har många specifika regler och avdrag kan det vara lönt att leta efter en revisor som har erfarenhet av just den branschen. Detta för att man ska få ut så mycket som bara möjligt av den revision som görs. En revisor som har branschkunskap har enklare för att ge specifika råd till företaget som kommer hjälpa bolagsägarna att lyckas driva bolaget med vinst. Det är däremot inte ett krav att revisorn ska ha branschkunskap för att kunna utföra sitt arbete, men det kan i vissa fall vara fördelaktigt. 

• Budget
  Att anlita en revisor är någonting man betalar för. Det är en kostnad man får ta med som en utgift i företagets bokföring. Ändå är det bra att överväga vad man tycker känns rimligt att betala för revisorns arbete. Det kan vara svårt att veta hur mycket det kommer kosta om man inte haft en revisor tidigare och därför är det alltid att rekommendera att man begär in erbjudanden från flera aktörer på marknaden. 
  När man tar emot offerter från flera revisorer får man en ärlig chans att jämföra de erbjudanden man har på sitt bord för att kunna se vilket som ger mest valuta för pengarna. 

• Kommunikationens magkänsla
  Sist och slutligen – underskatta inte magkänslan när du funderar över vem du ska ge uppdraget som revisor. För att en revision ska ge ett mervärde åt företaget så gäller det att man kan ha en öppen och ärlig dialog med sin revisor. Därför är det viktigt att det känns bekvämt i kommunikationen. Andra faktorer som kan vara avgörande för om man gör rätt val är revisorns tillgänglighet och engagemang i företaget. En revisor kan vara väldigt eftertraktad och ha många kunder, och om man då är ett mindre företag kan det ibland hända att man hamnar i skymundan. Se till att kontrollera hur pass mycket tid den revisor du vill anlita har för att finnas till för dig som företagare när du har frågor eller funderingar.

Vilka föreningar behöver en revisor?

Alla ekonomiska föreningar ska ha åtminstone en revisor. Vem som ska vara revisor för föreningen bestäms av föreningsstämman, förutsatt att stadgarna inte säger någonting annat. Bland annat kan idrottsföreningar, bostadsrättsföreningar och ideella föreningar ha en revisor. 

I samband med att föreningen startas behöver ni inte registrera en revisor hos Bolagsverket. Det ni däremot behöver känna till är att det finns olika krav på vem som kan vara revisor beroende på vilken slags förening det är frågan om. Om det senare är så att verksamheten i föreningen förändras kan det bli nödvändigt för er att registrera en revisor.

Krav på en föreningsrevisor

En föreningsrevisor måste uppfylla vissa krav som är lagstadgade. En revisor måste vara myndig, får inte ha en förvaltare och inte heller ha näringsförbud eller vara försatt i en konkurs. 

I alla föreningar krävs det inte att revisorn är auktoriserad, men om minst två av de följande kriterierna är uppfyllda de två senaste räkenskapsåren behöver föreningen ha åtminstone en auktoriserad revisor. Dessa krav gäller såväl för ekonomiska som för ideella föreningar.

• Föreningen i medeltal har fler än 50 anställda
• Föreningen har över 40 miljoner SEK i balansomslutning
• Föreningen har över 80 miljoner SEK i nettoomsättning

Eftersom minst två punkter ska vara uppfyllda under två på varandra följande räkenskapsår finns det inte ett krav om att en förening ska ha en registrerad revisor under de två första räkenskapsåren som den är verksam.

Registrera revisor för en förening

Efter varje räkenskapsår behöver ni kontrollera om föreningen behöver en registrerad revisor. Alla föreningar som räknas som större behöver en registrerad och auktoriserad revisor. En registrering hos Bolagsverket kan ni göra på verksamt.se. Tänk på att det i föreningens stadgar brukar framgå hur många revisorer föreningen ska ha. En del föreningar har alltid minst två revisorer, medan andra kanske bara har en.

En föreningsrevisor får inte vara jävig

För att jäv inte ska förekomma får revisorn inte sitta med i styrelsen för föreningen eller vara suppleant i styrelse. En föreningsrevisor får inte heller vara släkt, gift eller sambo med någon som sitter i styrelsen. Det är däremot tillåtet att revisorn är medlem i föreningen. 

Anledningen till att en revisor inte får vara jävig är att det inte ska uppstå en intressekonflikt. För att en revisor ska ha förtroende från medlemmarna behöver denna vara objektiv och inte ha egna intressen som kan påverka eventuella rekommendationer och granskningar som denne gör.

Mandattid för en föreningsrevisor

Uppdraget en revisor har i föreningen gäller i regel under ett räkenskapsår. Skulle någonting annat vara bestämt i föreningens stadgar är det istället det som står i dem som gäller. Oberoende av vad som står i stadgarna får en mandatperiod inte vara längre än fyra räkenskapsår på raken. Det går alltså inte att utse någon till föreningsrevisor på en uppdragstid som är tills vidare. 

Föreningsrevisorernas arbetsuppgifter

Som föreningsrevisor ska man verka som ett ombud för medlemmarna och granska det arbete som styrelsen gör, för att se till att det följer medlemmarnas intressen. Det är föreningens medlemmar som utser revisorn på årsmötet, på samma sätt som det är medlemmarna som väljer styrelsens ordinarie ledamöter och suppleanter. 

Till arbetsuppgifterna en revisor har är således att under verksamhetsåret kontrollera de beslut som styrelsen tar och att se så att styrelsen följer de stadgar som föreningen har. Revisorn ska även kontrollera så att styrelsen arbetar i enlighet med de beslut som har blivit fattade av föreningens medlemmar på årsmötet. 

Kontrollen av styrelsens arbete ska ske löpande under året. Det innebär att en föreningsrevisor måste vara väl insatt i vad som händer i föreningen och i styrelsens arbete hela tiden under verksamhetsåret. Revisorn har till uppgift att hålla sig själv underrättad om vilka beslut som har fattats. 

Granskning av ekonomin

En revisor har en viktig uppgift som består av att granska föreningens ekonomi. Till den ekonomiska granskningen hör att kontrollera hur styrelsen hanterar ekonomin och att säkerställa att de sköter den på ett korrekt sätt. 

Ekonomisk granskning betyder också att en föreningsrevisor ska kontrollera ekonomiska rapporter, verifikationer och bokföring för att sedan stämma av dessa mot den budget som föreningsstämman har fastslagit. 

Andra uppgifter en föreningsrevisor har gällande ekonomin på löpande basis är:

• Att kontrollera så att eventuella regler för utgifter följs. Vissa föreningar har regler gällande hur stora belopp en viss person eller grupp har tillåtelse att använda utan att få lov av styrelsen.
• Att säkerställa att styrelsen har inblick i och kontroll över att regler gällande utgifter följs av olika utskott, kommittéer och grupper i föreningen. 

Revisorerna ska göra en förvaltningsrevision

En föreningsrevisor ska göra en förvaltningsrevision. I korthet innebär det att revisorn ska granska styrelsens arbete för att sedan ge sitt utlåtande kring om styrelsen kan beviljas ansvarsfrihet när verksamhetsåret är över. 

En förvaltningsrevision kan göras på flera sätt. Det enklaste sättet är att revisorn läser alla protokoll från styrelsemöten, granskar de diskussioner som hållits och kontrollerar vilka beslut styrelsen har tagit. Alla beslut styrelsen har tagit måste stämma överens med de bestämmelser som finns i föreningens stadgar. 

Revisorns uppgift är att kontrollera att styrelsen inte har tagit beslut som finns utanför deras mandatområde. Med det menas att revisor behöver se till att styrelsen enbart har tagit beslut om sådana saker som de har rätt att bestämma om. I förvaltningsrevisionen ska revisorn även granska ifall de beslut som styrelsen har tagit har blivit genomförda. 

En revisor har rätt att:

• Få ta del av styrelseprotokoll och övriga handlingar på löpande basis
• Få tillgång till all föreningens bokföring på löpande basis
• Senast en månad innan årsmötet få ta del av föreningens räkenskaper för året

Utifrån de handlingar revisorn har tillgång till skall denna skriva en revisionsberättelse som ska vara styrelsen tillhanda senast två veckor innan årsmötet. Revisionsberättelsen kommer presenteras på årsmötet/föreningsstämman och i den finns även en rekommendation kring om revisorn anser att medlemmarna ska bevilja styrelsen ansvarsfrihet.

Vikten av att välja rätt revisor

Många föreningar glömmer tyvärr bort vikten av att välja rätt revisor till föreningen. En revisor ska inte enbart granska så att styrelsen följer alla regler och stadgar, utan kan också ha en viktig uppgift i att verka rådgivande. 

Att välja en revisor som har god ekonomisk kunskap, en bra insyn i föreningens verksamhet och arbete är en förutsättning för ett lyckat samarbete. En revisor som har ett engagemang i föreningens arbete kan underlätta på många sätt. Bland annat kan de ge råd när styrelsen ska ta ett viktigt beslut och väljer mellan olika alternativ, om kassören har en skattefråga eller behöver hjälp med sitt redovisningssystem. I alla sådana situationer kan revisorn eller revisorerna fungera som ett bollplank som underlättar arbetet. 

Styrelsen och revisorernas förhållande

Det finns några grundregler som gör att samarbetet mellan styrelsen och revisorerna kommer fungera så bra som möjligt. En av de viktigaste är att styrelsen och revisorerna ska ha en löpande kontakt under året. Det gör det lättare för revisorerna att göra sitt jobb medan styrelsen kan ha nytta av deras tips och råd när de behövs.

En sak som är viktig att komma ihåg är att styrelsen inte kan ge order till revisorerna, och att revisorerna inte heller kan ge order till styrelsen. Alla som har blivit valda till sina positioner av föreningens medlemmar har blivit det för att sköta just sina arbetsuppgifter. 

Bokföringsplikt i föreningar

Bokföringslagen gör gällande att alla fysiska och juridiska personer som har en näringsverksamhet är skyldiga att bokföra sina transaktioner. Det innebär att det finns föreningar som inte är bokföringsskyldiga enligt lagen. Även fast lagen inte kräver en bokföring är det dock att rekommendera att alltid ha en bokföring. Det brukar dessutom ofta framgå bestämmelser kring bokföring i en förenings stadgar oberoende av om föreningen är bokföringsskyldig eller inte. 

För en ideell förening gäller att det ska finnas ett kassaregister om föreningen har en försäljning av skattepliktiga tjänster eller varor på över 190 400 kronor och betalning sker med kort, swish, annan elektronisk betalning eller via kontanter. Ska en ideell förening ha ett kassaregister kan ni anmäla det hos Skatteverket.

Lagkassa ska alltid bokföras

I föreningar finns det ofta något som kallas för lagkassor. En lagkassa kan innehålla pengar som exempelvis en enskild utövare eller ett lag har tjänat in. Lagkassor ska alltid bokföras och föreningens styrelse har mandat att bestämma vad som ska göras med de pengarna. 

Vi hjälper er förening med revision

Om ni inte har hittat en lämplig revisor till er förening ser vi på Synega fram emot att få hjälpa er. Vi arbetar med revision på distans och utifrån de behov ni har i er förening. Eftersom vi har auktoriserade revisorer på olika platser kan ni välja den som har bäst kompetens för just er verksamhet snarare än att ni behöver välja en revisor som finns på samma ort som ni finns. 

Revision med vår hjälp är enkelt och smärtfritt, och vi erbjuder den dessutom till ett konkurrenskraftigt pris. Vi finns till för att kunna verka som bollplank i allt som rör ekonomiska frågor, är ett stöd för styrelsen och granskar alla era dokument och era beslut så att föreningen kan fortsätta utvecklas i rätt riktning. 

Vad är revision?

Revision betyder att företagets årsredovisning, bokföring och bokslut granskas. Man gör även en granskning av företagsledningens arbete och förvaltning. Det är företagets revisorer som gör en revision. Du som företagsledare ska alltså inte göra den själv. 

Detta eftersom revision innebär att det ska göras en oberoende granskning. Med det menas bland annat att granskningen ska göras av någon som inte arbetar med företaget på daglig basis, och att den som gör granskningen måste vara auktoriserad för arbetet. När revisorerna har gjort granskningen kommer de att skriva en revisionsberättelse.

Varför gör man en revision?

Syftet med att göra en revision är att ge ägare, fordringsägare och andra som har ett intresse av företaget en insikt i om företaget följer de lagstadgade krav och regler som finns. När en revision görs av resultat- och balansräkningen kan revisorerna intyga att företagets resultat har redovisats på ett korrekt sätt. I och med det är en revision ett sätt att öka förtroendet för företaget.

Dessa delar ingår i revisionen

Man brukar dela in revisionen i flera olika faser. Alla delar är lika viktiga för att revisionen ska kunna göras på ett korrekt sätt. I grund och botten innehåller en revision följande, om man ser till hela processen från början till slut:

• Planering av arbetet
• Internkontrollgranskning och löpande granskning
• Granskning av bokslut
• Granskning av företagets årsredovisning

När ett företag anlitar en revisor för att göra en revision är det rekommenderat att man inleder arbetet med att planera uppdraget tillsammans. Under planeringen ska man bland annat diskutera vilken inriktning revisionen ska ha, vilken omfattning den har och även när den ska göras. 

Många företag har också möten med sina revisorer när granskningen av årsredovisningen är avklarad. Då kan revisorerna informera företagsledningen om vilka slutsatser de har kommit fram till och om de har några rekommendationer. Det här är ett arbetssätt som är att rekommendera då det ger företagsledningen större insikter i den egna verksamheten och eventuella problemområden som finns.

Vilka företag ska upprätta en revision?

Alla aktiebolag har inte revisionsplikt. Sådana bolag som räknas som mindre kan välja att avsäga sig revisionen. Till mindre bolag räknas de som:

• Har en balansomslutning på som mest 1,5 miljoner kronor
• Har en nettoomsättning på som mest 3 miljoner kronor
• Har maximalt tre anställda i genomsnitt

Om ett av de ovanstående kriterierna är uppfylld under de två senaste åren behöver aktiebolaget inte göra en revision. Men, om två eller tre av punkterna är uppfyllda ska en revision göras. Revisionsplikten försvinner inte automatiskt utan företaget måste själv anmäla till Bolagsverket att de inte ämnar göra en revision. Om en sådan anmälan inte skickas in så måste aktiebolaget ändå göra en revision.

Så kan företag utan revisor påverkas

Om företaget inte behöver ha en revisor och göra en revision kan det ha effekter på andra sätt. Det är viktigt att tänka på att alla aktiebolag måste ha en bestämmelse i bolagsordningen som säger att en revisor inte ska finnas i företaget. Det gäller alltså även för sådana aktiebolag som inte behöver en revisor, och är något många glömmer bort.

En bolagsstämma kan ändå beslut att en revisor ska utses, antingen för ett visst räkenskapsår eller på fortlöpande basis. Det här är bland annat vanligt om man se att företaget växer i storlek, om man vill kunna expandera eller om det har förekommit andra förändringar inom företaget. 

Om ett företag inte har en revisor går man miste om kontinuerliga kommentarer från en utomstående person som är insatt i verksamheten men som inte bedriver den själv. På det sättet kan ett aktiebolag utan revisor påverkas genom att de förlorar kunskap och insikter som en revisor har som hade kunnat peka ut förbättringsområden.

Fördelar med en väl utförd revision 

Att ha en bra revisor är på många sätt fördelaktigt för företaget. Eftersom granskningen är helt oberoende innebär den att du som driver företaget kommer få nyttiga insikter som kan hjälpa företaget att utvecklas. Revisionen kommer göra att du får syn på problemområden. Den hjälper dig också att hitta lösningar på de problem som finns. 

Revisionen hjälper dig som företagare genom att:

• Du får en överblick över hur bra de processer och rutiner ni har fungerar
• Företagets finansiella rapporter alltid är som de ska vara, vilket ökar kundernas förtroende för bolaget

Krav på revisorn

Det är endast auktoriserade revisorer som kan göra en revision enligt de lagkrav som finns. För att vara auktoriserad behöver revisorn uppfylla alla de krav som listas i revisorlagen. Vissa saker som tas upp där är bland annat erfarenhet, utbildning och redbarhet. 

En auktoriserad revisor har således både krav på sig om att denne ska ha en praktisk och teoretisk erfarenhet. Auktoriseringen kräver att revisorn åtminstone har en kandidatexamen. För att bli auktoriserad eller godkänd revisor ska personen också ha fått handledning av en auktoriserad revisor under en period på minst tre år.

En auktoriserad revisor har avlagt examen vid Revisorinspektionen. För att få auktoriseringen ska examen ha blivit godkänd. Den som vill bli revisor skickar in sin ansökan om att få examen till Revisorinspektionen. När en person blir godkänd som revisor gäller den legitimeringen i fem år, efter det ska den förnyas. 

För att få bli revisor måste personen vara myndig. En revisor får inte heller:

• Ha en förvaltare
• Vara försatt i konkurs
• Ha ett rådgivningsförbud
• Ha ett näringsförbud
• Vara bosatt i ett land utanför EES-området

Rätt revisor ökar fördelarna

Att välja rätt revisor är väldigt viktigt för att företaget ska kunna få ut så mycket som möjligt av arbetet med revisionen. Revisorn kan fungera som bollplank för företaget i frågor som rör ekonomin. Att inleda ett samarbete med en kunnig revisor är därför bra eftersom den personen redan har en insyn i verksamheten och ekonomin. 

Att välja en revisor som har kunskap eller erfarenhet av samma verksamhetsområde som företaget är verksamt inom är en fördel. 

Revisorns skyldigheter

Man brukar ofta säga att en revisor ska arbeta utifrån tre olika grundpelare. De är kompetens, tystnadsplikt och oberoende. 

Att revisorn är oberoende är av yttersta vikt för att revisionsberättelsen ska ses som legitim. Tystnadsplikten är en förutsättning för att det ska kunna göras en revision. Kompetens hos revisorn krävs för att revisionen ska göras på ett helt korrekt och ingående sätt. 

Revisorn får inte ta hand om löpande bokföring

Eftersom revisorns uppgift är att verka helt oberoende får denne inte ta hand om företagets räkenskaper på löpande basis. Det innebär att revisorn inte kan göra den löpande bokföringen, det måste någon annan göra. Revisorn har dessutom en skyldighet att anmäla brott om dessa uppdagas i samband med att hen gör sin revision. 

Aktiebolag som alltid måste ha en revisor

En del aktiebolag måste alltid ha en revisor. De kan inte välja bort att ha en revisor även fast de har rätt till det enligt de regler vi gick igenom lite tidigare i texten, vad gäller antalet anställda, nettoomsättning och balansomslutning. 

Aktiebolag som behöver ha en revisor oavsett hur företagets resultat och verksamhet ser ut är:

• Aktiebolag som är publika
• Aktiebolag som har en specifik begränsning av vinstutdelning
• Aktiebolag som är skyldiga att ha en revisor enligt särskild lagstiftning. Det kan till exempel vara aktiebolag som är verksamma inom finansierings- eller bankbranschen

Det ska alltid framgå i bolagsordningen hur många revisorer som kan bli valda till företaget. De revisorer som anlitas har en uppdragstid på minst ett år. Det går att anlita samma revisor längre än så, men en uppdragsperiod får inte överstiga fyra år. 

Vad är en revisionsberättelse?

Alla företag som har en eller flera revisorer ska skicka in en revisionsberättelse. Den skickas in samtidigt som man skickar in årsredovisningen. Revisionsberättelsen upprättas av revisorn och i den intygar denne exempelvis att företagets årsredovisning följer lagen.

I revisionsberättelsen finns också ett uttalande om ifall styrelsen och den verkställande direktören kan beviljas ansvarsfrihet för det gångna räkenskapsåret. Alla de saker en revisor ska ta upp i revisionen är:

• om årsredovisningen följer lagstiftningen
• om revisorn anser att resultat- och balansräkningen kan fastställas av årsstämman
• ett uttalande om vilket beslut revisorn tycker att årsstämman ska ta i frågan om styrelsens och VD:ns förslag om hur aktiebolagets eventuella vinst eller förlust ska fördelas
• ett uttalande om ifall revisorn anser att styrelsen och VD:n kan beviljas ansvarsfrihet eller inte

En revisionsberättelse ska också innehålla uppgifter om vilket räkenskapsår den gäller, vilket företagets namn är och vilket organisationsnummer det har. Det ska också tydligt framgå vilket datum som revisorn har avslutat revisionen.

Dessa företag måste ha en revisionsberättelse

Företag som lever upp till minst en av följande punkter när räkenskapsåret tar slut ska bifoga en revisionsberättelse till årsredovisningen:

• Om företaget har en bestämmelse om att det ska finnas en revisor
• Om det finns en revisor registrerad på företaget
• Om företaget inte lever upp till de krav som finns för att ett aktiebolag ska kunna välja bort att ha revisor

Revisionsberättelsen upprättas efter att årsredovisningen gjorts

När årsredovisningen är klar ska den ges till revisorn. När revisorn har fått årsredovisningen kommer denne granska bokföringen, styrelsens förvaltning och årsredovisningen. Utifrån de dokument som revisor har fått skriver hen sin revisionsberättelse och undertecknar den. Om företaget har flera revisorer ska samtliga signera revisionsberättelsen. 

Revisor i ekonomisk förening

Det är inte bara aktiebolag som kan behöva en revisor. Om du har en ekonomisk förening måste du ha en revisor. Vilka krav som ställs på en revisors kompetenser och kvalifikationer avgörs utifrån vilken omfattning verksamheten i föreningen har.

Enskilda firmor, handels- och kommanditbolag

I de allra flesta fallen finns det inte krav på att ett handelsbolag, kommanditbolag eller en enskild firma ska ha en revisor och göra en revision. Det finns däremot situationer när man behöver ha en revisor även i de här bolagsformerna. Om företaget får en sådan omsättning som enligt lagen säger att det behövs en revisor är det läge att ombilda företaget till ett aktiebolag. Detta eftersom man då undkommer ett personligt betalningsansvar för allt som sker i företaget. 

Ta emot offerter från en revisor

Funderar du på att anlita en revisor? Då kan du skicka in en förfrågan via vår hemsida. Vi på Synega har kunniga revisorer som har lång erfarenhet av att göra revision av både mindre, medelstora och större aktiebolag. Att begära en offert kostar ingenting och du förbinder dig inte heller till att anlita oss.