Det finns lagstadgade skyldigheter som gäller för en samfällighetsförening. Samtliga dylika föreningar regleras i lagen om samfälligheter (1973:1150). Beroende på vilken slags samfällighet man har kan det behöva upprättas en bokföring och i vissa kan man också behöva en revisor. Om din samfällighetsförening vill anlita en revisor är ni varmt välkomna att ta kontakt med oss på Synega så ser vi till att ni kommer i kontakt med rätt person för uppdraget.

Delägarförvaltning och föreningsförvaltning

Lagen om förvaltning av samfälligheter är den lag som täcker in nästan alla samfälligheter och där framkommer hur en sådan ska förvaltas. Man gör skillnad på två olika typer av samfälligheter och beroende på i vilken kategori en sådan faller in gäller olika regler för förvaltningen.

• Delägarförvaltning – avsett för samfälligheter som har få delägare
• Föreningsförvaltning – samfälligheter som förvaltas av en juridisk person

Om en samfällighet har föreningsförvaltning innebär det att man tar majoritetsbeslut. Det är fördelaktigt i situationer när man kanske är oense eftersom det alternativ som majoriteten av alla röstberättigade väljer att lägga sin röst på är det beslut man fattar. I en föreningsförvaltad samfällighet väljer man en styrelse på en föreningsstämma och därefter är det styrelsen som ansvarar för den löpande förvaltningen. I en föreningsförvaltad samfällighet kan man också ha revisorer och även de väljer man på föreningsstämman.

En delägarförvaltad samfällighet kräver att samtliga delägare ska vara överens om alla beslut som tas. I situationer där man inte kan enas om ett beslut går det att kontakta Lantmäteriet för att få till stånd ett så kallat delägarsammanträde. Under ett sådant sammanträde är det möjligt att ta beslut genom majoritetsröstning där alla delägare har rösträtt och om det skulle resultera i ett oavgjort läge kan Lantmäteriet ta beslut å samfällighetens vägnar.

En delägare kan också begära att samfälligheten ska vara föreningsförvaltad och skicka in en ansökan om det. Lantmäteriet håller då i ett sammanträde och kan bistå vid bildandet av en samfällighetsförening.

Samfällighetsföreningars bokföringsskyldighet

När en samfällighet har föreningsförvaltning kan en bokföringsskyldighet inträda. Vilka som har en bokföringsskyldighet regleras i Bokföringslagen. Enligt huvudregeln så har juridiska personer alltid en skyldighet att upprätta en bokföring och den skyldigheten börjar gälla direkt när en juridisk person kan förvärva rättigheter och har skyldigheter, men vad gäller en samfällighetsförening är regelverket något annorlunda. En samfällighetsförening blir bokföringsskyldig om någon av de följande punkterna är uppfyllda:

1. Tillgångarna överstiger 1,5 miljoner kronor
2. Föreningen är moderföretag i en koncern
3. Föreningen har näringsverksamhet

Att bedöma vad som är näringsverksamhet kan i vissa situationer vara knepigt, men enligt Bokföringsnämnden är näringsverksamhet sådant som man kan bedöma att görs av en näringsidkare. Även förvärvsverksamhet räknas till näringsverksamhet om den har ett vinstsyfte, och det gäller såväl yrkesmässig som självständig verksamhet. 

Om man då applicerar de här regelverken på en samfällighetsförening kan man säga att om verksamheten enbart handlar om förvaltning så ses det inte som en näringsverksamhet. Hur en sådan förvaltning kan se ut beror förstås på vilken slags samfällighetsförening man har, men exempelvis kan det handla om att ploga och sanda vägar som hör till samfälligheten. Skulle samfällighetsföreningen däremot ploga och sanda vägar som inte hör till samfälligheten anses det vara näringsverksamhet eftersom det då inte längre handlar om förvaltning av de gemensamma tillgångarna. I en sådan situation skulle alltså samfällighetsföreningen behöva upprätta en bokföring.

Revisioner i samfällighetsföreningar

En samfällighetsförening som faller inom ramarna för bokföringsskyldigheten kan med fördel anlita en revisor. En revisor ger alla som är involverade i samfälligheten en större trygghet eftersom dennes uppdrag är att granska både den ekonomiska och den tekniska förvaltningen av föreningen. Även fast en samfällighetsförening inte är skyldig att ha en bokföring kan det vara fördelaktigt att ändå välja en revisor. I och med det arbete som den eller de personerna gör så får ni i samfälligheten en större inblick i ekonomin och kan även få råd av revisorn kring åtgärder som på sikt kan förbättra den. 

När en revisor gör en revision av en samfällighetsförening går den personen igenom flera områden för att kontrollera så att föreningen följer gällande lagar och regelverk. De saker som en revisor gör är bland annat att:

• Kontrollera så att det finns verifikationer till bokföringen
• Gå igenom bokföringen för att kontrollera så att den är upprättad korrekt
• Följa upp samfällighetsföreningens budget
• Granska förvaltningen
• Granska den interna kontrollen
• Granska resultat- och balansräkningen

Utöver det är det även vanligt att en revisor kontrollerar vilka försäkringar samfällighetsföreningen har och vilket grundskydd som finns. Skulle revisorn upptäcka att det finns brister i försäkringsskyddet kan denne påtala det för föreningen så att det kan åtgärdas. Väljer ni att anlita en revisor genom oss på Synega kommer vi säkerställa att en person med precis rätt kompetens och erfarenhet tar sig an uppdraget för att på det sättet hjälpa samfällighetsföreningen att vara välmående och välfungerande.

Revisorn skriver en revisionsberättelse

Varje verksamhetsår skriver revisorn en revisionsberättelse och i den tar personen upp viktiga insikter och slutsatser som hen har kommit fram till under sitt uppdrag. Bland annat kommer revisorn gå igenom ifall årsrapporten har upprättats enligt god samfällighetsföreningssed, och ifall det finns anmärkningar på något styrelsen har gjort kommer även de sakerna framgå tydligt. En revisor har en skyldighet att ta upp sådana förfaranden som kan leda till att samfällighetsföreningen blir skadeståndsskyldig och genom det kan föreningen i sin tur korrigera eventuella brister i sin verksamhet och förvaltning. På samma sätt kommer revisorn granska och kommentera ifall samfällighetsföreningen har följt alla regelverk och lagar som gäller.

I en revisionsberättelse kommer revisorn också göra ett utlåtande om årsrapporten och huruvida den stämmer överens med resultaten eller inte. Även andra saker som kan anses vara av vikt för medlemmarna i samfälligheten kan tas upp i revisionsberättelsen. I stora drag kan man se berättelsen som ett dokument som syftar till att ge alla medlemmar en inblick i hur verksamheten och förvaltningen har skötts under året och både lyfta saker som varit bra och eventuella brister.

Samfällighetsföreningar som har flera revisorer kan antingen få revisionsberättelser av varje enskild revisor, eller också skriver samtliga revisorer en gemensam berättelse och  undertecknar den allihopa.

Vem kan vara revisor i en samfällighetsförening?

Det är viktigt att den som gör en revision av en samfällighetsförening vet vad hen gör och vilka skyldigheter hen har. En av de viktigaste sakerna som gäller för en revisor är att denna måste agera opartiskt vilket innebär att det inte får finnas något personligt intresse i att framställa saker på ett visst sätt. En revisor måste också vara noga med att agera enligt god revisionssed för att inte bli skadeståndsskyldig. Med det menas bland annat att en revisor inte får låta bli att notera allvarliga överträdelser, komma med felaktiga upplysningar eller ge utlåtanden som inte stämmer överens med verkligheten.

Med detta sagt är det alltså viktigt att man är noga med vem som får det ansvarsfulla uppdraget att verka som revisor i en samfällighetsförening. Den revisor man väljer måste ha en gedigen kunskap om ekonomisk redovisning för att kunna utföra sitt arbete. Eftersom ett revisorsuppdrag kan innebära att man behöver framföra kritik gentemot styrelsens förvaltning är det också viktigt att revisorn inte har en nära relation till någon i styrelsen. Skulle så vara fallet uppstår en jävsituation och då äventyras opartiskheten som är en av grundbultarna för en revision.

Huruvida man ska välja en auktoriserad revisor eller inte är upp till varje enskild samfällighetsförening att avgöra. I mindre föreningar kan det räcka bra med att välja en lekmannarevisor som har ett intresse för ekonomi och kunskap om vad uppdraget innebär, men i många fall är det mycket bättre att välja en auktoriserad revisor eftersom de har en yrkeskompetens som kan komma att gynna samfällighetsföreningen.

Fördelarna med att välja en auktoriserad revisor är bland andra att den personen kan fungera som ett bollplank. Det är lätt hänt att man felaktigt utgår från att det enda en revisor gör är att leta efter fel i föreningen, men det är långt ifrån sanningen. En revisor med djupgående erfarenhet och kunskaper om revision och ekonomi kommer kunna bistå samfällighetsföreningen med råd i ekonomiska frågor vilket gör att det går att bygga en mer stabil ekonomisk framtid och skapa ett förtroende hos samtliga medlemmar.

Hitta en revisor hos Synega

Om er samfällighetsförening vill anlita en kunnig och pålitlig revisor är ni välkomna att vända er till oss på Synega. Vi ser till att en konsult med den erfarenhet som kan gynna er tar sig an ert uppdrag för att ni på det sättet ska kunna skapa en stabil framtid för er förening. Utöver att vi värdesätter våra konsulters erfarenhet och kompetens är vi också stolta över att erbjuda flexibla betalningsplaner. Hos oss betalar ni aldrig för mycket för att nyttja en revisor. Ni får själv välja om ni betalar per timme eller önskar anlita någon för ett fast arvode – allt för att det ska vara så flexibelt för er som möjligt.

Välkomna till oss på Synega!

Vanliga frågor om revisor i samfällighetsförening

Måste en samfällighetsförening ha en revisor?

I lagen om förvaltning av samfälligheter framkommer alla regler som finns gällande revisorer. Det finns inga lagstadgade krav på att en samfällighetsförening ska ha en revisor men det är alltid att rekommendera att föreningen har en eftersom det kan gynna ekonomin och förtroendet bland medlemmarna.

Vem får göra en revision av en samfällighetsförening?

Den som väljs till revisor i en samfällighetsförening måste ha de rätta kunskaperna för att faktiskt kunna utföra uppdraget. Det handlar bland annat om att denne måste veta vad som ingår i uppdraget och ha en ekonomisk kunskap. Personen som väljs till revisor får inte ha en anknytning till någon i styrelsen eftersom det i sådana fall uppstår en jävsituation.

Det finns många anledningar till att skador kan uppstå före, under eller efter träning, men gemensamt för dem alla är att de försvårar träningen. Skadorna kan även få konsekvenser för andra områden i livet, beroende på hur allvarliga de är. Om du till exempel inte kan arbeta, eller om skadan leder till ekonomisk skada genom kostnader i samband med rehabilitering är det många som undrar om de har rätt till ersättning.

I den här artikeln kan du läsa mer om hur du går tillväga vid en skada på ett träningscenter, och vilka möjligheter du har.

Vem är ansvarig för skadan?

Många tror att gymmet står för alla skador som uppstår i samband med deras medlemskap, vilket inte stämmer. Centralerna har i regel egna klausuler som skyddar dem från ansvar för skador som uppstår vid utbildning i deras lokaler, eller i centrets regi. Den här typen av klausuler förhindrar inte skadeståndsansvar på en objektiv grund som inte är verkställd, och vi återkommer till detta lite senare.

Utgångspunkten när du ska ta reda på vem som är ansvarig för skadan är att du själv ska stå för mindre till måttliga skador som följer av ditt agerande. Du blir till exempel ansvarig för belastningsskador om du har lyft för tungt, eller tränat för mycket. Du kommer också att ansvara för skador som uppstår genom att använda utrustningen på fel sätt, eller om du inte återhämtar dig tillräckligt bra mellan passen.

När det kommer till ansvar för dolda fel, som lösa kablar eller trasiga säten på spinningcyklar, är det inte lika lätt att placera ansvar.

Avhjälpande och dokumentation av skadan

Det första du bör göra om du får en skada på gymmet är att kolla omfattningen med en läkare eller annan specialist. Här får du en bedömning av hur omfattande skadan är, och vad som behövs för att behandla den. Se till att denna information skrivs i en journal eller liknande, om bevis behövs vid ett senare tillfälle.

När skadan ska åtgärdas eller behandlas medför det ofta utgifter. Typiska kostnader kan vara självrisker för läkarbesök, mediciner, uppföljningstillfällen eller annan rehabilitering. Spara alla kvitton och information om de utgifter du har haft i samband med skadan. Detta kan vara avgörande för eventuell ersättningsutbetalning vid ett senare tillfälle.

Om skadan beror på felaktig utrustning är det viktigt att ta foton och anteckningar som dokumenterar vad som har hänt. Ta gärna flera bilder på utrustningen, felet och skadan.

Ersättningsskyldighet på olovlig objektiv grund

Som tidigare nämnts kan ett utbildningscenter bli skadeståndsskyldigt på objektiv grund som inte är verkställd. Mycket ska göras och i en dom från Högsta domstolen konstaterades att mindre till måttliga skador till följd av träning och fritidsaktiviteter är något man får räkna med.

Om du kan bevisa att gymmet kan skyllas för skadan, till exempel genom att inte underhålla utrustningen på rätt sätt, eller inte installera den på rätt sätt, så kan ansvaret övergå till dem. Centret kan hållas ansvarigt för allvarliga skador orsakade av felaktig utrustning.

Kontakta centret

Har du drabbats av en skada som du anser att centralen ska ansvara för kan det vara bra att lämna in ett klagomål där du beskriver vad som har hänt. Här kan det också vara bra att bifoga dokumentationen efter undersökningen av din skada, och fråga hur centralen föreslår att ärendet ska lösas. Inget gym vill att sina medlemmar ska skadas, och det lönar sig att ha en artig och bra ton under kommunikationen. Det bästa resultatet är om du kommer fram till en lösning som fungerar för båda parter.

Om centret inte ser ärendet på samma sätt som du, och du inte kan hitta en lösning, kan det vara bra att kontakta en jurist eller konsumentrådet för vidare bedömning av ärendet. Om skadan har resulterat i stora ekonomiska förluster, till exempel förlorad inkomst, är det viktigt att ta reda på om centralen ska ersätta förlusten.

Kolla om du har en försäkring som täcker skadan

Om du inte kan hitta en bra lösning tillsammans med centralen, och du inte kan kräva ersättning, är det bra att kolla om du har en försäkring som kan täcka den skada du drabbats av. Det finns många olika försäkringslösningar och genom att kontakta ditt försäkringsbolag får du en bra överblick över vilket skydd du har.

Undvik skador under träning

Eftersom det är en hög tröskel för att ett gym ska bli skadeståndsskyldigt är det bäst att undvika skador så långt det är möjligt.

Som ny medlem erbjuds du ofta en gratistimme med personlig tränare och här är det bra att få en bra överblick över hur utrustningen är säker. Även stamkunder kan ha stor nytta av en sådan recension. Genom att säkerställa god teknik och säker användning av apparater kan du förebygga och därmed undvika olyckliga skador.

Att välja revisor i bostadsrättsförening

En bostadsrättsförening skall ha stadgar. De är att se som ett styrdokument med regler för hur föreningen ska skötas. I stadgarna ska man ha med bestämmelser om revision och revisorer. Det ska bland annat framgå hur många revisorer man ska välja. Det som står i stadgarna är det regelverk man ska följa som bostadsrättsförening, men om det står någonting annat i lagstiftningen så är det den som gäller. Det lagen säger är att en bostadsrättsförening måste ha åtminstone en revisor, så det är ingenting man kan frånsäga sig genom att skriva in att man väljer bort revisionsplikten i stadgarna.

Man väljer revisor på föreningsstämman, förutsatt att det inte finns någon annan bestämmelse i stadgarna. På föreningsstämman får alla medlemmar som är röstberättigade vara med och besluta om vem som ska väljas till revisor. De flesta bostadsrättsföreningar behöver inte anmäla vem som är vald till revisor till Bolagsverket. 

Det är ofta smart att välja antingen en revisorssuppleant eller två revisorer på föreningsstämman. Om man har gjort det behöver man nämligen inte kalla till en ny föreningsstämma om revisorn av någon anledning inte skulle kunna fullfölja sitt uppdrag. 

Om revision i bostadsrättsföreningens stadgar

Det går inte att skriva in i stadgarna att styrelsen får i uppgift att välja revisor. Anledningen till det är att det är styrelsens arbete som ska granskas, varför det behöver vara upp till alla medlemmar i föreningen att välja revisor. Andra saker man ska reglera i stadgarna vad gäller revision är hur långt ett revisionsuppdrag ska pågå. Det allra vanligaste är att man har bestämmelser om att man väljer revisor på årsbasis. 

Vem får vara revisor i en bostadsrättsförening?

Det finns ett par grundläggande regler som gäller för vem som kan vara revisor i en bostadsrättsförening. För att någon ska kunna väljas till revisor ska personen:

• ha kunskap om redovisning och om ekonomiska förhållanden på ett sådant sätt att hen kan genomföra revisionsuppdraget
• vara myndig
• inte ha näringsförbud eller vara försatt i konkurs
• inte ha en förvaltare

Om en person har suttit i styrelsen och ska avgå från sin ledamotsplats efter ett år kan den personen inte väljas till revisor direkt. Detta eftersom det hade inneburit att personen skulle granska en del av det arbete som hen själv varit med och beslutat om under sin tid som styrelseledamot. 

I mindre bostadsrättsföreningar behöver det inte vara en auktoriserad revisor, men personen ska alltså ändå ha den ekonomiska kunskap och erfarenhet som behövs för att hen ska kunna utföra sitt uppdrag. Om bostadsföreningen är större behöver revisorn vara auktoriserad av Revisorsinspektionen. 

Vad är en större bostadsrättsförening?

Mindre bostadsrättsföreningar behöver inte anmäla revisor till Bolagsverket, men de föreningar som är större och därmed behöver ha en auktoriserad revisor ska göra en anmälan. Den kan göras via en e-tjänst på verksamt.se. En större bostadsrättsförening är en sådan som uppfyller ett eller flera av nedanstående kriterier:

• Föreningen har ett medeltal anställda på över 50 personer under vardera av de två senaste räkenskapsåren
• Den redovisade balansomslutningen ska under vardera av de två senaste räkenskapsåren ha överstigit 40 miljoner kronor
• Den redovisade nettoomsättningen ska under vardera av de två senaste räkenskapsåren ha överstigit 80 miljoner kronor

En revisor får inte vara jävig

Oberoende av om bostadsrättsföreningen är större eller mindre är det viktigt att den revisor man väljer inte är jävig. Det betyder att man inte kan välja en styrelseledamot, en suppleant eller någon som är samboende, gift eller nära släkt med någon i styrelsen till revisor. Det går däremot bra att välja någon som är medlem i föreningen till revisor, förutsatt att hen inte har någon form av beroendeställning till någon som sitter i styrelsen. Jävsreglerna finns för att revisorns arbete ska kunna ske opartiskt och det blir alltid problematiskt om det finns någon form av relation till en styrelseledamot. 

Hjälp med att hitta revisor till bostadsrättsförening

Ifall det är så att en bostadsrättsförening som är större och därmed måste ha en auktoriserad revisor, eller om stadgarna gör gällande att revisorn ska vara auktoriserad, men man inte kan hitta någon sådan kan man vända sig till Bolagsverket för att få hjälp. Det går att skicka in en ansökan till dem om att de ska utse en revisor med rätt behörighet. 

Styrelsen i en bostadsrättsförening har en skyldighet att ansöka om att Bolagsverket ska utse en revisor åt en om föreningsstämman inte kan välja en revisor eller inte kan hitta någon som lever upp till de lagstadgade kraven eller stadgarnas regelverk. När Bolagsverket utser en revisor har föreningen skyldighet att betala denne för arbetet, precis som när föreningsstämman själv väljer en revisor. 

Revisorns uppgifter i en bostadsrättsförening

Den som är revisor i en bostadsrättsförening verkar som en kontrollperson för medlemmarnas räkning. Genom revisorns arbete kan medlemmarna få en inblick i hur styrelsens arbete fungerar och att det går rätt till både vad gäller förvaltning och ekonomi. 

Det revisorn i en bostadsrättsförening ska göra är att granska föreningen. Med begreppet att granska föreningen menar man att revisorn både ska kontrollera ekonomin och göra en förvaltningskontroll, alltså säkerställa att styrelsen sköter sitt uppdrag på ett fullgott sätt. Granskningen innebär också att revisorn ska gå igenom den tekniska förvaltningen för att granska så att styrelsen har tagit sitt ansvar med att se till att mark och byggnader tas hand om på ett tillfredsställande sätt. 

Det som en revisor i en bostadsrättsförening ska granska är:

• Att det finns verifikationer till alla transaktioner
• Att affärshändelser har bokförts på ett korrekt sätt
• Att bokföringen stämmer överens med verkligheten
• Föreningens årsredovisning
• Om styrelsen har tagit de beslut som är nödvändiga och att de beslut som tagits också har blivit genomförda
• Den tekniska förvaltningen

När revisorn har gjort sin granskning kommer hen skriva en revisionsberättelse. Man kan se på den här revisionsberättelsen som en rapport över vad som har hänt i föreningen under årets gång. 

Revisionsberättelse

När revisorn har granskat årsredovisningen ska hen skriva en revisionsberättelse. Den berättelsen ska sedan delges föreningsstämman och berättelsen ska omfatta hela räkenskapsåret som gått. Styrelsen har rätt att få ta del av revisionsberättelsen minst tre veckor innan det är dags för den ordinarie föreningsstämman. 

I revisionsberättelsen ska revisorerna berätta om de anser att man kan bevilja styrelsen ansvarsfrihet. Vidare ska de även ta upp huruvida de anser att årsredovisningen stämmer överens med verkligheten och om den ger en rättvis bild av bostadsrättsföreningens resultat och ställning. 

Ren eller oren revisionsberättelse

Det finns två olika typer av revisionsberättelser. En ren revisionsberättelse är en sådan som inte innehåller några anmärkningar. En oren revisionsberättelse är en sådan som innehåller kritik av förvaltningen. Om det skulle röra sig om mindre allvarliga saker kan revisorn nöja sig med att lämna in en skrivelse till styrelsen. Det kallas för en revisionspromemoria. Om revisorn gör en sådan kan själva revisionsberättelsen fortfarande vara en så kallad ren sådan. Om man gör en promemoria har föreningens medlemmar inte rätt att läsa vad som står i den. 

Revisorernas övriga uppgifter

Utöver de uppgifter som vi listat här ovanför som ingår i en revisors uppdrag har denne ett par andra uppgifter. Om det är så att antalet bostadsrättshavare eller medlemmar under året blir färre än tre ska revisorn göra en ansökan om likvidation som skickas till tingsrätten. 

Eftersom revisorn är en trygghet för medlemmarna är det också bra om denne kan närvara på föreningsstämman och svara på eventuella frågor som medlemmarna har angående revisionen, styrelsens förvaltning och revisionsberättelsen. 

En revisor har tystnadsplikt

En av de viktigaste faktorerna för att revisionen ska fungera som tänkt är att revisorn är noga med vad hen yppar om sina insikter till andra. En revisor har alltid tystnadsplikt. Den tystnadsplikten innebär att revisorn inte får berätta saker vidare till andra som hen har fått veta i samband med uppdraget om det är sådan information som skulle kunna vara till skada för föreningen. Tystnadsplikten gäller inte bara när revisorn innehar sitt uppdrag utan även efteråt. En revisor som bryter mot tystnadsplikten kan bli skyldig att betala skadestånd. 

Även fast en revisor har tystnadsplikt har denne en skyldighet att ge föreningsstämman all den information som den begär. Det finns ett undantag från detta, och det är om den informationen skulle kunna skada en enskild medlem eller föreningen som helhet. I övrigt ska revisorn delge alla medlemmar de insikter hen har kommit fram till. 

I de fall en bostadsrättsförening har flera revisorer eller om en ny revisor utses ska den sittande revisorn även delge dessa all den information hen har kommit över. Detsamma gäller om föreningen blir försatt i konkurs. Då har konkursförvaltaren rätt att ta del av hela granskningen och då finns det inga undantag, även fast det hade varit skadlig information. Detta eftersom en konkursförvaltare också har tystnadsplikt. 

Sammanfattning

Vem som kan vara revisor i en bostadsrättsförening beror först och främst på om föreningen är stor eller liten. En stor bostadsrättsförening måste ha en auktoriserad revisor, medan en mindre BRF kan välja att ha en som inte är auktoriserad förutsatt att stadgarna inte säger någonting annat. 

Revisorn väljs på föreningsstämman och hen behöver ha en ekonomisk kunskap och erfarenhet som räcker till för att revisionen ska kunna utföras. Det är viktigt att revisorn eller revisorerna inte är jäviga, eftersom det skulle förta förtroendet från medlemmarna och eventuellt också göra att arbetet inte blir opartiskt.

Att hitta en revisor till ett bra pris

Vilket pris man betalar för en revisor beror på flera saker, bland annat på uppdragets omfattning och på revisorns erfarenhet. Att sänka kostnaderna för en revisor kan man göra på flera olika sätt, men i grund och botten handlar de allihopa om att man behöver planera och kartlägga företagets önskemål och behov. Det är alltid det vi rekommenderar företagare att börja med att göra om man upplever att man betalar för mycket för en revisor. Ofta kan det vara så att man har gjort en felrekrytering som inte motsvarar ens behov, eller också kan det vara så att man helt enkelt inte har varit tydlig med sig själv eller revisorn kring vad man egentligen vill få ut av en revision.

Även fast man vill sänka kostnaden för en revisor behöver man komma ihåg att alltid väga kostnaden för arbetet med det man erbjuds. En mer erfaren revisor med branschspecifik kunskap debiterar ofta mera än vad exempelvis en nyligen auktoriserad revisor som är i början av sin yrkeskarriär gör. 

Jämför offerter från flera revisorer

Det finns många saker man kan göra för att sänka kostnaden för en revisor, men den allra mest givna är naturligtvis att se till att man har flera erbjudanden att jämföra med varandra. När man letar efter en revisor, kanske för att det är första gången man ska anlita en, eller helt enkelt för att man vill hitta någon ny som kan göra revisionen, ska man därför ta kontakt med flera revisionsbyråer och begära att få tydliga offerter. Det finns flera anledningar till att man ska göra det här.

Först och främst får man en mycket bättre bild av vad det kostar att anlita en revisor och vad olika revisorer tar betalt för sitt arbete. För det andra får man en uppfattning av vad det är som påverkar kostnaden för olika revisorers arbete, och en insyn i hur olika revisorer arbetar. 

En sak som är viktig är att ställa priset i relation till de tjänster man blir erbjuden. Ibland kanske det känns som att ett erbjudande är sämre än ett annat för att priset är högre, men då behöver man komma ihåg att man även ska se över specifikationen över tjänsten och vad det är revisorerna erbjuder. Ju mer omfattande deras arbete är desto dyrare är de också att anlita. Det behöver inte vara någonting negativt eftersom en väl utförd revision kommer hjälpa företaget att bli mer lönsamt. 

Ett mindre omfattande revisionsuppdrag är billigare

Om du av någon anledning vill sänka kostnaderna för en revision behöver du fundera på om det finns delar av revisionsuppdraget som inte är relevanta för företaget. Det kan exempelvis handla om att man vill ha mindre kontakt med revisorn och att denne bara ska granska förvaltning och redovisning, men att själva rådgivningen inte är lika viktig. Däremot behöver man veta att man kan missa viktiga insikter om företagets ekonomi om man väljer att spara in pengar genom att reducera revisorns arbete på det här sättet. Det behöver alltså vara ett väl övervägt beslut. 

Anlita en revisionsbyrå som finns på distans

Ett sätt att sänka priset för en revisor är att leta efter revisorer eller revisionsbyråer som arbetar på distans. Numera när det finns så moderna teknologiska lösningar är det väldigt lätt att hitta en revisor som kanske driver sin egen firma och arbetar hemifrån, eller att hitta en revisionsbyrå som uteslutande arbetar på distans och inte har egna fysiska kontor utan istället anställer konsulter. 

Fördelen med att välja en byrå som finns på distans är att man inte behöver betala för en kontorsplats för revisorn på sitt eget företag. Ofta är de också så att revisionsbyråer som verkar på distans via nätet i övrigt har lägre priser, kort och gott eftersom deras egna omkostnader är lägre och då kan de också erbjuda sina tjänster till ett bättre pris. 

Kombinera flera tjänster

Det finns mängder av revisionsbyråer som även har redovisningskonsulter, eller som samarbetar med redovisningsbyråer. Att kombinera flera tjänster genom sin revisor kan vara ett sätt att sänka priset för revision. Det går utmärkt att kontrollera om man både kan anlita en redovisningskonsult och en revisor genom samma byrå. När man gör det brukar man få ett bättre pris än om man anlitar de båda professionerna var för sig. Att tänka på är att vara noga med att revisorn inte är inblandad i själva redovisningen eftersom det inte är något som revisorn får göra. En revisor måste vara oberoende och om personen upprättar själva bokföringen är personen inte längre opartisk. 

Pris för revisorer och auktoriserade revisorer

Fundera på om ditt företag ska anlita en auktoriserad revisor eller en som inte är det. Vissa bolag måste ha en revisor som är auktoriserad, medan andra inte behöver ha det. Vad gäller exempelvis ideella föreningar och enskilda firmor behöver nästan ingen ha en revisor som är auktoriserad. Enligt huvudregeln ska alla privata aktiebolag ha en auktoriserad revisor men om bolaget är ett mindre behövs det inte. En annan regel som gäller är att en enskild firma eller ett privat aktiebolag under de två första åren inte måste ha en auktoriserad revisor, oavsett hur stora de är. Här kan man spara in pengar genom att istället anlita en revisor som inte är auktoriserad. Kom ihåg att kontrollera vilka krav som gäller för ditt företag eller din förening så att du inte väljer en revisor som inte är godkänd för verksamheten enligt de lagkrav som finns.

Snittpriser för att anlita en revisor

Eftersom alla revisionsbyråer har egna priser och de dessutom är fria att bestämma själva vad de ska ta betalt för sitt arbete är det svårt att säga vilket snittpriset är för att anlita en revisor. Kostnaderna en revisor debiterar fungerar i princip i enlighet med marknadsekonomin, det vill säga att en erfaren, eftertraktad och uppbokad revisor har en högre prissättning än någon som kanske är nyexaminerad och försöker skapa sig en kundbas. Vill man ha ett så bra pris som möjligt kan man leta efter revisorer som inte har arbetat så länge. Det är vanligt att de flesta revisionsbyråer följer en viss prisstandard i branschen, även fast det inte finns några regler som rakt av reglerar vad de får ta i betalt. Skillnaderna mellan olika revisionsbyråer behöver alltså inte vara hutlöst stora.

Om vi ändå ska försöka ge oss på att på ett ungefär säga ett pris för revisor så kan man räkna med en kostnad på 10 000 kronor upp till 20 000 kronor per år. Något att observera är dock att detta endast är ett snittpris och att företagets storlek och uppdragets omfattning har en stor inverkan på kostnaden. Små företag betalar ofta betydligt mycket mindre och större företag kan betala mera än det vi angett ovan. 

Be andra företag om tips på revisor

Som företagare ska man aldrig underskatta sina kontakter. Det kan vara möjligt att sänka kostnaderna för en revisor genom att höra sig för med företagare man har en god kontakt med vad de betalar för revision. Man kan också be dem om rekommendationer om det är så att de är nöjda med sin revisor och med dennes prissättning. 

En bra revisor kombinerar kompetens och ett bra pris

Som företagare ska du aldrig tänka att revision endast är något tråkigt som måste göras och som inte kommer bidra på något sätt till företagets fortsatta utveckling. Eftersom en revisor har en så gedigen kompetens om ekonomi har de också förmågan att faktiskt stötta dig som företagare och en eventuell styrelse att fatta sådana beslut som är gynnsamma. 

Den revisor som är allra bäst för ett företag är den som erbjuder sina tjänster till ett konkurrenskraftigt pris, samtidigt som tjänsterna håller en hög kvalitet. Det är förståeligt att man som företagare inte vill betala för mycket för att anlita en revisor men man behöver komma ihåg att det arbete som personen gör har många fördelar. 

Det sista tipset vi vill dela med oss av när man ska välja revisor handlar egentligen inte om priset, utan snarare om hur man ska se på samarbetet. Det spelar ingen roll hur kompetent en revisor är eller hur förmånligt priset för dennes arbete är om samarbetet inte fungerar som det ska. Då kommer företaget inte få ut något som ger ett mervärde av revisionen. Revisorn och företagets styrelse eller ledning behöver kunna samtala öppet och ärligt. Det man också kan leta efter är en revisor som verkar vara genuint intresserad av företaget i fråga. Det kommer göra samarbetet ännu enklare och i det långa loppet kommer det spara pengar för företaget eftersom man kan vara säker på att de råd man får är specifika utifrån bolagets situation.

Vad arbetar en jurist eller advokat inom arvsrätt med?

En jurist eller advokat som arbetar med arvsrätt är expert på lagstiftningen och allt vad den säger om vem som har rätt att ärva vem. En advokat inom arvsrätt kan hjälpa er med att reda ut alla frågor som rör det juridiska och klargöra vem som har rätt till vad. Det är inte endast vid en tvist som en advokat kan hjälpa till, utan man kan också välja att anlita en jurist eller advokat för att helt enkelt få stöd av en expert när man ska fördela ett arv. I många fall kan det vara bättre att anlita en utomstående person för det här ändamålet eftersom arvsfrågor kan vara komplicerade och ibland kan ge upphov till att man blir oense. 

Rätten att ärva

Arvsrätten skyddar släktingar när någon avlider. Beroende på hur släktskapet och relationerna ser ut kan man ha rätt till olika delar av arvet. Barn har alltid rätt till det som kallas för laglott, och den uppgår till 50 % av de totala tillgångarna. Om man exempelvis är tre barn delar man på de 50 % sinsemellan. När man har rätt att begära ut sin laglott beror dock på om föräldrarna varit gifta eller inte. 

I dag ser familjekonstellationerna inte ut på samma sätt som de gjorde för ett par decennier sedan. Det är vanligt att man går skilda vägar och att det finns särkullbarn, och i sådana situationer kan arvsfrågorna bli mer invecklade. En advokat inom arvsrätt kan reda ut vad lagen säger om er specifika familjerelation.

Bouppteckningen innehåller uppgifter om tillgångar och skulder

För att man ska kunna fördela arvet enligt lagen behöver man först göra en bouppteckning. I den ingår alla de skulder och tillgångar som den avlidne har haft. I bouppteckningen redovisar man också vem som är dödsbodelägare och vem som är arvingar. Det är de som är delägare i ett dödsbo som innehar ansvaret för att en bouppteckning görs. Viktigt att veta är att en person som har rätt att ärva den avlidne inte får göra bouppteckningen, utan man behöver överlåta arbetet till en förrättningsman. 

Anlita en jurist för att skriva ett testamente

För att testamente ska vara giltigt måste det uppfylla vissa formkrav. Det är därför man ska anlita en jurist eller advokat som upprättar det åt en. Om testamentet inte är upprättat på ett korrekt sätt kommer det istället behandlas som önskemål och då får dödsboets delägare själva välja om de ska ta dessa i beaktande eller inte. Ett testamente som är korrekt upprättad är juridiskt bindande, och alltså ingenting som dödsboets delägare kan välja om de vill respektera eller inte. 

Att skriva testamente är särskilt viktigt om man inte är gifta, eftersom de arvsregler som finns är framtagna så att de är anpassade efter gifta par som har barn. Om man är skild, lever i en samborelation eller om man inte har några arvingar är det viktigt att man upprättar ett testamente. Även fast man är gift kan det vara värt att skriva ett testamente om man vill att vissa av ens tillgångar ska gå till en specifik person. I ett testamente kan man välja att testamentera ägodelar och tillgångar även till sådana som inte är ens släktingar.

Ett testamente ska upprättas skriftligt och bevittnas av två personer. De personerna behöver däremot inte ha läst vad som står skrivet i testamentet. Nära släktingar kan inte bevittna ett testamente. 

Eftersom det är viktigt att man formulerar sig tydligt och på ett korrekt sätt är det alltid att rekommendera att ta kontakt med en jurist när man ska skriva testamente. Då kan man vara säker på att allt som måste finnas med kommer stå med, och att dokumentet är juridiskt korrekt. 

Om det inte finns arvingar eller testamente

Om det inte finns några arvingar och den avlidna personen inte har upprättat ett testamente tillfaller alla tillgångar till Allmänna Arvsfonden. Det är en fond som har till uppgift att stödja icke-vinstdrivande organisationer som fokuserar på verksamheter för unga, barn och personer som har en funktionsvariation. Varje år är det ungefär 400 projekt som beviljas stöd av fonden. 

Vanliga frågor inom området arvsrätt

Att det kan vara förvirrande att veta vad som egentligen gäller i arvsfrågor är inte så konstigt. Lagstiftningen är omfattande och för en person som inte har juridisk kunskap kan det vara knepigt att förstå hur ett arv fördelas. För att göra det lite enklare för dig sammanställer vi här svar på några av de allra mest vanliga frågorna vi får om arv och testamenten. 

Ärver sambon varandra?

Nej, sambon ärver inte varandra per automatik. Även fast man som samboende har gemensamma barn eller levt tillsammans under många år finns det ingen arvsrätt. För att samboende ska ärva varandra måste det finnas ett testamente. Du kan ta kontakt med en advokat inom arvsrätt hos oss på Synega om du och din sambo vill upprätta ett testamente för att säkerställa att ni ärver varandra.

Ärver gifta par alltid varandra?

Som grundregel ärver man sin make/maka när denne går bort, men om det finns särkullbarn i relationen har de rätt att få ärva sin förälder omedelbart när denne avlider. Det man kan göra är att skriva ett testamente där man begär att barnen ska vänta med att kräva ut sin laglott tills den andra parten dör. Det kan vara bra att göra om det föreligger en risk för att den efterlevande parten inte kommer klara sig ekonomiskt. Vi på Synega hjälper dig gärna att gå igenom vad som gäller om det finns särkullbarn och vid behov kan våra advokater inom arvsrätt upprätta ett testamente som motsvarar era önskemål. 

Hur förvarar man ett testamente?

För att ett testamente ska kunna användas när någon avlider måste man ha tillgång till själva originalet, har man bara en kopia gills det inte. Därför behöver man vara noga med att förvara testamentet på en säker plats. Ett kassaskåp eller någon form av bankfack kan vara fördelaktigt. Se också till att det finns någon annan som vet var testamentet förvaras så att det kan tillämpas vid dödsfall. 

Måste man registrera testamenten?

Nej, man behöver inte registrera ett testamente. Det man däremot måste känna till är att det endast är testamenten i original som är giltiga. Det finns flera begravningsbyråer och företag som erbjuder sig att förvara testamenten. Om man inte själv har en säker plats där man kan förvara sitt testamente kan man vända sig till någon av dem. 

Vad räknas som enskild egendom?

Enskild egendom är sådan egendom som ens äkta hälft inte har automatisk rätt att ta del av. Vad som är enskild egendom kan regleras genom ett testamente eller äktenskapsförord, något som en av våra advokater inom arvsrätt kan hjälpa er med att upprätta. Egendom som man fått genom gåvobrev kan även räknas som enskild egendom. 

För att någonting ska kunna anses vara enskild egendom behöver det vara bestämt genom ett juridiskt dokument. Det är det en jurist inom arvsrätt hjälper er med att tydliggöra och säkerställa, så att allting blir så som ni önskar. 

Jag har ingen kontakt med mina barn. Kan jag testamentera bort dem?

Nej, det går inte att testamentera bort sina barn. Även fast du skulle skriva ett testamente där du skriver att de inte ska ärva något har de rätt till sin laglott. Laglotten omfattar både biologiska barn och adopterade barn. Om du testamenterar all din egendom till någon annan har barnen alltså ändå rätt till sin del, och de kommer då få ut den genom att begära en jämkning av testamentet. 

Kan man ge ett förskott på arv?

Om man ger gåvor till sina bröstarvingar kan de ibland antas vara ett förskott på arvet. De kan i vissa fall tas med i beräkningen när man sedan gör själva arvsskiftet, vilket innebär att den personen som har tagit emot en gåva får en mindre del av arvet. Om man vill ge ett förskott på ett arv gör man det enklast genom att dokumentera att den gåva man ger också är ett förskott på arvet. Den dokumentationen bör göras skriftligt. 

Kan man ge en gåva utan att det ses som förskott på arv?

För att en gåva till en bröstarvinge inte ska räknas som ett förskott på arv måste man skriva ett gåvobrev. I brevet ska det framgå att gåvan inte är att betrakta som ett förskott. Kontakta gärna en av våra advokater inom arvsrätt om du vill veta hur du ska formulera dig för att gåvan inte ska ses som ett förskott.

Vad gör en familjerättsadvokat?

Familjerätt är ett område inom det som kallas för civilrätt. En familjerättsadvokat, eller en jurist som har specialiserat sig på familjerätt, arbetar med ärenden som handlar om familjemedlemmars skyldigheter och rättigheter. Det kan exempelvis handla om att juristen arbetar med arvsfrågor, vårdnadstvister eller är behjälpliga vid bodelningar. Eftersom området är så pass stort kommer också i princip alla människor i kontakt med en familjerättsadvokat på ett eller annat sätt under sin livstid. Juristerna är inte bara behjälpliga vid tvister utan kan också se till att eventuella dokument blir upprättade på ett lagenligt sätt, exempelvis om man ska skriva ett äktenskapsförord eller ett samboavtal. 

Advokat vid äktenskap och samboskap

Om ni ska ingå ett samboskap och dela hushåll är det viktigt att fundera över er ställning gentemot varandra. Om den ena sambon exempelvis går bort skyddas den kvarlevande parten inte på samma sätt som hen hade gjort om man hade varit gifta. Därför kan man behöva upprätta samboavtal och testamenten om man vill säkerställa att båda parterna har ett juridiskt giltigt skydd. En familjerättsadvokat kan hjälpa er som ska flytta ihop med allt som rör samboskapet och upprätta samboavtal och testamenten som anpassas efter hur just ni vill ha det. Ofta finns det färdiga mallar man kan använda sig av, men för att man ska ha ett avtal som är anpassat specifikt efter ens egna önskemål behöver man anlita en jurist som kan upprätta det. 

En jurist eller familjerättsadvokat kan också hjälpa er som ska gifta er att gå igenom vad det innebär rent juridiskt. När man ska ingå äktenskap kan bland annat äktenskapsförord bli aktuellt. Ett sådant kan man skriva om man vill att viss egendom ska förbli privat även efter att man har gift sig. 

Familjerättsadvokater bistår vid bodelning och skilsmässor

Ibland slutar relationer inte som man har tänkt sig. När man väljer att avsluta samboskapet eller att ta ut skilsmässa är det en hel del praktiska saker som måste redas ut. När man avslutar en relation ska man göra en så kallad bodelning. En sådan innebär att man delar upp all gemensam egendom mellan varandra. Det går att göra en bodelning på egen hand, men om det uppstår tvister kan man anlita en familjerättsadvokat. Det går också att vända sig till domstolen för att få en bodelningsförrättare utsedd. Man kan också att välja bort att göra en bodelning, men då är det någonting som båda parterna måste vara överens om. Om en part vill göra en bodelning så ska man också göra det. 

Vad gäller bodelning och samboskap är reglerna lite annorlunda. Medan man i ett äktenskap kan ha rätt att också ta del av sin make eller makas tidigare egendom så gäller sambolagen endast för sådana inköp som man har gjort gemensamt. Det kan exempelvis handla om bostaden man bor i, bilen man har köpt tillsammans eller gemensamt ägda inventarier. Avslutar man samboskapet på god fot men ändå vill veta hur en bodelning ska gå till kan man ta kontakt med en jurist eller familjerättsadvokat som hjälper en att klargöra regelverken. Som grund vid en bodelning utgår man från att allting ska delas jämnt så att vardera part får hälften av tillgångarna. Innan man gör bodelningen drar man också av eventuella skulder som man har gemensamt, och i vissa fall även enskilt. 

När man avslutar en relation eller ett äktenskap uppstår det ofta många kluriga frågor. Vem är det som får bo kvar i bostaden under separationen, och vad händer om det finns barn inblandade? Alla sådana frågor kan en familjerättsadvokat hjälpa till att reda ut.

Familjerättsadvokat vid vårdnadstvister och barnmål

Om man har barn när man separerar så kommer man behöva bestämma var barnen ska bo och hur umgänget ska se ut med föräldrarna. En familjerättsadvokat kan bistå i ärenden som rör vårdnad, umgängesrätt och boende. Så länge båda föräldrarna kan ge barnet en stabil tillvaro så brukar man försöka hitta en lösning som fungerar och känns bra för alla inblandade parter så att barnen får umgås med båda föräldrarna, men ibland är det inte möjligt och då kan ärendet drivas i domstol. Det en familjerättsadvokat då gör är att företräda dig och dina önskemål på ett lämpligt sätt. 

I alla tvister som involverar barn ser man till det som är bäst för barnet. Det innebär att om ärendet drivs i en domstol så kommer beslutet grundas på vad som kommer vara mest gynnsamt och tryggt för barnet i fråga. Det görs alltid en individuell bedömning från fall till fall, och det är då en bra jurist eller familjerättsadvokat är behjälplig. 

Som förälder är man underhållsskyldig för sitt barn, oavsett vem som har vårdnaden eller var barnet bor. Underhållsskyldigheten baseras på föräldrarnas ekonomiska situation och utifrån vad man kan anse vara skäligt. Skyldigheten att betala underhåll fortgår tills att barnet fyller 18 år, eller till 21 år om barnet studerar på gymnasiet eller liknande skolinstitution när denne blir myndig. 

Familjerätt innefattar arvsrätt

Arvsrätt är det som reglerar vem som har rätt att ärva en annan person när hen avlider. Man kan antingen ha rätt att ärva någon för att man är släkt, eller för att personen har uppgett i sitt testamente hur hen vill att ägodelarna ska fördelas. Det går inte att göra sina barn arvlösa även fast man skriver ett testamente. Vill man bestämma själv hur ens ägodelar ska fördelas (vilket är 50 % av allt man äger om man har barn) så kan man anlita en jurist för att få hjälp med att upprätta ett testamente.

Vad gäller särkullbarn och arv gäller andra regler än om föräldrarna lever tillsammans och den ena dör. Om föräldrarna lever tillsammans när den ena parten dör får barnen vänta på att få sitt arv tills även den andra föräldern avlider. Om man däremot har särkullbarn så har de barnen rätt att kräva sin laglott direkt när den ena föräldern dör. Däremot kan man i sitt testamente begära att särkullbarnen ska vänta med att begära sin laglott. Det kan man till exempel göra för att säkerställa att den efterlevande parten har tillräckliga möjligheter att klara sig ekonomiskt. 

Om en person som inte har barn dör är det föräldrarna som i första hand ärver denne. Syskon, far- och morföräldrar eller andra nära släktingar kan också vara berättigade att ärva. Ifall det inte finns ett testamente eller några arvingar tillfaller kvarlåtenskapen Allmänna arvsfonden.

Vanliga frågor om familjerättsadvokater och familjerätt

Familjerätt omfattar många olika områden och det är vanligt att det uppstår frågor om både stora och små saker när man hamnar i en situation där man kan behöva ta hjälp av en familjerättsadvokat eller en jurist med kunskap om familjerätt. Några av de allra vanligaste frågorna som våra advokater får ger vi därför svar på här nedanför. 

Vem har rätt att bo kvar i bostaden vid en separation?

Om man har en gemensam bostad och separerar så är det alltid den personen som har det största behovet av bostaden som har rätt att bo kvar i den. Ifall man inte kan komma överens om vem det är så kan rätten avgöra frågan och då tittar de bland annat på vem eventuella barn kommer bo med, vem som kommer ha svårare för att hitta en annan bostad exempelvis genom kötid i bostadskön eller genom ett mindre nätverk. Sjukdomar eller funktionsnedsättningar och avstånd till arbetsplatsen är också sådana faktorer som kan ha en inverkan på vilket beslut rätten tar.  Om det är en hyresrätt spelar det ingen roll vem det är som står på kontraktet under tiden att bodelningen sker, det är alltid den som har störst behov av bostaden som har rätt att bo kvar. 

Om det är en bostadsrätt gäller samma regler, det är den som har störst behov av den som har rätt att bo kvar i den under bodelningen och även efteråt. Dock måste den som får rätt till bostaden kompensera den andra parten ekonomiskt för dennes ägarandel i den.

Räknar man av CSN-skulder när man gör en bodelning?

När man gör en bodelning gör man avdrag för de skulder som finns innan man delar upp ägodelarna. En skuld till CSN är en speciell form av skuld, men det finns inga regler gällande dessa som säger att man inte kan dra av dem innan bodelningen görs. Det innebär att man vid en skilsmässa har rätt att dra av skulderna i bodelningen. 

I vissa fall kan detta förefalla sig vara väldigt orättvist, exempelvis om det endast är en av parterna som har en CSN-skuld. I sådana fall kan det istället bli aktuellt att göra en jämkning. En sådan förutsätter att resultatet av bodelningen enligt de vanliga reglerna skulle vara oskäligt. Dock behöver det påpekas att CSN-skulder normalt sett inte är tillräckliga för att en jämkning ska vara aktuell.

Har min make rätt att ta del av ett arv jag fick innan skilsmässan?

Vid en skilsmässa gör man en bodelning där allt som är gemensamt giftorättsgods fördelas jämnt mellan parterna. Det som ingår i gemensamt giftorättsgods är allt som inte är att betrakta som enskild egendom. För att arvet ska räknas som enskild egendom, och därmed inte räknas in i bodelningen, behöver man antingen ha ett äktenskapsförord eller ett förordnande från en tredje part (vilket exempelvis kan vara ett gåvobrev eller ett testamente). Huvudregeln är att om arvet inte är att räkna som enskild egendom ska det tas med i bodelningen, men det finns undantag exempelvis om det är ett kortvarigt äktenskap. För att reda ut vad som gäller i er situation rekommenderar vi er att ta kontakt med en familjerättsadvokat hos oss på Synega. 

Delar man på privata pensionssparanden vid en bodelning?

Huvudregeln är att privata pensionssparanden ingår i en bodelning, men det kan vara möjligt att göra undantag om man ser till parternas ekonomiska förhållanden ifall dessa gör det oskäligt att inkludera sparandet. 

Vem har rätt att få vårdnad om barnen vid en separation?

När barn är inblandade i bilden och man inte kan komma överens om vem som ska ha vårdnaden, eller om man inte är ense om att ha delad vårdnad, kommer rätten avgöra vem som är bäst lämpad för detta. I ett sådant ärende är det inte föräldrarnas vilja som styr utan rätten ser till vad som är bäst för barnen i fråga. Vid en vårdnadstvist kan du kontakta våra familjerättsadvokater för att få hjälp.

Min fru har tömt sina konton under betänketiden. Kan jag kräva att pengarna ingår i bodelningen?

När man ansöker om skilsmässa har man en betänketid. Den dagen man ansöker om skilsmässa kallas för brytdag. Från brytdagen har bägge parterna det som kallas för en redovisningsplikt. Det betyder att om en av parterna har tömt sina konton eller använt oskäligt stora belopp under betänketiden måste denne redovisa hur pengarna har använts. Det räcker alltså inte att endast hävda att pengarna försvunnit och inte ska ingå i bodelningen. När man gör en bodelning utgår man alltid från den ekonomiska situation och de ägodelar som fanns vid brytdagen, även fast skilsmässan träder i kraft flera månader efter att man skickat in en skilsmässoansökan. 

Kostnad för familjerättsadvokat

Hur mycket det kostar att anlita en familjerättsadvokat beror på vad ärendet gäller och vad det är man behöver hjälp med. Om det endast handlar om att upprätta exempelvis ett samboavtal eller äktenskapsförord är priset för en familjerättsadvokat ofta förmånligt eftersom detta går väldigt snabbt att göra. Handlar det om mer komplicerade ärenden ökar kostnaden. Vill du veta vad det kostar att anlita en familjerättsadvokat som kan hjälpa dig med den situation du står i är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Synega!

Om du blir utsatt för bedrägeri

Är det så att man misstänker att man har blivit utsatt för bedrägeri ska man alltid göra en polisanmälan. Det kan man antingen göra genom att ringa till 11414 eller genom att skicka in en anmälan digitalt. När man tar kontakt med polisen får man förklara vad det är som har hänt och därefter kommer de inleda en förundersökning. Därefter, när polisen vet om det finns grund för att gå vidare med ärendet eller inte, meddelas man som anmälare om detta och även om vad som kommer att hända härnäst.

Du kan, och ska, alltid begära att få ett målsägandebiträde om du är utsatt för bedrägeri. Den personen finns som ett stöd för dig under hela rättsprocessen. Hos oss på Synega arbetar advokater och jurister som kan verka som målsägandebiträden om du ska genomgå en rättsprocess som utsatt för bedrägeri.

Advokat för dig som blir misstänkt för bedrägeri

Om du blir misstänkt för bedrägeri är det en sak du ska göra som den allra första. Det är att säga till polisen att du vill ha en offentlig försvarare. Du har rätt att ha ett juridiskt ombud, en jurist eller advokat, som företräder dig i processen och som kan försvara dig och tillvarata dina rättigheter. När du blir misstänkt kommer en förundersökning inledas och den består bland annat av att polisen kommer samla in nödvändig information och dokumentation i ärendet. Det kommer också hållas förhör såväl med målsäganden, vittnen som med dig själv och andra personer som kan ha upplysningar som är relevanta för fallet. 

En princip i en rättsstat som Sverige är att den som är misstänkt har en rättighet att inte medverka till att tydliggöra sin egen skuld. Med det menas att du inte enligt lagen är skyldig att berätta för polisen vad du har gjort, du kan alltså välja att inte säga någonting. I vissa lägen kan det vara strategiskt bra medan det i andra lägen inte är det. Eftersom en rättsprocess är så pass omfattande som den är så är det viktigt att du har en bra advokat som kan företräda dig och komma med råd om vad som är lämpligast att göra i din situation. Din försvarares enda uppgift är att försvara dig. En försvarsadvokat kan arbeta tillsammans med jurister och de kommer vara väl insatta i ditt specifika fall och kan därför underlätta för dig som blivit misstänkt. 

Under förhören har du rätt att ha din advokat närvarande i rummet om du så önskar. De advokater som arbetar hos oss på Synega har lång erfarenhet av att bistå brottsmisstänkta såväl under förhören som under själva rättegången. När du är misstänkt för bedrägeri kan du anlita vårt företag för att få en försvarsadvokat.

Vad gör en advokat under en rättegång om bedrägerier

Oavsettt om man är misstänkt eller utsatt för bedrägerier finns det stöd att få under en rättegång. Som målsäganden kan du få ett målsägandebiträde som värnar om dina intressen. Denne hjälper dig som är utsatt med att också ansöka om skadestånd. Ett målsägandebiträde bekostas av staten och belastar således inte din egen ekonomi när du är utsatt för brott, något som kan vara lugnande att veta. 

Är du istället misstänkt för bedrägeri har försvarsadvokaten till uppgift att presentera ärendet på ett sätt som är så fördelaktigt för dig som möjligt, naturligtvis med alla omständigheter och fakta i åtanke. 

Vad räknas som bedrägeri?

Bedrägeri kan omfatta många olika ageranden. De senaste åren har antalet brott som blir anmälda som bedrägeri ökat med flera procent. Den vanligaste ökningen av bedrägerier i dag är sådana som är internet- eller datarelaterade. En anledning till det kan vara att den tekniska utvecklingen också kommer med vissa säkerhetsbrister och att vissa människor väljer att utnyttja de kryphålen som kan finnas. Men, bedrägerier kan också vara av annan art. Du kan alltså bli misstänkt för olika typer av bedrägerier och oavsett vad brottsmisstanken handlar om kan du ta hjälp av våra jurister och advokater.

Om man pratar om bedrägeri i en juridisk kontext så innebär det att en person lurar eller vilseleder någon annan så att den personen i sin tur gör något som hen annars inte skulle ha gjort. Resultatet av det agerande är till skada för den lurade personen och är till nytta för den som utfört bedrägeriet, väldigt ofta med någon form av ekonomisk vinning. Det behöver dock inte alltid handla om att det finns en ekonomisk vinning. Vissa bedrägerier handlar istället om att den som utsätter någon annan exempelvis får en annan social status som är till nackdel för den utsatta. Kort och gott kan bedrägerier vara många olika typer av handlingar.

Bedrägerier regleras i Brottsbalken

Vad som är bedrägeri och vilka slags påföljder det får är något som regleras i Brottsbalken §9. I samma paragraf finns också riktlinjer som rör närbesläktade handlingar som grovt bedrägeri och bedrägligt beteende. Om man begår bedrägeri kan man som högst bli ålagd att sitta av ett fängelsestraff på två år. Om det bedrägerifall man har begått är att anses som grovt är det lägsta straffet fängelse i sex månader, och som mest sex år. Straffen är alltså mycket högre om det handlar om grova bedrägerifall. Det en försvarsadvokat gör är att, om du bedöms vara skyldig, yrka på ett så milt straff som möjligt utifrån vilka handlingar som begåtts och regleringarna i Brottsbalken.

Straffskalan vid bedrägligt beteende är böter eller fängelse i som mest ett halvt år. Bedrägligt beteende är att se som en mildare variant av andra bedrägerier. För att det ska handla om bedrägligt beteende får summan som bedrägeriet handlar om uppgå till som mest 1000 kronor. I vissa fall kan man ändå bli dömd enligt straffskalan för bedrägligt beteende trots att summan överstiger 1000 kronor. 

Utöver att bedrägeri kan handla om att lura någon på pengar kan det exempelvis vara att man beställer abonnemang, startar prenumerationer eller beställer produkter i någon annans namn så att de blir betalningsskyldiga för dem. Bedrägeri kan även vara åt andra hållet, det vill säga att man själv beställer varor men att de sedan inte levereras trots att man har betalat. Då kan den som tagit emot betalningen göra sig skyldig till bedrägeri. 

Anmälningar om bedrägeri kan handla om missnöje

Det är att påpeka att alla anmälningar om bedrägeri som inkommer till polisen naturligtvis  inte nödvändigtvis handlar om just bedrägerier. I vissa fall kan det hända att det har uppstått ett missnöje och att den som betalat för något inte har fått det som den förväntat sig. Det behöver inte betyda att det handlar om bedrägeri eller en brottslig handling. Det går inte att bli dömd för bedrägeri endast på grund av missnöje utan det är andra saker som spelar in i brottsrubriceringen.

När man bedömer om någonting är ett bedrägeribrott eller inte brukar man titta på två olika saker, dels handlingen och dels avsikten. Förenklat sett kan man säga att för att det ska handla om bedrägeri och någon ska kunna bli dömd för brottet så måste den personen haft för avsikt att begå brottet. Det är något man inom juridiken kallar för uppsåt. Den försvarsadvokat som företräder dig som misstänkt för bedrägeri kommer alltid framhäva din talan på ett så gynnsamt sätt som möjligt för dig, oberoende av vad din avsikt med handlingen har varit. 

Vad kostar det att anlita en advokat vid bedrägeri?

Det är svårt att säga exakt hur mycket en advokat kostar om man vill anlita en vid ett bedrägerifall, antingen som försvarsadvokat och jurist, eller som målsägandebiträde. ta gärna kontakt med oss om du vill veta vad vi debiterar för att företräda dig. Är det ett målsägandebiträde som du behöver så bekostas det av staten.

Synega har advokater som bistår vid bedrägerier

Att få hjälp av jurister, advokater och målsägandebiträden som har kunskap om bedrägerimål är alltid att föredra. Det kan vara påfrestande att vara målsägande och att ha bli utsatt för bedrägerier, och då är det viktigt att man har någon vid sin sida som är en trygghet och som hjälper en med allt som rör det juridiska. Det är någonting vi på Synega kan erbjuda till dig som har blivit utsatt för bedrägeri och står inför en rättsprocess.

På samma sätt har vi även advokater som verkar som försvarare för dig som utsatt någon annan, eller är misstänkt, för ett bedrägeri. 

Jurister och advokater inom arbetsrätt

Det ska vara tryggt att ha en anställning i Sverige och det är därför det finns ett juridiskt område som heter arbetsrätt. De som arbetar med arbetsrätt är jurister eller advokater och de finns till för att säkerställa att anställda får det som de har rätt till och att de inte blir utnyttjade på arbetsmarknaden. Advokaterna kan arbeta med flera olika frågor som rör arbetsrätt. För att göra det lite tydligare vad en jurist eller advokat kan stå till tjänst med så kommer vi gå igenom ett par av de lagar och områden som ingår i arbetsrätt.

Arbetsmiljölagen

Arbetsmiljölagar finns för att de som är anställda ska kunna göra sitt jobb utan att riskera att bli sjuka eller skadade på grund av arbetet. Det är vanligt att arbetsplatser också har arbetsmiljöombud, även kallade för skyddsombud, som är kunniga inom vilka arbetsmiljöregler det finns och som ska tillämpas på arbetsplatsen. 

I arbetsmiljölagen listas de skyldigheter och regler som arbetsgivare måste följa för att förebygga risken för olyckor och ohälsa. Lagen innehåller också bestämmelser om hur arbetsgivare och anställda ska samverka, bland annat genom att man reglerar den verksamhet skyddsombuden ska göra. En advokat eller jurist som valt att specialisera sig inom arbetsrätt har erfarenhet av att arbeta med arbetsmiljöfrågor och vet hur lagstiftningen ser ut. De vet alltså både vad en anställd har rätt att kräva och vad en arbetsgivare har skyldighet att göra. 

Arbetstidslagen, ATL

Arbetstidslagen är den lag som reglerar allt som rör arbetstid. Den innefattar bland annat bestämmelser om övertidsarbete, ordinarie arbetstid och jourtid. Vidare finns det också regler som rör rätten att få pauser och hur långa dags- och veckovilan ska vara. I den här lagen inom området arbetsrätt regleras endast själva tidsaspekten. Det framkommer däremot ingenting om eventuella OB-ersättningar, minimilöner eller andra ersättningar. Ersättning för arbete tas istället upp i kollektivavtalen. I vissa kollektivavtal finns det branschspecifika överenskommelser som antingen kompletterar eller ersätter det som står i arbetstidslagen. 

Diskrimineringslagen

I Sverige ska människor inte bli diskriminerade på grund av kön, könsöverskridande uttryck eller identitet, sexuell läggning, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsvariationer eller trosuppfattning. Det här är även någonting som gäller i arbetslivet, och därför är ett område inom arbetsrätt just diskriminering. Diskrimineringslagen innehåller bestämmelser som både rör arbetsmarknaden och övriga institutioner och delar av samhället. 

I korthet säger diskrimineringslagen att en arbetsgivare inte har rätt att diskriminera anställda eller blivande anställda. Förutom det så finns det också bestämmelser om att en arbetsgivare måste vidta aktiva åtgärder för att motverka diskriminering. Vilka de reglerna är beror bland annat på hur många anställda ett företag har. Det kan exempelvis handla om att göra en kartläggning av löner och att upprätta en handlingsplan för hur man ska uppnå jämställda löner, eller att man tar fram en policy mot trakasserier på arbetsplatsen. Om du har blivit diskriminerad av en arbetsgivare kan en advokat inom arbetsrätt biträda dig i ditt ärende och föra din talan antingen vid en medling eller i domstol. Det går också att anlita en jurist för att få råd om hur man ska göra för att gå vidare med en händelse som varit diskriminerande. 

Förtroendemannalagen, FML

Förtroendemannalagen handlar om vilken ställning en facklig förtroendeman ska ha på arbetsplatser. I den här lagen görs det bland annat gällande att det går att ha en facklig förtroendeman, exempelvis ett kontaktombud eller en klubbordförande. En sådan person har till uppgift att representera de anställda på arbetsplatsen och facket. Lagen bestämmer också att en arbetsplats inte får hindra en förtroendeman från att fullfölja sina uppgifter och det finns ofta kompletterande regler som är arbetsplatsspecifika som fungerar som ett komplement till lagen.

Föräldraledighetslagen

Föräldrar har rätt att vara lediga från sina jobb för att ta hand om sina barn. Föräldraledighetslagen säger att en arbetsgivare inte får ta bort den här rätten från föräldrar. Man kan alltså inte neka en anställd att ta ut föräldraledighet. I lagen är det däremot inte reglerat vilken slags ersättning man får under tiden man är föräldraledig. Ersättningens storlek regleras istället bland annat i kollektivavtal och i socialförsäkringsbalken. En del branscher har kollektivavtal där man får ett tillskott utöver föräldrapenningen. Ett sådant tillskott kallas för föräldratillägg eller för föräldralön.

LAS, lagen om anställningsskydd

LAS är den lag som ger ett skydd till arbetstagare som antingen blir avskedade eller uppsagda från sin tjänst. I lagen finns det bestämmelser som rör uppsägning och olika anställningsformer. Lagen om anställningsskydd är en så kallad tvingande lag. Även fast man exempelvis skriver in något annat i anställningsavtalet eller om man muntligt avtalar något med arbetstagaren så kommer LAS skydda den anställda. Lagen går helt enkelt inte att frånsäga sig som arbetsgivare. Dock finns det vissa delar som kan ersättas genom överenskommelser i kollektivavtal. Det kan exempelvis handla om frågor som rör uppsägningstider och regler för turordning till en tjänst. 

Blir man uppsagd på tveksamma grunder kan en jurist inom arbetsrätt vara en rådgivande part som hjälper en att röna ut vilka rättigheter man har och om uppsägningen har skett i enlighet med lagen.

Förbud mot diskriminering av arbetstagare med tidsbegränsade anställningar och arbetstagare som arbetar deltid

Det här är en lag som syftar till att ta tillvara på arbetstagares intressen om de har tidsbegränsade anställningar eller arbetar deltid. Lagen finns för att dessa arbetstagare inte ska bli behandlade annorlunda eller diskriminerade i relation till de arbetstagare som har fortlöpande anställningar och arbetar heltid. Lagen finns för att en arbetsgivare inte ska kunna missgynna deltidsanställda eller visstidsanställda. Med det menas att arbetsgivaren exempelvis inte får erbjuda de personerna sämre lönevillkor, sämre schemaläggning eller sämre tjänstepension. 

Främjandelagen

Främjandelagen kallas också för lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder. Enligt den här lagen måste en arbetsgivare varsla Arbetsförmedlingen om fem eller fler personer blir avskedade eller uppsagda. 

MBL, lagen om medbestämmande i arbetslivet

I MBL finns det regler som handlar om rätten att förhandla, strejka och att bilda föreningar. Fackförbunden baserar en stor del av sitt arbete på den här lagen. Vad gäller medbestämmande finns det i lagen information om inflytande på arbetsplatsen och om kollektivavtal. Vidare finns också särskilda avtal som rör samverkan, utveckling och medbestämmande och på vissa arbetsplatser har man tagit fram egna lokala avtal som är giltiga på den arbetsplatsen. 

Semesterlagen

Alla arbetstagare har rätt till semester och det är i semesterlagen det framgår vilken rätt en anställd har att vara ledig. Lagen säger också när man kan ta ut semester och hur den anställdas semesterlön ska räknas ut. Om man har arbetat heltid så har man rätt att få minst 25 dagars semester, betald, varje år. Det förutsätter förstås att man arbetat tillräckligt länge så att man har hunnit tjäna ihop semesterdagar. Om man inte har en fast anställning kan man istället få semesterersättning utbetald löpande under årets gång. 

SLL, studieledighetslagen

Om man vill ta ledigt från sitt jobb och studera har man rätt att få ledigt från sitt jobb. Det här är något som regleras i studieledighetslagen. Det krävs inte att det man ska studera är relaterat till eller relevant för det arbete man har för att man ska kunna beviljas ledighet. En arbetsgivare måste bevilja sina anställda ledighet för studier, men om det blir problematiskt tidsmässigt kan man som anställd behöva skjuta upp sin ledighet tills arbetsgivaren har kunnat lösa det problematiska. 

Reglering av lön för utfört arbete

Det finns ingen lönelag i Sverige. Med det menas att det alltså inte finns en lagstiftning som reglerar vilken lön en anställd ska få, utan det är någonting som man kommer överens om sinsemellan som arbetsgivare och anställd. Har man för låg lön kan det vara svårt att pröva det juridiskt i en domstol. Det en arbetsgivare däremot inte får göra är att tvinga en arbetstagare att ingå ett visst avtal. Om en arbetsgivare gör det kan man driva fallet i rätten och då kan domstolen avgöra om det är ett giltigt avtal eller inte. 

Jurister och advokater kan hjälpa  dig med allt som rör arbetsrätt

Om du hamnar i en situation som på något sätt kränker din arbetsrätt är det bra att ta kontakt med en advokatbyrå för att få samtala med en jurist om har den juridiska kunskapen som behövs för att avgöra vad som är rätt steg att ta i ett ärende. Regelverken kan ibland upplevas som brokiga och det finns många paragrafer som påverkar vilka rättigheter och skyldigheter en arbetsgivare och en arbetstagare har. Med en bra jurist på sin sida kommer processen kännas enklare och du kan vara säker på att någon arbetar för att ta tillvara dina intressen. Du är varmt välkommen att kontakta oss på Synega för att få juridisk rådgivning inom arbetsrätt så ser vi till att du får precis det stöd du behöver, oavsett vilken situation du är i. 

Stadgarna styr revisionen

Alla föreningar ska ha stadgar. I stadgarna framgår det hur en ideell förening ska skötas och vilka regler man ska följa. Man godtar stadgarna när man håller föreningsstämma, och man behöver ha stadgar från första början när man startar sin förening. Då godkänner man dem alltså på den allra första föreningsstämman. 

I stadgarna ska man bland annat bestämma hur arbetet i föreningen ska se ut och hur många som ska sitta med i styrelsen. Utöver sådana uppgifter ska man också ha med paragrafer som rör en eventuell revision. Om det står i stadgarna att en ideell förening ska göra revision så måste man också anlita en revisor, i enlighet med de riktlinjer som finns i stadgarna. År det exempelvis så att man inte har inskrivet i stadgarna att föreningen ska ha en revisor men man upplever att föreningen blivit så pass stor att det hade kunnat vara lönsamt så ska man ge ett förslag till ändringar av stadgarna och då ska de ändringarna godkännas av föreningsstämman där alla medlemmar får medverka och avlägga sin röst. 

Vem kan vara revisor i en ideell förening?

När man pratar om revisorer finns det flera olika slags benämningar på dessa. Först och främst finns det de som är auktoriserade revisorer. En auktoriserad revisor har både utbildning, arbetserfarenhet och ett avlagt godkänt kunskapsprov hos Revisorsinspektionen. Vem som helst kan alltså inte använda sig av titeln auktoriserad revisor.

Det finns även revisorer som inte är auktoriserade. Det kan vara individer som just nu håller på att tillskansa sig den arbetserfarenhet de behöver för att därefter kunna ansöka om auktorisation. De som benämner sig som revisorer har ofta en relevant utbildning och arbetar för tillfället under handledning av en auktoriserad revisor. 

Sist och slutligen finns det lekmannarevisorer. Det kan vara en person som är intresserad av och kunnig inom ekonomi, men som inte har någon utbildning inom området. En lekmannarevisor får inte verka som revisor i exempelvis ett aktiebolag och de är sällan lämpliga att göra revisioner av verksamheter som på något sätt är vinstdrivande. Däremot kan en lekmannarevisor i många fall vara aktuell för en ideell förening. I grund och botten behöver inte den revisor man väljer i en ideell förening ha några förkunskaper, men för att man verkligen ska få ett gediget jobb utfört är det självklart bra om den person man väljer åtminstone har ett genuint intresse av att granska ekonomin och förvaltningen. 

För att någon ska kunna bli utsedd till revisor i en ideell förening behöver personen vara myndig, inte ha näringsförbud och inte vara försatt i konkurs. Många ideella föreningar väljer att anlita någon av medlemmarna till uppdraget, men det går också att välja en person som är utomstående till uppdraget om det känns bättre. De allra flesta ideella föreningar måste inte ha en auktoriserad revisor men det kan finnas undantag, och det är när föreningen är större. En större förening har bland annat många anställda och en stor omsättning. De exakta gränsvärdena kan du läsa dig till hos Skatteverket. 

Jävsregler och revisorer i ideella föreningar

Någonting som är viktigt att tänka på när man ska välja revisor till en ideell förening är att det finns något som kallas för jävsregler. De är inte lagstadgade, men för att revisionen ska ske på ett sätt som det är tänkt så ska man följa reglerna. Jävsreglerna finns till för att alla ska känna sig trygga med revisionen, däribland föreningens medlemmar, styrelsen och eventuella andra företag, organisationer eller personer som är intresserade av föreningens ekonomi och verksamhet. I korthet går jävsreglerna ut på att en person som kanske själv har ett intresse i föreningens ekonomi, eller är anhörig till någon som har det, inte får vara revisor. 

• En person som sitter i styrelsen kan inte vara revisor eftersom den personen har ett ansvar för föreningens ekonomi. Av samma anledning ska man helst inte välja någon som tidigare varit styrelsemedlem till revisor heller. 
• Den som är revisor får inte vara ansvarig för bokföringen. Däremot kan en revisor ge allmänna råd och anvisningar rörande den löpande bokföringen, men den får inte upprättas av revisorn eftersom det blir problematiskt när det senare är redovisningen som denne ska granska. 
• Revisorn får inte placera föreningens likvida medel eller hantera kapital.
• En revisor får inte vara i beroendeställning till någon medlem i styrelsen eller till någon föreningsmedlem. 
• Revisorn får inte ha en skuld till föreningen (ett undantag är dock om det handlar om årsavgiften för medlemskap).

Så väljs revisor i en ideell förening

Som vi redan varit inne på är det alltså stadgarna som styr om en ideell förening ska ha en revisor. Det gäller förutsatt att föreningen inte är stor, men de flesta ideella föreningar är inte det. I ideella föreningar är det allra vanligast att man har en revisor och en revisorssuppleant, eller att man har två revisorer. Anledningen till att man oftast väljer två personer är för att man inte ska behöva hålla en ny föreningsstämma om den revisor man valt av någon anledning inte kan fullfölja sitt uppdrag. Har man en suppleant eller två revisorer behöver man inte ha en ny stämma utan då kan den andra som blivit vald ta över arbetet.

I stadgarna kan det också framgå hur långt uppdrag en revisor har i föreningen. Om det inte står något i stadgarna om det är det upp till föreningsstämman att ta ett beslut om uppdragets längd. Det är alltid bra att välja samma revisor för åtminstone ett verksamhetsår, men det går att använda samma person under flera år i rad. Inför föreningsstämman kan man komma med förslag på vem som ska utses till revisor. Det är ett arbete som antingen valberedningen eller styrelsen brukar göra. På föreningsstämman presenteras den kandidat man tänkt sig och medlemmarna får rösta om de godkänner det förslaget eller inte. Man behöver naturligtvis tillfråga den tilltänkta revisorn innan föreningsstämman hålls så att denne är med på noterna ifall hen skulle bli vald. 

Skäl att välja en auktoriserad revisor i en ideell förening

Det kan finnas situationer i en ideell förening när en auktoriserad revisor är att föredra även fast denne kostar mer att anlita än en lekmannarevisor gör. Om föreningen har ekonomiska bekymmer och svårt att få till en bra ekonomi kan det i många fall vara bättre att välja en auktoriserad revisor. En sådan har den erfarenhet som behövs för att granska alla räkenskaper och för att kunna se om det finns åtgärder man kan göra för att ekonomin ska bli mer hållbar. Det är ofta sådana insikter som en lekmannarevisor saknar. 

Vad gör en revisor i en ideell förening?

Den som är revisor i en ideell förening har flera uppgifter. Bland annat ska revisorn kontrollera så att de stadgar som föreningen vilar på följs och att bokföringen är korrekt upprättad samt att det finns verifikationer till alla poster. Denne ska också kontrollera så att det som står i bokföringen är korrekt och stämmer överens med de verkliga transaktionerna. Vidare ska revisorn också granska styrelsens förvaltning så att de har arbetat på ett ändamålsenligt sätt utifrån föreningens stadgar och syfte. 

Styrelsen har till uppgift att göra revisorns arbete så lätt som möjligt. Det innebär att man inte får dölja någon relevant information för revisorn utan att man ska delge denna alla dokument och information som behövs för att revisorn ska kunna göra sin granskning. 

Revisorn skriver en revisionsberättelse

Arbetet med att granska redovisningen och styrelsens arbete sker löpande under året, för att därefter resultera i det som heter revisionsberättelse. I revisionsberättelsen ger revisorn ett skriftligt uttalande om ifall årsrapporten har gjorts enligt god redovisnings- och föreningssed. Revisorn ska även uttala sig om det är så att hen anser att styrelsen har gjort någonting som inte är korrekt. Vidare ska en revisionsberättelse innehålla:

• Revisorns rekommendation om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet eller inte
• Revisorn ska uttala sig skriftligt om hen har upptäckt att föreningen har brutit mot lagen, exempelvis genom att strunta att betala arbetsgivaravgifter
• En rekommendation om revisorn anser att föreningsstämman ska fastställa årsrapporten eller inte

En revisor är belagd med tystnadsplikt

Den som är revisor i en ideell förening har tystnadsplikt. Det är väldigt viktigt att revisorn är medveten om det och att hen också följer den. Anledningen till att en revisor alltid har tystnadsplikt är att denne under sin granskning kan komma över information som inte är lämplig för alla medlemmar att ta del av, eller som kan vara rent av skadligt för föreningen om allmänheten får kännedom om. 

Tystnadsplikten fortsätter även efter att revisorns uppdragstid är över. Hen får alltså inte berätta någonting som hen har fått veta om den ideella föreningen även fast personen inte längre är sittande revisor. Värt att observera är också att revisorn har upplysningsplikt, vilket både innebär att hen ska informera nästkommande revisorer om det hen har upptäckt och att hen ska informera medlemmarna om saker hen ser. Det är alltså endast i undantagsfall när upptäckterna verkligen kan skada föreningen som hen inte ska yppa det för medlemmarna.

Fördelar med att ha en kunnig revisor i en ideell förening

Ett misstag som många ideella föreningar ofta gör är att endast se revisionen och valet av revisor som någonting som är ett måste enligt stadgarna. Tänker man så missar man även alla de fördelar man får ut av att ha en riktigt bra revisor i föreningen.

En revisor ska inte endast granska ekonomisk redovisning och styrelsens arbete, även fast det är de främsta uppgifterna personen har. En revisor som har ekonomiska kunskaper kan också ge goda råd när föreningen ska ta beslut som rör ekonomin. För att revisorn ska kunna ge beslut som verkligen gör att föreningen får rätt förutsättningar att skapa en god ekonomi även vid stora beslut så behöver personen ha rätt kunskap. Därför ska man inte välja en revisor till en ideell förening utan att tänka igenom valet noga. 

Revisionsplikten för aktiebolag

En del aktiebolag måste alltid ha en revisor medan andra kan välja att inte ha det. Man brukar ändå prata om att huvudregeln är att aktiebolag ska anlita en revisor. Följande bolag måste alltid ha revisor, utan undantag:

• Publika aktiebolag
• Finansiella företag
• Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning

Det finns också vissa privata aktiebolag som behöver ha en revisor. Det är aktiebolag som räknas som större. När man ska avgöra om ett bolag är mindre eller större utgår man från tre olika gränsvärden. Om ett bolag bockar av två eller tre av dem, under två på varandra följande räkenskapsår, ska de ha revisor. De gränsvärden som gäller är:

• Nettoomsättning över 3 miljoner kronor
• Balansomslutning över 1,5 miljoner kronor
• Antalet anställda i medeltal fler än tre

Om ett aktiebolag är moderbolag i en koncern ska man se till hela koncernen när man avgör om man lever upp till gränsvärdena. Man beräknar gränsvärdena på samma vis som man gör i redovisningslagstiftningen. Bokföringsnämnden har också skapat en vägledning om de olika värdena. Den heter BFNAR 2006:11. I den kan man bland annat se hur man räknar ut vilket medeltal anställda företaget har haft. 

Privata aktiebolag som är mindre

De aktiebolag som inte kan bocka av åtminstone två av punkterna med gränsvärden är mindre. Mindre privata aktiebolag kan välja att inte ha en revisor. För att det ska vara ett giltigt beslut behöver man ta upp den frågan på bolagsstämman och fatta beslut om att ta bort revisorskravet. Har man en revisor kan man efter det entlediga den personen.

Att välja att ha en revisor

Nu vet du lite mer om vilka slags aktiebolag som måste ha en revisor och vilka som inte behöver det. Något att tänka på är att det går utmärkt att ha en revisor även fast man inte är nödgad till det i lagen. Det arbete en revisor gör kan hjälpa till att göra verksamheten mer lönsam, vilket också är en av anledningarna till att vissa aktiebolag som är små har en revisor trots att de inte måste ha det. Speciellt om man funderar på att expandera verksamheten kan det vara bra att involvera en revisor.

Att välja rätt revisor

Inledningsvis kommer vi förklara lite mer ingående vad det är en revisor gör, och efter det kommer vi ge konkreta tips på hur man ska resonera för att hitta rätt revisor till sitt företag. En revisor är en oberoende granskare av företaget. Revisorn kommer bland annat granska hur styrelsen sköter förvaltningen av bolaget och även gå igenom redovisningen. Man kan säga att en revisor egentligen arbetar under hela året, men att en stor del av arbetet görs när årsredovisningen finns på plats. När den är upprättad kommer revisorn gå igenom den och kontrollera så att företagets resultat och ställning klargörs på ett informativt och rättvist sätt. Revisionsberättelsen ska man bifoga till årsredovisningen när den skickas in till Bolagsverket. 

Annat en revisor gör är att granska så att företaget följer de regler och lagar som finns gällande redovisningen. En revisor kan också granska företagets hållbarhetsredovisning och erbjuda andra former av granskningstjänster, exempelvis av specifika företagsåtgärder.

Ovanstående är alltså den del som rör granskning och kontroll som revisorn gör, men det finns många andra fördelar med en bra revisor eller revisionsbyrå. Eftersom den person som utför arbetet kommer ha en mycket god insikt i företagets situation kan man vända sig till revisorn för att få förslag på vilka rutiner som kan förbättras och för att få råd i ekonomiska frågor.

Fördelar man får ut av en revision

Att underskatta värdet av revisionen är ett stort misstag. Revisionen fungerar som en kvalitetsstämpel gentemot utomstående parter. Leverantörer, banker och potentiella investerare som får läsa revisorns rapporter kommer uppleva en större trygghet och ett större förtroende för bolagets verksamhet och styrelse. Det är alltså många positiva saker som kommer ur en revision.

Andra fördelar är också att man genom en revision genererar en större trygghet internt på företaget. Den granskning som revisorn gör och de råd hen ger med kommer göra det enklare för bolaget att få full kontroll över verksamheten.

Auktoriserade och godkända revisorer

En revisor kan antingen vara auktoriserad eller inte vara det. Sådana aktiebolag som måste ha en revisor för att lagen säger det ska alltid ha en auktoriserad revisor. Väljer man att ha en revisor trots att man inte är bunden till det i lagen kan man välja antingen en auktoriserad eller en icke-auktoriserad revisor. För att bli auktoriserad måste revisorn uppfylla alla krav som finns inskrivna i revisorslagen. Kraven reglerar bland annat redbarhet, utbildning och erfarenhet.

Man behöver ha både teoretisk och praktisk erfarenhet för att kunna ansöka om att bli auktoriserad revisor. Alla auktoriserade revisorer har åtminstone en kandidatexamen där vissa obligatoriska ämnesstudier ingår. Denne har också praktisk utbildning genom att ha arbetat med likvärdiga uppgifter under handledning av en redan auktoriserad revisor. Man behöver också avlägga en examen hos Revisorsinspektionen innan man kan få en auktorisation. När man väl har blivit godkänd av inspektionen gäller auktoriseringen i fem år, efter det behöver man förnya den. 

Tips för att hitta rätt revisor

Vi tycker det ska vara lätt att veta hur man gör för att välja rätt revisor, helt enkelt eftersom det kan vara avgörande för hur stort mervärde företaget kommer få ut av samarbetet. För att ge några råd på vägen och resan mot att hitta rätt revisor listar vi en del saker man kan ta ställning till innan man ingår ett avtal med någon.

• Branscherfarenhet
  De flesta branscher har olika former av avdrag och skatter som är unika för just det verksamhetsområdet. En revisor som har kunskap om företagets bransch är viktigt. När en revisor har koll på vilka regelverk som gäller för verksamheten kan personen arbeta proaktivt med sin rådgivning under hela årets gång. Det kommer hjälpa bolaget att stärka sin position både på kort och på lång sikt.

• Långsiktighet
  Att välja en revisor som vill arbeta med företaget en längre period är en styrka. Man får ha samma revisor i fyra räkenskapsår i rad om man så önskar, och det finns flera fördelar med att sikta på ett mer långsiktigt samarbete. En av dem är att revisorn får möjlighet att lära känna företaget på djupet, och en annan är att det är tryggt att samarbeta med någon som känner till bolagets rutiner, utmaningar och förutsättningar. Det är ofta lättare att utveckla verksamheten om revisorn har den erfarenhet och kunskap om företaget som behövs för att kunna ge råd som är specifika för bolaget. 

• Samarbetet
  Revisorer kan arbeta på olika sätt. En del väljer att vara involverade i företagets verksamhet under hela året medan andra inte gör samma sak. Det finns till exempel revisionsbyråer som enbart granskar redovisningen men det finns också revisionsbyråer som finns tillgängliga för frågor om ekonomin och affärsbeslut. För att veta vilken revisor som är rätt val för ens aktiebolag behöver man fundera på vad man vill få ut av revisionen. 
  En annan sak att tänka på är att företaget och revisorn behöver komma överens om hur kommunikationen ska se ut rent praktiskt. Föredrar du som näringsidkare att ha fysiska möten eller vill du ha ett digitalt samarbete över internet?

• Kompetens som är företagsspecifik
  Att det lönar sig att välja en revisor som har branschkunskap har vi redan nämnt, och med företagsspecifik kunskap menar vi något som är ännu smalare – nämligen att revisorn ska ha den kompetens som behövs för just ditt aktiebolag. Det kan exempelvis handla om att hitta en revisor som kan samma redovisningssystem som bolaget använder eller att hitta någon som är expert på skatteregler som verksamheten omfattas av, men som inte är branschorienterat. Det kan exempelvis handla om anställda i ett annat land, export och import. 

Vårt tips är att företaget ska analysera sina behov utifrån de punkter vi har listat här ovanför. När man vet vad det är man behöver och vad man förväntar sig kommer det vara mycket enklare att se vilka revisorer som lever upp till kraven man har. 

Sist och slutligen – tänk på att jämföra revisorer med varandra. Det gör det tydligare vad man tilltalas av både ur en budgetsynpunkt och utifrån deras kompetens och erbjudande. Begär gärna in priserbjudanden och samtala med flera revisorer för att på det sättet få ett hum om vilka alternativ som finns.