jurist

Vad är skillnaden mellan en jurist och en advokat?

Finns det någon skillnad på en jurist och en advokat och vad är den i så fall? Det är den frågan vi kommer besvara i den här guiden. Att veta vad de olika titlarna innebär vad gäller kompetens och erfarenhet är en förutsättning för att man ska veta vem man ska kontakta om det är så att man är i behov av att få juridisk hjälp. Efter att ha läst vår guide kommer alla frågetecken du kanske har vara uträtade. 

Skillnad mellan en jurist och advokat

Svaret på om det finns en skillnad mellan en jurist och en advokat är ja, det gör det. Även fast man i vanliga fall hänvisar till en person som har en juristexamen när man säger att någon är jurist finns det inga egentliga krav på att man ska ha en viss erfarenhet eller utbildning för att få använda titeln. Det betyder att i princip vem som helst kan starta en juristbyrå och erbjuda rådgivning inom olika juridiska områden. 

Titeln advokat är däremot skyddad i lagstiftningen. Vem som helst kan inte kalla sig för advokat om de inte lever upp till kraven som finns. En advokat är utbildad och har åtminstone en juridisk kandidatexamen eller en juristexamen, plus att de har erfarenhet av att arbeta praktiskt med juridiskt arbete. Den praktiska erfarenheten behöver vara minst tre år lång. Sist och slutligen är en person som kallar sig för advokat någon som är ledamot i Sveriges Advokatsamfund. En person som inte är det får alltså inte använda titeln advokat. För att kontrollera om någon är advokat kan man vända sig till Advokatsamfundet.

Vad gör en jurist?

Som vi nämnde är alltså inte jurist en skyddad titel, men man brukar ändå oftast hänvisa till personer som har gått juristprogrammet och tagit en examen när man pratar om att någon är jurist. I Sverige finns det flera juristprogram på universiteten, bland annat i Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå. 

En jurist är både expert och rådgivare inom frågor som rör avtal och lagar. Vilka arbetsuppgifter en jurist har varierar således beroende på var personen väljer att jobba, och inom vilket område hen är verksam. En jurist kan till exempel förhandla, upprätta och granska kontrakt samt gå igenom andra juridiska dokument. Som jurist kan man bland annat arbeta på offentliga och privata företag eller inom rättsväsendet.

De traditionella arbetsuppgifterna en jurist har är något som har förändrats de senaste åren. I dag är det runt fyra av tio utbildade jurister som arbetar med klassiska juridiska uppgifter, medan resten kan vara verksamma inom allt från organisationsutveckling till ledarskap och marknadsföring. 

Vad arbetar jurister med?

Som jurist får du tillgång till en bred arbetsmarknad och ges möjlighet att arbeta inom alla sektorer: statlig förvaltning, privata företag, kommuner, landsting och intresseorganisationer.

Det finns idag cirka 35 000 yrkesverksamma jurister i Sverige. Juristutbildningen är en bred akademisk utbildning som till stor del är inriktad på att lära sig den juridiska metoden, juridisk problemlösning och praktiska övningar. Det ger juriststudenter en god förmåga att strukturera och lösa problem, något som också kännetecknar juristen i yrkeslivet.

Branscher som jurister kan verka inom

En jurist som har gått en universitetsutbildning har skaffat sig många färdigheter som gör att de kan analysera och lösa problem. Det finns många möjliga branscher som en jurist kan vara verksam inom. Den första arbetsplatsen man kanske tänker på är en advokat- eller juridisk byrå. När en jurist är anställd där verkar de ofta som ett juridiskt biträde och de kan då arbeta såväl med företag, privatpersoner och organisationer. På en juristbyrå kan man exempelvis arbeta med affärsrätt, familjerätt och brottmål.

Även inom rättsväsendet finns det jurister. Här kan de verka som domare, kronofogde eller åklagare. För att få verka inom det svenska rättsväsendet måste man ha en juristexamen, vara svensk medborgare och gjort notarietjänstgöring efter att man fått sin yrkesexamen.

Numera är det många jurister som arbetar på andra ställen än på advokat- och juristbyråer. Det finns jurister på banker, försäkringsbolag, intresseorganisationer och handelsföretag – bara för att nämna några branscher inom vilka det behövs jurister. Det är vanligt att arbetsuppgifterna kan vara att granska och upprätta kontrakt, att ta fram rättsliga handlingar och att ansvara för förhandlingar. 

En del jurister arbetar inom den statliga sektorn. Det finns till exempel många jurister som arbetar i riksdagen, på Regeringskansliet eller på andra myndigheter. Sist och slutligen kan jurister också bli antagna till Diplomatprogrammet. Det är Utrikesdepartementet som gör de urvalen. Om en jurist är diplomat kan de arbeta som representanter för Sverige utomlands, eller inom internationella organisationer såsom EU:s institutioner, FN och Europarådet. De jurister som arbetar på det här viset, det vill säga internationellt, har ofta valt att specialisera sig på folkrätt, EU-rätt, mänskliga rättigheter eller affärsrätt.

Vad gör en advokat?

En person som är advokat har en universitetsutbildning, praktisk erfarenhet och har blivit antagen till det svenska Advokatsamfundet. När någon blir antagen dit får de använda sig av titeln advokat. När Advokatsamfundet avgör om de ska anta någon som ledamot granskar de såväl erfarenhet, utbildning som lämplighet. Med lämplighet menas bland annat att en advokat ska ha en ordnad ekonomi, vara ansvarsfull och pålitlig. 

Med andra ord ställs det väldigt höga krav på en person som är, eller vill kalla sig för, advokat. När man väl fått den titeln har man dessutom en skyldighet att vidareutveckla sin kompetens, samt att upprätthålla den man redan har. Om man pratar mer konkret så innebär det att alla som har titeln advokat måste delta på utbildningar, varje år. 

En person som behöver juridisk rådgivning gör ofta rätt i att kontakta en advokat framför en jurist om man är osäker på vad som är det lämpligaste valet. Detta eftersom det kort och gott är en kvalitetsstämpel att någon får använda sig av titeln advokat. Man kan känna sig mer trygg med att kompetensen och erfarenheten är tillräcklig när någon är advokat. Med det sagt är det inte så att en jurist är sämre, men om man väljer att anlita en jurist som man inte vet någonting om behöver man göra en större bakgrundskoll för att faktiskt vara säker på att personen har rätt kompetens. 

En advokat kan arbeta på uppdrag av företag, privatpersoner och myndigheter. De erbjuder tjänster som ska underlätta vid juridiska frågeställningar och problem. Områden en advokat kan verka inom är bland annat asylrätt, arbetsrätt, brottmål och fastighetsrätt. Andra områden advokater kan vara specialiserade inom är till exempel affärsjuridik.

Vad är och vad gör Advokatsamfundet?

Alla advokater i Sverige ingår i Advokatsamfundet, som är en privaträttslig sammanslutning. Samfundet är fritt från staten och verkar oberoende, något som är viktigt i all deras verksamhet för att privatpersoner och företag ska få juridiska ombud och rådgivning som inte påverkas av någon annans intressen än själva klientens. Alla advokater ska verka oberoende för att på det sättet ta tillvara på mänskliga rättigheter och för att värna om rättssäkerheten.

När någon blir antagen av Advokatsamfundet så innebär det att den personen kommer arbeta inom strikta etiska regler. De regler som en advokat arbetar enligt är uppställda för att klientens intressen ska vara skyddade. Advokatsamfundet har vissa kärnvärden. De är att en advokat utöver att verka oberoende har tystnadsplikt, är fri från intressekonflikter och ska värna om lojalitet till klienterna. Tystnadsplikten är dessutom någonting som regleras i lagstiftningen, alltså att en advokat alltid är belagd med den.

De stadgar som Advokatsamfundet vilar på är fastställda av regeringen, och samfundet är reglerat av rättegångsbalken. Eftersom advokaternas arbete regleras så pass mycket som det görs är titeln tryggare än titeln jurist. Ändamålet med Sveriges Advokatsamfund är enligt deras stadgar att:

  • Upprätthålla en professionell och etisk kvalitet 
  • Studera rättsutvecklingen och arbeta för att den erfarenhet som finns inom Advokatsamfundet kommer till sin rätt
  • Bevaka de yrkesintressen som advokaterna har
  • Verka för att uppnå samförstånd och sammanhållning advokater emellan

Advokater följer god advokatsed

Som du säkert förstått så arbetar advokater under mer strikta förutsättningar och regler än vad en jurist gör. En advokat är skyldig att följa god advokatsed. Det är ett begrepp som finns inskrivet i rättegångsbalken. Det etiska ramverk som advokaterna verkar inom har till huvudsaklig uppgift att tillvarata och skydda klienternas intressen. Den goda advokatseden är uppbyggd på fyra pelare, nämligen:

  • Lojalitet
  • Inga intressekonflikter
  • Tystnadsplikt
  • Oberoende

Advokater står under tillsyn

Till skillnad från jurister står advokater under tillsyn. Advokatsamfundet har en disciplinnämnd som kan utdöma påföljder om en advokat bryter mot den goda advokatseden. Påföljderna kan vara i form av straffavgifter eller varningar. Om det är en allvarlig överträdelse kan en advokat bli utesluten ur Advokatsamfundet. Då får den personen inte längre använda sig av titeln. 

Medlemmarna i disciplinnämnden är representanter för allmänheten och advokater. När en anmälan kommer in mot en advokat är det nämnden som granskar den och följer upp ärendet. Disciplinnämnden granskar endast advokater, inte jurister. 

Biträdande jurister kan jobba på advokatbyråer

En advokat arbetar på en advokatbyrå. På rätt många sådana arbetar det också biträdande jurister. En biträdande jurist är en person som håller på att utbilda sig till advokat. De har en juridisk examen och tillskansar sig den praktiska arbetserfarenhet de behöver för att kunna ansöka om att antas av Advokatsamfundet. 

Den biträdande juristen kan både ha egna uppdrag och hjälpa advokaterna med vissa delar av deras uppdrag. Oavsett om en biträdande jurist arbetar tillsammans med en advokat eller ensam så finns det en principal, det vill säga en ansvarig advokat, som kontrollerar det arbete juristen gör. Om någonting hanteras felaktigt är det principalen som Disciplinnämnden kan utfråga.