Försvarsadvokat

Försvarsadvokat: Allt du behöver ve

En försvarsadvokat är den som har till uppgift att försvara en person som är misstänkt och åtalad för ett brott. Om du är misstänkt för ett brott har du rätt att välja vilken försvarsadvokat som helst som ska representera dig. Du kan även få en offentlig försvarare utsedd. En offentlig försvarare bekostas till en viss del av staten.

Vad gör en försvarsadvokat?

Det finns många olika slags advokater. En advokat kan ha valt att specialisera sig inom vissa områden eller att arbeta med specifika inriktningar. Det en försvarsadvokat gör är att försvara en person som har blivit åtalad för ett brott. Det vanligaste är att man benämner en advokat som försvarsadvokat när det gäller privata mål. Vilken försvarsadvokat som kommer representera den åtalade kan antingen den som är åtalad bestämma, eller också kan rätten utse en försvarsadvokat åt den åtalade. Som åtalad för ett grövre brott har man alltid rätt att ha en försvarsadvokat. 

Försvarsadvokaten har som uppgift att tillvarata den misstänktes intressen och rätt. Försvarsadvokaten arbetar för att de saker som presenteras i rätten blir presenterade på ett korrekt sätt, och ser därmed till att någon som är åtalad får ett rättvist bemötande. Försvarsadvokaten kan även finnas med under förhör och andra händelser som inträffar under utredningens gång. 

En försvarsadvokats utbildning

För att få bli försvarsadvokat ska man ha utbildat sig till jurist. En sådan utbildning är vanligtvis fem år lång, men det kan skilja sig något åt beroende på vilket universitet eller högskola man studerar på. När man har fått sin juristexamen behöver man praktisera några år. Efter att man har utbildat sig och gjort sin praktik kan man börja arbeta för en advokatbyrå. På den byrån kan man sedan arbeta antingen med privatpersoner, göra statliga uppdrag eller arbeta för företag.

I Sverige kan man utbilda sig till jurist vid ett antal högskolor och universitet. Juristutbildningen är en av de allra mest sökta utbildningarna, och därmed också en av de allra svåraste att få en studieplats på. Följande skolor erbjuder juristprogram:

  • Karlstads universitet
  • Göteborgs universitet
  • Lunds universitet
  • Umeå universitet
  • Stockholms universitet
  • Örebro universitet
  • Uppsala universitet

Något som kan verka förvirrande är skillnaden på en advokat och jurist. Ser man till titlarna så finns det ingen lag som säger att man måste ha en viss utbildning eller erfarenhet för att få erbjuda juridisk rådgivning och kalla sig för jurist. För att få använda titeln advokat måste man däremot vara utbildad och dessutom ha blivit antagen av Sveriges Advokatsamfund. Det innebär att alla som använder titeln försvarsadvokater är godkända som ledamöter i Sveriges Advokatsamfund.

Försvarsadvokatens olika arbetsområden

Försvarsadvokater kan arbeta inom många arbetsområden. Det är vanligt att försvarsadvokater väljer att rikta in sig på ett specifikt område för att därmed också få en expertiskunskap. Vissa försvarsadvokater är kunniga inom flera områden, medan vissa endast arbetar med vissa brottstyper. Några av de vanligaste specialiseringarna och inriktningarna för försvarsadvokater är:

  • Brottsrätt
  • Familjerätt
  • Affärsjuridik
  • Asylrätt

När man ska välja en försvarsadvokat lönar det sig alltid att välja en som är specialist inom det område man står åtalad inom. På det sättet kan man vara säker på att få så bra hjälp som möjligt. Förutom att du ska välja en försvarsadvokat som kan området ska du också välja en som du känner ett förtroende för. Det är viktigt att du som står misstänkt för ett brott kan lita på att din advokat kommer göra allt i sin makt för att försvara dig och dina rättigheter. 

När behöver man en försvarsadvokat?

En försvarsadvokat behövs inte vid alla tillfällen när någon är åtalad för ett brott. Det är främst när straffsatsen för det misstänkta brottet är hög som en försvarsadvokat används. Ifall straffsatsen för det misstänkta brottet endast är böter behövs det inte alltid en försvarsadvokat. 

En åtalad har alltid rätt att prata med sin försvarsadvokat i enrum. När en misstänkt samtalar med sin försvarsadvokat får samtalet inte spelas in, och man får inte heller filma i rummet. JO har tidigare gett kritik när möten mellan åtalade och deras försvarsadvokater har filmats, även fast det inte har funnits någon ljudupptagning. 

Offentlig försvarare

Om en misstänkt har blivit häktad eller anhållen för ett brott kommer en offentlig försvarare utses av rätten ifall den som är misstänkt begär det. Om det lägsta straffet för det misstänkta brottet är minst sex månaders fängelse kommer även då en offentlig försvarare att bli utsedd å den åtalades vägnar. 

Enligt lagen ska en misstänkt alltid få en offentlig försvarare ifall:

  • Det behövs en försvarare när man tar hänsyn till brottsutredningen
  • Om det råder oklarheter kring vilken påföljd som ska väljas för brottet
  • Om påföljden kommer bli något annat än villkorlig dom eller böter
  • Om det finns speciella behov som kräver en försvarsadvokat när man tar hänsyn till den misstänkta personens personliga förhållanden

Om någon av ovanstående punkter stämmer in på den misstänkte kan en offentlig försvarare komma att utses även fast den som är misstänkt inte vill det. Det är för att en åtalad ska behandlas korrekt i enlighet med lagen. De allra flesta som blir åtalade vill därför ha en försvararsadvokat. Om du är misstänkt för ett brott kan du redan i de inledande polisförhören säga att du vill ha en försvarsadvokat.

Vem blir vald till offentlig försvarare?

I princip är det alltid en advokat som blir utsedd att verka som offentlig försvarare. Endast i undantagsfall kan en jurist bli vald. Om rätten bedömer att en misstänkt har rätt till en offentlig försvarare får den misstänkte ge förslag på en passande sådan. Som åtalad har man rätt att önska vilken advokat som helst. Om det inte finns några särskilda skäl att neka den misstänkte att få just den försvarsadvokat som hen önskar är det också den advokaten som blir utsedd till att vara offentlig försvarare i fallet. 

Advokater kan också själva anmäla till domstolen att de är villiga att verka som offentliga försvarare när det behövs. Skulle det vara så att den misstänkte inte har några förslag eller önskemål på försvarsadvokat kommer rätten utse en av dem som anmält sig. Ofta delas uppdragen då ut i turordning till de olika försvarsadvokaterna, förutsatt att den som står näst på tur har tid att ta sig an uppdraget.

Om en misstänkt inte är nöjd med sin offentliga försvarare

Ibland uppstår det situationer när den som är åtalad inte är nöjd med sin försvarare. Det kan exempelvis handla om att en misstänkt inte längre har ett förtroende för sin försvarsadvokat och därför inte upplever att hens intressen tillvaratas. Om det inträffar kan den åtalade välja att ansöka om att få en ny offentlig försvarare. Bara för att en misstänkt ansöker om en ny försvarare behöver det inte innebära att ansökan blir beviljad. 

En offentlig försvarare kan även bytas ut ifall denne har misskött sitt arbete, eller om det inte längre anses föreligga ett behov av att det ska finnas en offentlig försvarare i ärendet. 

Vem betalar för en offentlig försvarare?

En offentlig försvarare har naturligtvis rätt att få ersättning för det arbete hen gör när hen företräder någon som är åtalad. Ersättningen ska vara skälig och täcka tidsåtgång, eventuella utlägg och kostnader för annat som behövts för att arbetet skall kunna göras. Hur stor ersättningen blir bestäms utifrån vilken tidsåtgång man bedömer att uppdraget kommer att ta. För att räkna ut ersättningens storlek använder man en så kallad timkostnadsnorm som har fastställts av Sveriges regering. 

Om en offentlig försvarare har blivit utsedd är det staten som står för en del av den ersättning som den offentliga försvararen får. Om den misstänkte senare skulle bli dömd för brottet så måste personen själv stå för den del av arvodet som hör till de omkostnader som försvarsadvokaten har haft. Det kan också hända att en person som blir dömd också döms till att betala hela kostnaden för den offentliga försvararen. Några saker som är avgörande för hur det blir och vilka kostnader en dömd måste stå för är bland annat vilket brott den dömde har begått och hur dennes ekonomi ser ut.

En offentlig försvarare måste vara advokat

I Sverige finns det ingen lag som kräver att en advokat är den enda som får uppträda inför en domstol. Det betyder i korthet att en person kan välja att företräda sig själv både som åtalad, målsägande, kärande eller svarande. Det finns inte heller något advokatmonopol. Det innebär i sin tur att vem som helst kan verka som ombud eller biträde för en annan person. Däremot måste en offentlig försvarare alltid vara en advokat som är invald som ledamot i Sveriges Advokatsamfund.

Målsägandebiträde

Om försvarsadvokaten arbetar för den som är åtalad så är målsägandebiträdet den som biträder målsäganden. Ett målsägandebiträde ska ta vara på den brottsutsattas intressen samt ge stöd och hjälp till denne under rättsprocessens gång.

Alla målsägande har inte rätt att få ett målsägandebiträde. Om ärendet drivs i Högsta Domstolen eller i Hovrätten kan en målsägande nekas ett biträde om det inte föreligger några särskilda behov för att ett biträde ska utses. En orsak till det är att målsäganden sällan blir hörd i de instanserna. Målsäganden har istället hörts i de lägre instanserna och behövs därför inte i Högsta Domstolen eller i Hovrätten. 

Åklagaren ska bevisa att ett brott har begåtts

I Sverige har vi ett regelverk som säger att en misstänkt är oskyldig tills hen är bevisad skyldig bortom rimligt tvivel. I ett brottmål är det alltid åklagarsidan som ska bevisa att ett brott har begåtts. Åklagaren som arbetar med ett brottmål samlar in vittnesmål och bevis i förundersökningen, som sedan ligger till grund för själva rättegången. 

Enligt den svenska lagstiftningen får åklagaren inte undanhålla bevis som skulle kunna vara till den misstänktes fördel. Det kallas för objektivitetsprincipen. Åklagaren måste således vara transparent kring all bevisföring hen har samlat in, oavsett om det tyder på att den misstänkte har begått brottet eller inte. 

Det är dock inte bara åklagaren som samlar in bevis. Även försvarsadvokaten gör ett sådant jobb, och det är en viktig del av försvarets arbete. Genom försvarsadvokatens insamlande av bevis kan åklagarsidans bevisföring ifrågasättas under rättsprocessen. Att försvarsadvokaten samlar in bevis är därför viktigt för att en åtalad ska få sitt ärende prövat och hört ur flera olika synvinklar. 

Försvarsadvokater – en sammanfattning

Försvarsadvokater är de som finns till för att företräda en person som är åtalad för ett brott. Till de saker en försvarsadvokat gör hör bland annat att de samlar in bevisföring, att de representerar den åtalade och att de tar tillvara på den åtalades intressen. 

Om man är åtalad eller misstänkt för ett brott har man rätt att själv välja vem som ska företräda en. Om det är så att rätten bedömer att en misstänkt har rätt till en offentlig försvarare ska den misstänktes önskemål höras när det bestäms vem som ska vara försvarare. En offentlig försvarare bekostas delvis av staten. Om den som är åtalad däremot blir dömd för brottet kan det hända att denne själv måste stå för kostnaderna advokatens arbete har medfört. Detta kan se olika ut från fall till fall och bland annat tar man hänsyn till den dömdes ekonomiska situation och till brottet som begåtts.

Alla får inte verka som försvarsadvokater. För att någon ska kunna vara försvarsadvokat måste den personen vara ledamot i Sveriges Advokatsamfundet. Slutligen kan försvarsadvokater vara verksamma inom ett eller flera områden. Att välja en försvarsadvokat som är expert inom samma område som man står åtalad inom är bra.