Vissa företag behöver skicka in delårsrapporter till Bolagsverket, men alla är inte tvungna att göra det. En delårsrapport har som syfte att visa vilka resultat ett företag har haft under en specifik del av räkenskapsåret. Vi kommer gå igenom vad som ska ingå i en delårsrapport, och även kartlägga vilka företag det är som enligt lagen ska skicka in sådana rapporter. Slutligen går vi igenom de vanligaste frågorna som brukar ställas om delårsrapporter och ger svar på dem.
Vem måste skicka in en delårsrapport?
Alla företag behöver inte upprätta och skicka in delårsrapporter. De företag som dock alltid måste göra det är följande:
- Finansiella holdingföretag som huvudsakligen eller helt förvaltar andelar i ett dotterföretag – om dotterföretaget är ett försäkringsföretag, värdepappersföretag eller ett kreditinstitut.
- Kreditmarknadsföretag
- Banker
- Hypoteksinstitut
- Börsbolag med skuldebrev eller andelar på en reglerad marknad, auktoriserad marknadsplats eller börs
- Värdepappersbolag
Observera att det är upp till varje enskilt företag att bedöma om bolaget enligt lagen ska skicka in en delårsrapport. Något som är viktigt att känna till är att en VD eller styrelsen kan bli ålagd att betala vite om det är så att man ska skicka in en delårsrapport men inte har gjort det.
Vad är en delårsrapport?
En delårsrapport består av flera delar. Den ska innehålla en resultaträkning och balansräkning i sammandrag, samt noter och annan delårsinformation. När man upprättar resultat- och balansräkningen ska man använda åtminstone samma delsummeringar och rubriker som man redovisat i föregående års årsredovisning. Man ska dessutom följa samma principer gällande värdering och redovisning som när man upprättade årsredovisningen.
Det spelar inte någon roll hur lång period man täcker in i delårsrapporten, den ska alltid innehålla samma information. Många företag gör delårsrapporter kvartalsvis. Därför kallas de ofta också för kvartalsrapporter.
För att förtydliga innehållet i delårsrapporten ytterligare sammanställer vi vad den ska innehålla i en punktlista.
- Ett sammandrag av balansräkningen med minst de rubriker samt delsummeringar som företaget redovisat i den senaste årsredovisningen
- Ett sammandrag av resultaträkningen med minst de rubriker samt delsummeringar som företaget redovisat i den senaste årsredovisningen
- Noter som informerar om det inträffat väsentliga förändringar i belopp under rapportperioden.
- Delårsinformation, det vill säga information om speciella händelser som haft en stor betydelse för att den som läser rapporten ska kunna förstå hur företagets ställning har utvecklats och vilka resultat som man nått. Delårsinformationen ska dessutom innehålla en beskrivning av sådana risker som kan vara väsentliga att nämna om man tänker på framtiden.
Sist och slutligen ska det också finnas jämförande uppgifter. De jämförande uppgifterna i en delårsrapport ska bestå av den aktuella rapportperioden, ställt mot samma period föregående räkenskapsår. Om man gör delårsrapport för en koncerns moderföretag ska man både inkludera moderföretagets och koncernens uppgifter i delårsrapporten. Vad gäller de begrepp man använder så ska man så långt det bara är möjligt använda samma termer som man gjorde i föregående års årsredovisning.
Vad är en balansräkning?
Balansräkningen är en av de allra viktigaste rapporterna ett företag upprättar. I den här kalkylen visar man vilka tillgångar bolaget har och även hur de har blivit finansierade. Många upplever att balansräkningen är krångligare att upprätta än vad resultaträkningen är. Men, det är inte så svårt som man kanske kan tro. En balansräkning handlar om att man beskriver vilka tillgångar företag har, och hur stor andel av dem som är finansierade med eget eller annat kapital. Annat kapital kan exempelvis vara lån. I en balansräkning ska man ha med information om skulder, eget kapital och tillgångar.
Syftet med balansräkningen är att den ska balansera debetsidan och kreditsidan, alltså att tillgångarna ska vara lika stora som det egna kapitalet och skulderna. Om det är så att man gör en balansräkning och den inte är i balans är det något som är fel i bokföringen. Då behöver man gå tillbaka och kontrollera vad det är som inte stämmer överens med verkligheten.
Vad är en resultaträkning?
Resultaträkningen och balansräkningen är den del av bokslutet som blir en sammanställning av intäkter, kostnader, tillgångar och skulder från redovisningen. Resultaträkningen i en delårsrapport består av periodens kostnader, periodens intäkter och periodens resultat.
Som namnet antyder visar en resultaträkning det resultat verksamheten har åstadkommit under den period man sammanställer i delårsrapporten. Utöver att rapporten ska visa själva resultatet ska den också visa hur man kommit fram till det. Det visar man genom att specificera både intäkter och kostnader. Resultatet kan vara negativt (en förlust), positivt (en vinst) eller ett nollresultat.
Tips – basera rapporten på årsbokslutet
Ett tips när du ska upprätta delårsrapporten är att basera den på årsbokslutet. Det finns stora fördelar med att göra det eftersom du kommer ha nytta av hur du tidigare utformat årsbokslutet utseendemässigt, både vad gäller balans- och resultaträkning. Om du använder ett redovisningsprogram brukar du kunna inhämta den information du behöver direkt i programmet. Det du behöver tänka på då är att det kan hända att de belopp som hämtas in är från en föregående tidsperiod eller räkenskapsår, du behöver alltså uppdatera informationen så att siffrorna stämmer.
Ett annat tips är att använda dig av samma delårsrapport för samma period, men från föregående räkenskapsår. Om du gör det så kommer du ha korrekta jämförande siffror, eftersom delårsrapporten också ska ha med sådana uppgifter.
Vanliga frågor om delårsrapporter
Att ha funderingar om delårsrapporter är inte ovanligt. Här nedanför listar vi några av de vanligaste frågorna och ger även svar på dem.
När ska en delårsrapport lämnas in?
En delårsrapport ska skickas in inom två månader efter det att den period som man rapporterar kring har tagit slut. Rapporten ska skickas in som en bestyrkt kopia.
Hur ofta ska en delårsrapport lämnas in?
Börsbolag som ska göra en delårsrapport ska inkludera de första sex månaderna av räkenskapsåret i delårsrapporten. Det kallas också för en halvårsrapport.
Alla andra företag som ska skicka in delårsrapporter, såsom banker, värdepappersbolag, hypoteksinstitut och kreditmarknadsinstitut ska lämna in delårsrapporten åtminstone en gång under ett räkenskap, om det är så att räkenskapsåret omfattar över 10 månader. Sådana företag ska inkludera information från räkenskapsårets början, och informationen får omfatta högst ⅔ av räkenskapsåret och minst hälften av det.
Måste man skriva under delårsrapporten?
Om man gör en delårsrapport för ett börsbolag ska alla som sitter i styrelsen skriva under delårsrapporten. Även den verkställande direktören ska skriva under. Det som gäller för övriga företag är att någon underskrift inte behövs.
Behöver företaget upprätta en delårsrapport?
Som näringsidkare måste man själv avgöra om det är så att bolaget ska upprätta en delårsrapport eller inte. Använd vår guide för att se vilka företag det är som behöver göra en delårsrapport. De allra flesta bolagen behöver inte göra det enligt lag, åtminstone om man ser till enskilda firmor och aktiebolag.
Vad händer om vi inte skickar in en delårsrapport?
Om ett företag som är skyldigt att skicka in en delårsrapport inte gör det i tid, eller om man struntar i att göra det, så kan det hända att Bolagsverket beslutar om att företaget ska betala vite. Därför är det viktigt att man har koll på vilka tidsgränser som gäller och att man vet ifall man behöver skicka in en delårsrapport eller inte.
Ytterligare information om delårsrapporter
Om du vill veta mer om delårsrapporter har Finansinspektionen tydliga föreskrifter bland annat för försäkringsföretag och för banker, värdepappersbolag och kreditmarknadsföretag. Även hos Skatteverket finns det bra information som gäller den här typen av rapporter.
