tomtegrenser

Tomtgränser – allt du behöver veta

Tomtgränser fungerar som skiljelinjer mellan byggnader. En fastighet uppförs på en tomt, och det är det området som tillhör fastigheten. Var tomtgränsen går bestäms vid en lantmäteriförrättning. Man tydliggör tomtgränserna genom gränsmarkeringar och är dessutom redovisade på en karta. 

Vanliga gränsmarkeringar

Gränsmarkeringarna kan utgöras av flera saker, men vanligen använder man ett rör i marken eller en råsten. Råsten är den vanligaste varianten bland äldre gränsmarkeringar. Man använde ofta råsten framförallt på landsbygden och i skogar för att visa var en tomtgräns går. En råsten är ofta en toppig sten som man har grävt ned en bit i marken. Det finns också situationer när stenen inte är placerad där för mänsklig hand, utan då den naturligt funnits på platsen. Sådana gånger brukar det finnas någon form av markering eller inhuggning för att det ska vara tydligt att stenen markerar en tomtgräns. 

Numera är det vanligaste att man markerar tomtgränser med rör som slås ner i marken. Man använder också dubb eller hål i berg och sten, rör som fästs i berg eller gjuts fast i cement. Ibland använder man också trästolpar för att markera var tomtgränsen går. 

Ibland kan det hända att man misstar sig för vad som är en tomtgräns. I mer tätbebyggda områden markerar man ofta tomtgränser med häckar, plank, staket eller stödmurar. Alla dessa används för att markera att det går en gräns runt en fastighet där de uppförs. 

Syftet med tomtgränser och tomtmarkeringar

Syftet med att ha gränsmarkeringar är att man ska kunna visa var en gräns mellan fastigheter går. Det är en bestämmelse som finns i jordabalken. När man skapar nya fastigheter tas ett beslut om var en gräns ska gå och därefter markerar man den för att den det ska gå att visa vem som äger fastigheten.

Lagligen bestämda gränser

En lagligen bestämd gräns är en sådan som har beslutats om vid en lantmäteriförrättning. Det finns också gränser som inte är lagligen bestämda. Det kan exempelvis handla om gränser som omger kolonilotter, arrendetomter och sämjelotter.

Markägarens rättigheter innanför tomtgränserna

Den person som äger en tomt har rätt att hugga upp gränslinjen, slå ned pålar som markerar gränsen eller att måla träd som ligger på gränslinjen. Man kan även använda märkbrickor eller pinnar för att markera tomtgränsen. Det är bra att använda tydliga färger, exempelvis mörkrött eller vitt, så att det är tydligt att det är en gränsmarkering. 

Om man vill markera tomtgränserna är det bra att göra det i samråd med den person som äger marken intill. Man kan komma överens om hur man gör markeringarna sinsemellan. För att undvika onödiga konflikter är det klokt att kontakta grannen innan man tänker göra förändringar på sin egen tomt som kanske kan påverka grannens fastighet. Bland annat kan man välja att göra det om man ska bygga en mur, ett staket eller plantera häckar vid tomtgränsen. 

Om man ska köpa en fastighet med tillhörande tomt ska man alltid be försäljaren om att visa de gränsmarkeringar som finns och var gränserna går.

Att ändra eller förstöra gränsmarkeringar

Om det finns gränsmarkeringar får man inte ändra eller förstöra dem. Det är en straffbar handling. Man kan alltså inte kapa eller flytta på gränsrör. Vad gäller tomtgränser behöver man också veta att man inte får bygga för nära en tomtgräns eftersom det kan påverka grannens möjligheter att nyttja sin fastighet till fullo. 

Lantmäteriet har till uppgift att markera gränspunkter. Om det är så att ett gränsmärke på tomten riskerar att skadas kan man ta kontakt med dem för att få hjälp med att göra en inmätning. Om man råkar förstöra en gränsmarkering av misstag ska man inte placera den på sin plats själv, utan ta kontakt med Lantmäteriet. 

Att hitta tomtgränser

För att ta reda på var en tomtgräns går och om de är markerade kan man använda sig av kartor eller de tidigare fastighetsägarnas uppgifter. Om du äger mark i ett skogsområde kan du leta efter markeringar av hörn och ändpunkter. Dessa tomtmarkeringar är vanligen tydligare och större än mellanliggande gränsmarkeringar. 

Om du hittar en gränsmarkering eller någon form av detalj på kartan, exempelvis ett dike, kan du också göra så att du mäter upp ungefärliga mått från den punkten. Leta därefter efter ytterligare gränsmarkeringar på marken. I naturen kan det finnas vissa tecken på att det är där en gräns mellan tomter går. Sådana tecken kan vara:

  • Att beståndet i skogsmarken är olika, exempelvis genom att skogen är olika gammal och att gränsen mellan yngre och äldre skog är tydlig
  • Markeringar på träd
  • Diken

Om man utgår från kartor när man vill kontrollera tomtgränser kan det finnas koordinator att använda sig av. Ju mer tätbebyggt ett område är desto mer noggranna är koordinaterna. De kan visa med en centimeters noggrannhet var gränsen går. 

Vilka kartor visar tomtgränser?

Om man vill använda kartor för att se var en tomtgräns går är det sådana kartor som upprättats vid lantmäteriförrättningar som ger en korrekt bild av tomten. Man kan också använda sig av registerkartan som finns hos Lantmäteriet. För tätorter finns ofta både primärkartor och grundkartor i större skala hos kommunen. 


Olika markeringar används på olika tomter

På förrättningskartan kan man se vilken slags tomtmarkering som har använts. På sådana kartor benämns varje enskild markeringstyp med en förkortning. De vanligaste markeringarna och förkortningarna som används är de som du kan se i tabellen här nedanför. 

FörkortningMarkering
DbDubb i berg
DsDubb i sten
DgDubb i betong
GrgGammalt rör i gjutning av betong
GrnGammal råsten
GrmGammalt rör i marken
HgBorrhål i gjutning av betong
HbBorrhål i berg
HsBorrhål i sten
OmOmarkerad punkt
RgRör i betonggjutning
RbRör i berg
RmRör i mark
RnRåsten
RsRör i sten
SaSpik i asfalt
TpTräpåle
SbSpik i berg
SgSpik i gjutning av betong
SsSpik i sten som är jordfast
StStolpe

Fastigheter som är bildade via avsöndringar

En privat jorddelning som gjorts med ett begränsat inflytande från myndigheter kallas för en avsöndring. Man kunde göra avsöndringar fram till 1928. Om man äger en fastighet som bildats på det här sättet så betyder det att de berörda parterna som gjorde överlåtelsen har kommit fram till var gränserna ska gå tillsammans. Man benämner inte tomtgränser som bestämts om vid en avsöndring som lagligen bestämda. Därför kan man behöva göra en fastighetsbestämning för att få ett beslut på var de rättsliga gränserna går om fastigheten är avsöndrad. 

Lantmäteriets koordinatsystem

Lantmäteriet använder sig av det koordinatsystem som var det generella och aktuella när den lantmäteriförrättningen inträffade under vilken man fastställde de specifika tomtgränserna. Om ingen ansöker om att göra en ny förrättning så kommer de gamla koordinaterna vara aktuella. Då är de koordinaterna de enda som finns gällande fastigheten. Om man pratar om gränspunkter är det först och främst markeringar som kan kan hitta på marken. Är det så att det inte finns markeringar på marken måste man hämta ut information från förrättningskartan och andra handlingar, antingen hos Lantmäteriet eller kommunen.