boker-og-loven

Vårdnadstvist: Allt du behöver veta

Efter en skismässa är en vårdnadstvist ibland oundviklig, oavsett hur mycket du som förälder har försökt kringgå den. En vårdnadstvist är uppslitande för alla inblandade och det bästa är självklart om ni som föräldrar kan komma överens. Hamnar ni ändå i situationen där en vårdnadstvist är den enda lösningen finns det hjälp och stöd att få när relationen är som mest infekterad och allt är stökigt. 

I den här artikeln går vi igenom, steg för steg, hur en vårdnastvist går till och vad du bör veta gällande bevisning, kostnader, kraven för ensam vårdnad, rättsskydd, stämningsansökan och annat som du bör känna till. 

Vad är en vårdnadstvist?

En vårdnadstvist är en rättslig process där du som förälder ansöker om att få ensam vårdnad om ditt eller dina barn. Den rättsliga processen inleds när den ena föräldern/vårdnadshavaren anser att den andra inte är lämpad att fatta beslut gällande barnets vårdnad som bland annat omfattar boende, ingående av avtal som rör barnet, semesterveckor och skolgång. 

En gemensam vårdnad anses alltid vara det bästa för barnet och det är självklart alltid optimalt om föräldrarna kan lägga sina oenigheter åt sidan och enas. Verkligheten ser dock lite annorlunda ut och vårdnadstvister uppstår vanligtvis efter en separation eller en skilsmässa. När föräldrarna inte längre lever tillsammans kan det vara svårare för dem att ta gemensamma bestlut. Ibland uppstår det även djupa konflikter som ger upphov till samarbetssvårigheter.

Rättsligt sett uppstår en vårdnadstivst när någon av föräldrarna/vårdnadshavarna lämnar in en stämningsansökan till tingsrätten och ansöker om ensam vårdnad. En stämningsansökan leder i huvudsak till två konsekvenser: 

  • att den andra föräldern godkänner ansökan, vilket ger den andra föräldern ensam vårdnad om det är i linje med barnets bästa; 
  • att den andra föräldern inte godkänner ansökan, vilket leder till att processen gällande vårdnadstvisten sätts igång.

Fem centrala saker att känna till gällande en vårdnadstvist

Om du står inför att ta beslutet att dra igång en vårdnadstvist eller det redan finns en ansökan inlämnad, finns det några saker som är bra att känna till:

  1. I en vårdnadstvist utgår domstolen från att föräldrarna ska försöka enas och ha gemensam vårdnad.
  2. Gemensam vårdnad innebär att föräldrarna gemensamt fattar beslut som rör barnet eller barnen. För att detta ska fungera måste föräldrarna vara överens.
  3. Vid en vårdnadstvist utgår domstolen alltid från vad som är bäst för barnet/barnen. Det kan till exempel vara att barnet ska bo växelvis hos båda vårdnadshavarna eller att den ena föräldern får ensam vårdnad. 
  4. Barnets vilja har betydelse för domstolen när den avgör en vårdnadstvist, men barnets vilja är inte alena rådande. Ju äldre barnet är, desto större hänsyn tar domstolen till barnets vilja.
  5. Barnet har rätt till kontakt med båda föräldrarna, men det innebär inte att domstolen automatiskt tar beslut om att barnet ska bo växelvis hos föräldrarna.

Vad innebär ensam vårdnad?

När någon av föräldrarna tilldöms ensam vårdnad om barnet/barnen betyder det är den föräldern är ensam vårdnatdshavare för barnet/barnen. Det är dock inte detsamma som att den föräldern som inte har vårdnaden har förlorat sin rätt att umgås med barnet/barnen.

I samband med processen gällande vårdnaden beslutar också domstolen hur umgänget för den föräldern som inte har vårdnaden ska se ut.

Att ha ensam vårdnad innebär att ha det ansvar som åligger en vårdnadshavare, det vill säga det juridiska ansvaret för barnet/barnen och ansvaret för en god uppfostran. Vårdnadshavarens ansvar är att säkerställa att barnets/barnens behov tillgodoses på bästa möjliga sätt.

Vad innebär barnets bästa vid en vårdnadstvist?

Vid en vårdnadstvist är domstolens uppgift att utifrån båda parters utsagor bedöma vad som är bäst för barnet. Här är det alltid barnets bästa som är centralt, inte vilken av föräldrarna som har mest rätt eller fel. Domstolen gör en helhetsbedömning av situatione och beaktar barnets rätt till en bra framtida utveckling. 

Barnets vilja

Rätten ska respektera barnets vilja som kan ha betydelse för utgången i målet. Hur står vikt barnets vilja har beror på barnets mognad och ålder. Ju äldre barnet är desto större hänsyn tar domstolen till barnets vilja och tvärtom. 

Här är det väsentligt att skilja mellan mognad och ålder eftersom ett barn inte alltdi har den den mognadsgrad som krävs för att domstolen ska kunna ta barnets vila i beaktande. 

  • För barn mellan 11 och 14 år har barnets vilja i praktiken ansetts ha betydelse. I de flesta av dess fall har domstolen dömt enligt barnets önskemål. 
  • Generellt sett bör inte barn som är yngre än 12 år närvara vid rättegången eftersom barn i det ålderspannet generellt sett inte anses ha uppnått tillräcklig mognad.
  • Det finns fall där yngre barns vilja har haft en avgörande betydelse, och i vissa fall har barnen varit så unga som sex år. 

Det är i sammanhanget viktigt att påpeka att domstolen lägger större vikt vid barnets vilja när den ligger i linje med barnets bästa.

Barnet har rätt till sin uppfattning om sina föräldrar

Vid en vårdnadstvist är det tyvärr inte ovanligt med påtryckningar och smutskastning från barnets föräldrar. Det gäller särskilt när föräldrarna har separerat med stora meningsskiljaktigheter.

I ett försök att få barnet att välja sida, talar den ena eller båda föräldrarna negativt om den andre. Detta är något som på alla villkor ska undvikas eftersom barnet har rätt till sin uppfattning om sina föräldrar. Ett barn som dras in i en vårdnadstvist där den ena eller båda föräldrarna smutskastar varandra, kan ljuga om vad barnet egentligen vill. Anledningen är att barnet inte vill såra någon av sina föräldrar.

I andra situationer kan det var så att barnets vilja inte korrelerar med barnets bästa.

Barnet anses må bäst vid gemensam vårdnad

Domstolen tittar på behovet av en god och nära kontakt med båda föräldrarna. En gemensam vårdnad anses gynna en kontakt med båda föräldrarna, vilket också betraktas som det bästa för barnet.

Vid en vårdnadstvist undersöker även domstolen om det finns någon risk för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp, att barnet förs bort utan lov eller far illa på något annat sätt. Från och med 1 januari 2020 är även Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, barnkonvetionen i vardagligt tal, svensk lag. Det kan leda till att barnet blir ännu mer hört. 

Vad är det tingsrätten utdömer vid en vårdnadstvist?

Vid en vårdnadstvist kan rätten döma i tre frågor: ensam eller gemensam vårdnad om barnet, rätt till umgänge med barnet och var barnet ska bo.

1. Ensam eller gemensam vårdnad

Gemensam vårdnad är alltid huvudregeln och därför måste det finnas relevanta skäl för att det ska bli aktuellt med ensam vårdnad. Rätten får inte besluta om gemensam vårdnad om den ena eller båda föräldrarna inte accepterar gemensam vårdnad. 

2. Rätt till umgänge med barnet

Även om en förälder tilldöms ensam vårdnad om barnet betyder inte det att den andre föräldern förlorar sin umgängesrätt till barnet. Det är bara i särskilda fall som umgängesrätten går förlorad och det är när det finns en risk för att barnet far illa. Exempel på sådana fall är att barnet utsätts för våld, där det har förekommit sexuella övergrepp eller där barn på andra sätt skadas av umgänget.

3. Var barnet ska bo

Domstolens sätter alltid barnets behov och bästa i första hand. För barn under tre år finns en rekommendation om att barnet ska bo hos den ena föräldern och inte ha växelvist boende. För äldre barn, som praxis barn över 12 år, finns det ett större utrymme att påverka boendefrågan. Det är alltså domstolen som beslutar var barnet ska bo om inte föräldrarna kan enas i frågan.

Hur går en vårdnadstvist till?

En vårdnadstvist en omfattande rättslig process. Det är inget som man som lekman klarar ut på egen hand och därför rekommenderas alla att kontakta en familjerättsjurist eller familjerättsadvokat. Dessa är jurister och advokater som är specialicerade på det som kallas för familjerätt vari vårdnadstivster ingår.

Här nedanför kan du läsa om hur vårdnadstvistprocessen går till steg för steg: 

1. Samarbetssamtal hos kommunens familjerätt

För att undvika att vårdnadstvisten blir ett fall för tingsrätten finns det möjlighet till ett samarbetssamtal. Syftet med detta är att få föräldrarna att enas gällande frågor som rör barnet/barnen. Om relationen mellan föräldrarna är infekterad finns det möjlighet att ta hjälp av en medlare.

Ett samarbetssamtal sker hos kommunens familjerätt och föräldrar erbjuds också möjlighet att kostnadsfritt och utan tidsbegränsning gå i familjeterapi för att förbättra sin relation. Om föräldrarna enas gällande var barnet ska bo, vårdnad och umgänge kan familjerätten bistå med hjälp att skriva ett avtal. Om socialnämnden godkänner avtalet blir det juridiskt bindande precis som ett domstolsbeslut.

Om parterna når en överenskommelse någonstans under processens gång, går det att avsluta målet så fort avtalet är godkänt.

2. Stämningsansökan skickas in

I de fall konflikten är djupt rotad och samarbetssamtalen och eventuell familjeterapi inte leder någonstans, är rättsprocessen ett faktum. En vårdnadstvist inleds med att en stämningsansökan skickas in till tingsrätten. I stämningsansökan anges det som föräldern som lämnar in ansöken vill att tingsrätten ska besluta om och varför det anses vara det bästa alternativet. Därefter får den andre föräldern möjlighet att göra ett svaromål, det vill säga svara på stämningsansökan.

3. Tingsrätten kallar till en muntlig förberedelse 

När tingsrätten har tagit emot och registrerat stämningsansökan kallar de till ett möte med båda parter för att gå igenom målet. Även tingsrätten arbetar med målsättningen att få parterna att komma överens.

Under mötet får föräldrarna delge domaren vad de anser vara bäst för barnet/barnen. Om föräldrarna kommer överens under mötet och lösningen ser till barnets bästa, går det att avsluta målet. Kan föräldrarna inte enas kan tingsrätten fatta ett tillfälligt beslut gällande vårdnaden och/eller om var barnet/barnen ska bo under tiden som vårdnadstivsten pågår. 

4. Socialnämnden gör en utredning 

För att ta reda på vad som faktiskt är barnets bästa gör socialnämnden en omfattande utredning. Under den sker samtal med familjemedlemmar, närstående och exempelvis förskollärare, lärare eller andra utomstående som träffar barnet regelbundet. Utredningen tar månader att utföra och blir till en rekommendation som ligger till grund för tingsrättens bedömning. 

5. Tingsrätten kallar till och håller huvudförhandling 

När socialnämndens utredning har kommit in till tingsrätten bestämmer rätten ett datum för huvudförhandlingen. Under rättegången lägger advokaterna fram bevis och både parterna och vittnena förhörs. Rättegången kan pågå i upp till ett år, beroende på hur komplicerat fallet är.

6. Domen fallar och dombeslutet meddelas 

När alla huvudförhandlingen är avklarad överlägger rätten och når ett beslut. Utfallet av domen meddelas till föräldrarna och i den framgår beslut gällande de frågor som föräldrarna är oense om. I dombeslutet står det exempelvis vem som ska ha vårdnaden, detaljer gällande umgångesrätt och var barnet/barnen ska bo.

7. Eventuell överklagan

Om någon av parterna är missnöjda med domslutet är det möjligt att överklaga beslutet. Överklagan måste göras inom tre veckor och då går processen vidare upp till hovrätten. Hovrätten utgår från socialtjänsten och tingsrättens samlade material och gör en bedömning. Om ärendet går vidare upp i hovrätten tar det i regel ytterligare sex månader innan målet avslutas.

Bevisning vid en vårdnadstvist

Alla vårdnadstvister är unika och bakgrunden som har lett till en process varierar. Precis som i ett brottsmål är bevisning en del av en vårdnadstvist. Generellt sett gäller samma sak för alla tvistemål: den part som påstår något måste också bevisa det. Det innebär att om den ena föräldern anklagar den andra för att exempelvis ha utsatt barnet eller barnen för fara, ha missbrukat eller brukat våld på barnet, måste den som anklagar kunna bevisa att det har skett. Finns det inga bevis är det svårt, för att inte säga omöjligt, att få gehör i rätten, eftersom ett påstående inte är tillräckligt.

Vad räknas då till bra bevis i en vårdnadstvist? Det kan till exempel vara:

  • En brottsmålsdom som har vunnit laga kraft
  • Ett expertuttlåtande från en psykolog, socialsekreterarare eller likanande
  • Vittnen som kan intyga motpartens olämplighet som förälder 

Om den ena föräldern ljuger om den andre i rätten är det viktigt att den som blir utsatt för lögnen bibehåller sitt lugn. Provokation kan vara en taktik för att få den som provoceras att verka labil inför rätten. 

Rättsskydd vid en vårdnadstvist

Vanligtvis står respektive part för sina rättegångskostnader, oavsett vem som vinner. Det betyder att var och en betalar för sitt ombud, sina vittnen, sin ansökningskostnad till tingrsätten och eventuella andra kostnader som tillkommer.

Hemförsäkringen innehåller i regel ett rättsskydd som kan täcka en stor del av rättegångskostnaderna. Ett första steg är att kontakta försäkringsbolaget för att kontrollera om skyddet täcker en vårdnadstvist. Normalt sett täcker rättskyddet 70-80 procent av rättegångskostnaderna. Det kan också finnas ett ersättningstk som varierar mellan olika försäkringar. 

Om det inte ingår rättskydd i hemförsäkringen går det att ansöka om statilig rättshjälp