fortköring

Överklaga fortkörningsböter

Att få en fortkörningsbot är sällan roligt. Men faktum kvarstår – många gånger har man fått den av en orsak. Hastighetsgränserna vi har finns till för att både du och andra ska vara säkra i trafiken. Det kan ändå hända att boten man blivit tilldelad är utan grund. Om man inte godkänner en fortkörningsbot och vill överklaga den finns det saker man kan göra. 

När får man fortkörningsböter?

Du får böter om du har kört för fort och därmed äventyrat trafiksäkerheten. Antingen kan det vara så att polisen mäter din hastighet med laser och delar ut böter på plats, eller också kanske du blir fotograferad i en fartkamera och får ta emot boten på posten. 

Alla fortkörningar genererar inte böter. Riksåklagaren har fastställt bötesbeloppen som man blir debiterad för att köra för fort. Beloppen utgår från hur mycket för fort man kör, och även från vilken hastighetsgränsen är. 

Om den maximala hastigheten på vägen är 50 kilometer / timme ser bötesbeloppen ut enligt följande:

Antal kilometer över tillåten hastighetBötesbelopp i kronor
1 – 10 kilometer / timme2000 kronor
11 – 15 kilometer / timme2400 kronor
16 – 20 kilometer / timme2800 kronor
21 – 25 kilometer / timme3200 kronor
26 – 30 kilometer / timme3600 kronor
31 – 40 kilometer / timme4000 kronor

Kör du mer än 41 kilometer för fort per timme så kommer ärendet att drivas vidare av en åklagare. Det föreligger också en risk om att du kommer förlora körkortet. 

Ifall den högsta hastighetsgränsen är mer än 50 kilometer / timme kommer du debiteras följande belopp:

Antal kilometer över tillåten hastighetBötesbelopp i kronor
1 – 10 kilometer / timme1500 kronor
11 – 15 kilometer / timme2000 kronor
16 – 20 kilometer / timme2400 kronor
21 – 25 kilometer / timme2800 kronor
26 – 30 kilometer / timme3200 kronor
31 – 35 kilometer / timme3600 kronor
36 – 50 kilometer / timme4000 kronor

Skulle du vara så att du kör mer än 50 kilometer för fort i timmen på en väg som har en maximal hastighet på mer än 50 km/h så är det åklagaren som tar över ärendet. 

Som du märker blir botens storlek större om hastighetsgränsen på vägen är lägre. Det beror på att det är förenat med en större trafikfara att överskrida hastigheten på sådana vägar. 

Att överklaga en fortkörningsbot

Det vanligaste är att man fastnar i en hastighetskontroll och att en polis mäter den hastighet man har med en radar. Om man kör för fort kan de stoppa en och genast dela ut ett ordningsföreläggande, alltså en bot. Det här händer på plats. 

Ifall man godkänner boten kan det vara svårt att överklaga beslutet senare. Det beror på att det räknas som att boten har vunnit laga kraft i och med att den har blivit accepterad av dig som fått den. Att godkänna fortkörningsböter gör du genom att signera det ordningsföreläggande som Polisen utfärdar när de stannar dig. Du har rätt att vägra att skriva under på föreläggandet. Om du gör det kan en åklagare stämma dig. Ifall ditt ärende prövas i tingsrätten och du blir dömd behöver du betala hela bötesbeloppet i sin helhet. Du kan också behöva stå för andra kostnader som är förknippade med rättegången.

Polisen har en viss bevisbörda. Som giltiga bevis är bland annat lasermätning med radar, eller att de har följt efter ett fordon ett tag och sett att det överskrider tillåten hastighet. Om det är så att du har godkänt boten på plats men sedan vill överklaga den är det som sagt svårare, men inte omöjligt. 

Du kan lämna in en överklagan till tingsrätten i den region där boten utdelades. De kan avgöra om det går att pröva ditt ärende. Det är endast en domstol som kan dra tillbaka ett beslut om böter efter det att du har skrivit på ett ordningsföreläggande.

Böter från automatisk trafikövervakning

Runtom i landet finns det trafiksäkerhetskameror. De fotograferar fordon som färdas i en för hög hastighet. Att kamerorna finns tycker många är irriterande. Men om sanningen ska fram så kan de rädda liv och därför fyller de också ett viktigt syfte. 

En förare kan få en fortkörningsbot när denne fångas i den automatiska trafikövervakningen. Det som gäller angående hastighetskameror är:

  • Att Polismyndigheten är de som ska utreda alla överträdelser som registreras
  • Att Transportstyrelsen är ansvariga för driften av hastighetskamerorna

Förutom de fasta hastighetskameror som finns har Polismyndigheten också mobila kameror som de kan placera ut där de anser det vara lämpligt. Sådana kameror kan alltså dyka upp på platser där de vanligen inte brukar vara.

Så mäts och registreras hastigheten i en trafikkamera

Trafikkamerorna som är placerade längs med vägarna är synliga för trafikanterna. Innan en kamera kommer finns dessutom en vägskylt som signalerar att en kamera kommer en bit längre fram. Kameran har en radar som mäter fordonets hastighet. Om en bil kör för fort tar trafikkameran ett fotografi. 

Det är bara de bilar som har en för hög hastighet som fotograferas. All automatisk trafikövervakning har också en felmarginal. Det innebär att om du exempelvis bara kör två kilometer i timmen för fort är det inte sagt att ett fotografi kommer tas.

En trafikkamera som är i bruk kan fotografera fordon alla tider på dygnet. De fungerar dessutom både under sommar- och vinterhalvåret. 

Fotografiet av fordonet är grund för boten

Det fotografi som kameran har tagit hanteras manuellt. Om det finns flera personer i bilen förutom föraren kommer passagerarnas ansikten maskeras. Det är alltid bara förarens ansikte som är synligt i utredningen. När utredningen görs kontrollerar Polismyndigheten vem som är den möjliga föraren. Det gör de bland annat genom att kontrollera ägaruppgifter, men också genom att se om ansiktet på bilden stämmer överens med passfoto på den person som misstänks. 

Om så är fallet skickas ett underrättelsedokument ut till den personen. Tillsammans med det följer information om vilken data som samlats in om fortkörningen. Bilden på föraren och fordonet bifogas också. 

Överklaga fortkörningsböter från en trafikkamera

Får du hem en fortkörningsbot och du är den som påstås ha kört fordonet finns ett par saker att göra. Först och främst är det en viss skillnad på hur bilden ser ut och om det faktiskt är du som har kört bilen eller inte. Polisen har alltid en skyldighet att bevisa vem det är som framfört bilen och som därmed också ska bli tilldelad böter. 

Om bilden inte är av dig men du får en bot

Ifall någon har kört din bil och radarn i kameran har reagerat är det högst troligt att du kommer få hem ett brev på posten. I brevet kan det hända att du blir tillfrågad om vem det var som körde bilen. Det gäller främst i sådana fall där det inte går att se att det var du som körde. 

Som bilägare har du ingen skyldighet att informera Polisen om vem det var som körde ditt fordon vid tillfället. Du är helt fri att välja själv om du vill berätta det eller inte. Vad som händer om du inte informerar om vem som kört bilen varierar. Polisen kan aldrig bötfälla dig för vad någon annan gjort när de kört din bil. 

Om det är du på bilden

Ifall det är så att det är du som är på bilden som fartkameran har tagit är det i de allra flesta fallen onödigt och lönlöst att överklaga. Det du kan göra i det fallet är att bestämma om du tänker bekräfta att du har kört för fort eller inte. 

Du kan godkänna ett ordningsföreläggande om du tror att Polisen har nödvändig dokumentation för att du ska bli fälld i en eventuell tvist. Du behöver inte godkänna föreläggandet direkt utan du kan begära att få all dokumentation som finns gällande händelsen innan du bestämmer dig för vad du ska göra. 

Om du struntar i att betala en fortkörningsbot

Du har 30 dagar på dig att betala en ordningsbot om du har skrivit under föreläggandet av den. Eftersom din underskrift innebär att boten är godkänd inleds betalningsfristen från det datum då föreläggandet signerades. Alla fortkörningsböter ska betalas till Polismyndighetens bankgiro. Utöver att betala rätt belopp är det viktigt att du fyller i korrekt OCR-nummer. Har du tappat bort dina betalningsuppgifter kan du kontakta Polisen eller invänta en påminnelse.

Om du skulle strunta i att betala boten i tid kommer du få en betalningspåminnelse. Du debiteras ingen påminnelseavgift för den. Men, om du fortsättningsvis struntar i att betala beloppet du är skyldig så kommer ditt ärende att överlämnas till Kronofogden. När det händer blir du tvungen att betala en avgift på 600 kronor, utöver de eventuella räntor som tillkommit på bötesbeloppet. 

Om du inte har för avseende att överklaga boten tjänar du alltså på att betala den i tid eftersom det kommer bli mycket dyrare annars. Du kan inte bara lägga fakturan på hög och låtsas som att den inte existerar. Det räknas inte som att du överklagar eller inte godkänner ordningsföreläggandet, utan det ses helt enkelt som en utebliven betalning. En sådan kan kosta dig dyrt i slutändan.

Om böter och indragna körkort

Om man begår ett allvarligt trafikbrott kan man bli av med körkortet. Oftast är det Polisen som bestämmer sig för att omhänderta det. När de har gjort det skickar de ärendet vidare till Transportstyrelsen. Det är sedan de som bestämmer om du ska bli av med körkortet eller inte. Transportstyrelsen är också de som beslutar om hur lång spärrtid du ska ha på körkortet. 

Tänk på att du som får ett indraget körkort också behöver betala de böter du har blivit tilldelad. Du kommer inte undan böterna bara för att du blir av med körkortet. Man ska alltså se ett återkallat körkort och böter som separata saker.

Överklaga ett indraget körkort

När Transportstyrelsen blir varse om att Polisen beslutat sig för att omhänderta ditt körkort kommer du få hem en blankett på posten. Du kan använda den för att ge din egen syn på vad som hänt och för att invända mot omhändertagandet. 

När du skickar in invändningen får du förklara varför du motsätter dig att körkortet ska bli återkallat, exempelvis genom att hänvisa till att det som påstås ha inträffat inte har hänt. Baserat på den dokumentation Transportstyrelsen har fått från Polisen och på ditt svar fattar de ett beslut om ifall körkortet ska bli indraget eller inte. 

Varning istället för återkallelse

Alla rejäla hastighetsöverträdelser leder inte per automatik till att ett körkort blir återkallat. Ibland kan det beslutas om att den misstänkta istället får en varning. En varning utdelas om man anser att orsaken till fortkörningen var en följd av särskilda skäl som anses vara förmildrande eller godtagbara. Vad som anses vara särskilda skäl specificeras inte mer ingående hos Transportstyrelsen utan det avgörs från fall till fall. 

Som regel kan man utgå från att  ju större hastighetsöverskridningen är, desto starkare måste också skälen till den vara för att en varning ska ges. Det finns vissa faktorer som kan väga in i bedömningen av ifall en återkallelse ska ersättas av en varning. Det kan till exempel vara:

  • Om personen är beroende av sitt körkort för sitt arbete
  • Om personen aldrig tidigare varit skyldig till ett trafikbrott

Om du har frågor om en fortkörningsbot

Om du har några funderingar kring den ordningsbot du har fått ska du i första hand vända dig till den instans som har delat ut den till dig. Det kan vara Tullverket, Polisen eller Kustbevakningen. 

Anser du att det råder oklarheter kring varför du har fått böter, eller om det förekommer frågor kring om den bot du har fått är rimlig eller inte, kan du välja att kontakta en av våra advokater som är kunniga inom området. Vi på Synega finns alltid här för att hjälpa dig vid frågor om böter.

Familjerättsadvokat

En familjerättsadvokat är expert på alla områden som rör relationer på ett eller annat sätt. Som familjerättsadvokat arbetar man bland

Läs mer