Arbetsrätten är en del av den svenska lagstiftningen och den reglerar förhållandet mellan anställda och deras arbetsgivare. Det är många lagar som faller innanför området arbetsrätt, och en advokat som är specialist på arbetsrätt kan bistå både företag och anställda som behöver råd och hjälp av någon som har juridisk kunskap inom det aktuella området. En del av lagarna kompletteras eller kan ersättas genom kollektivavtal, medan andra lagparagrafer är tvingande och går inte att strunta i även om det är så att det står någonting annat i arbetsavtalet.
Jurister och advokater inom arbetsrätt
Det ska vara tryggt att ha en anställning i Sverige och det är därför det finns ett juridiskt område som heter arbetsrätt. De som arbetar med arbetsrätt är jurister eller advokater och de finns till för att säkerställa att anställda får det som de har rätt till och att de inte blir utnyttjade på arbetsmarknaden. Advokaterna kan arbeta med flera olika frågor som rör arbetsrätt. För att göra det lite tydligare vad en jurist eller advokat kan stå till tjänst med så kommer vi gå igenom ett par av de lagar och områden som ingår i arbetsrätt.
Arbetsmiljölagen
Arbetsmiljölagar finns för att de som är anställda ska kunna göra sitt jobb utan att riskera att bli sjuka eller skadade på grund av arbetet. Det är vanligt att arbetsplatser också har arbetsmiljöombud, även kallade för skyddsombud, som är kunniga inom vilka arbetsmiljöregler det finns och som ska tillämpas på arbetsplatsen.
I arbetsmiljölagen listas de skyldigheter och regler som arbetsgivare måste följa för att förebygga risken för olyckor och ohälsa. Lagen innehåller också bestämmelser om hur arbetsgivare och anställda ska samverka, bland annat genom att man reglerar den verksamhet skyddsombuden ska göra. En advokat eller jurist som valt att specialisera sig inom arbetsrätt har erfarenhet av att arbeta med arbetsmiljöfrågor och vet hur lagstiftningen ser ut. De vet alltså både vad en anställd har rätt att kräva och vad en arbetsgivare har skyldighet att göra.
Arbetstidslagen, ATL
Arbetstidslagen är den lag som reglerar allt som rör arbetstid. Den innefattar bland annat bestämmelser om övertidsarbete, ordinarie arbetstid och jourtid. Vidare finns det också regler som rör rätten att få pauser och hur långa dags- och veckovilan ska vara. I den här lagen inom området arbetsrätt regleras endast själva tidsaspekten. Det framkommer däremot ingenting om eventuella OB-ersättningar, minimilöner eller andra ersättningar. Ersättning för arbete tas istället upp i kollektivavtalen. I vissa kollektivavtal finns det branschspecifika överenskommelser som antingen kompletterar eller ersätter det som står i arbetstidslagen.
Diskrimineringslagen
I Sverige ska människor inte bli diskriminerade på grund av kön, könsöverskridande uttryck eller identitet, sexuell läggning, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsvariationer eller trosuppfattning. Det här är även någonting som gäller i arbetslivet, och därför är ett område inom arbetsrätt just diskriminering. Diskrimineringslagen innehåller bestämmelser som både rör arbetsmarknaden och övriga institutioner och delar av samhället.
I korthet säger diskrimineringslagen att en arbetsgivare inte har rätt att diskriminera anställda eller blivande anställda. Förutom det så finns det också bestämmelser om att en arbetsgivare måste vidta aktiva åtgärder för att motverka diskriminering. Vilka de reglerna är beror bland annat på hur många anställda ett företag har. Det kan exempelvis handla om att göra en kartläggning av löner och att upprätta en handlingsplan för hur man ska uppnå jämställda löner, eller att man tar fram en policy mot trakasserier på arbetsplatsen. Om du har blivit diskriminerad av en arbetsgivare kan en advokat inom arbetsrätt biträda dig i ditt ärende och föra din talan antingen vid en medling eller i domstol. Det går också att anlita en jurist för att få råd om hur man ska göra för att gå vidare med en händelse som varit diskriminerande.
Förtroendemannalagen, FML
Förtroendemannalagen handlar om vilken ställning en facklig förtroendeman ska ha på arbetsplatser. I den här lagen görs det bland annat gällande att det går att ha en facklig förtroendeman, exempelvis ett kontaktombud eller en klubbordförande. En sådan person har till uppgift att representera de anställda på arbetsplatsen och facket. Lagen bestämmer också att en arbetsplats inte får hindra en förtroendeman från att fullfölja sina uppgifter och det finns ofta kompletterande regler som är arbetsplatsspecifika som fungerar som ett komplement till lagen.
Föräldraledighetslagen
Föräldrar har rätt att vara lediga från sina jobb för att ta hand om sina barn. Föräldraledighetslagen säger att en arbetsgivare inte får ta bort den här rätten från föräldrar. Man kan alltså inte neka en anställd att ta ut föräldraledighet. I lagen är det däremot inte reglerat vilken slags ersättning man får under tiden man är föräldraledig. Ersättningens storlek regleras istället bland annat i kollektivavtal och i socialförsäkringsbalken. En del branscher har kollektivavtal där man får ett tillskott utöver föräldrapenningen. Ett sådant tillskott kallas för föräldratillägg eller för föräldralön.
LAS, lagen om anställningsskydd
LAS är den lag som ger ett skydd till arbetstagare som antingen blir avskedade eller uppsagda från sin tjänst. I lagen finns det bestämmelser som rör uppsägning och olika anställningsformer. Lagen om anställningsskydd är en så kallad tvingande lag. Även fast man exempelvis skriver in något annat i anställningsavtalet eller om man muntligt avtalar något med arbetstagaren så kommer LAS skydda den anställda. Lagen går helt enkelt inte att frånsäga sig som arbetsgivare. Dock finns det vissa delar som kan ersättas genom överenskommelser i kollektivavtal. Det kan exempelvis handla om frågor som rör uppsägningstider och regler för turordning till en tjänst.
Blir man uppsagd på tveksamma grunder kan en jurist inom arbetsrätt vara en rådgivande part som hjälper en att röna ut vilka rättigheter man har och om uppsägningen har skett i enlighet med lagen.
Förbud mot diskriminering av arbetstagare med tidsbegränsade anställningar och arbetstagare som arbetar deltid
Det här är en lag som syftar till att ta tillvara på arbetstagares intressen om de har tidsbegränsade anställningar eller arbetar deltid. Lagen finns för att dessa arbetstagare inte ska bli behandlade annorlunda eller diskriminerade i relation till de arbetstagare som har fortlöpande anställningar och arbetar heltid. Lagen finns för att en arbetsgivare inte ska kunna missgynna deltidsanställda eller visstidsanställda. Med det menas att arbetsgivaren exempelvis inte får erbjuda de personerna sämre lönevillkor, sämre schemaläggning eller sämre tjänstepension.
Främjandelagen
Främjandelagen kallas också för lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder. Enligt den här lagen måste en arbetsgivare varsla Arbetsförmedlingen om fem eller fler personer blir avskedade eller uppsagda.
MBL, lagen om medbestämmande i arbetslivet
I MBL finns det regler som handlar om rätten att förhandla, strejka och att bilda föreningar. Fackförbunden baserar en stor del av sitt arbete på den här lagen. Vad gäller medbestämmande finns det i lagen information om inflytande på arbetsplatsen och om kollektivavtal. Vidare finns också särskilda avtal som rör samverkan, utveckling och medbestämmande och på vissa arbetsplatser har man tagit fram egna lokala avtal som är giltiga på den arbetsplatsen.
Semesterlagen
Alla arbetstagare har rätt till semester och det är i semesterlagen det framgår vilken rätt en anställd har att vara ledig. Lagen säger också när man kan ta ut semester och hur den anställdas semesterlön ska räknas ut. Om man har arbetat heltid så har man rätt att få minst 25 dagars semester, betald, varje år. Det förutsätter förstås att man arbetat tillräckligt länge så att man har hunnit tjäna ihop semesterdagar. Om man inte har en fast anställning kan man istället få semesterersättning utbetald löpande under årets gång.
SLL, studieledighetslagen
Om man vill ta ledigt från sitt jobb och studera har man rätt att få ledigt från sitt jobb. Det här är något som regleras i studieledighetslagen. Det krävs inte att det man ska studera är relaterat till eller relevant för det arbete man har för att man ska kunna beviljas ledighet. En arbetsgivare måste bevilja sina anställda ledighet för studier, men om det blir problematiskt tidsmässigt kan man som anställd behöva skjuta upp sin ledighet tills arbetsgivaren har kunnat lösa det problematiska.
Reglering av lön för utfört arbete
Det finns ingen lönelag i Sverige. Med det menas att det alltså inte finns en lagstiftning som reglerar vilken lön en anställd ska få, utan det är någonting som man kommer överens om sinsemellan som arbetsgivare och anställd. Har man för låg lön kan det vara svårt att pröva det juridiskt i en domstol. Det en arbetsgivare däremot inte får göra är att tvinga en arbetstagare att ingå ett visst avtal. Om en arbetsgivare gör det kan man driva fallet i rätten och då kan domstolen avgöra om det är ett giltigt avtal eller inte.
Jurister och advokater kan hjälpa dig med allt som rör arbetsrätt
Om du hamnar i en situation som på något sätt kränker din arbetsrätt är det bra att ta kontakt med en advokatbyrå för att få samtala med en jurist om har den juridiska kunskapen som behövs för att avgöra vad som är rätt steg att ta i ett ärende. Regelverken kan ibland upplevas som brokiga och det finns många paragrafer som påverkar vilka rättigheter och skyldigheter en arbetsgivare och en arbetstagare har. Med en bra jurist på sin sida kommer processen kännas enklare och du kan vara säker på att någon arbetar för att ta tillvara dina intressen. Du är varmt välkommen att kontakta oss på Synega för att få juridisk rådgivning inom arbetsrätt så ser vi till att du får precis det stöd du behöver, oavsett vilken situation du är i.
