Vart femte barn som föds i Sverige har åtminstone ett halvsyskon. Det blir allt vanligare att man har en gemensam förälder med något syskon, och en annan gemensam förälder med ett annat. Att det finns barn inom olika relationer påverkar också hur ett arv fördelas när en av föräldrarna avlider.
I grund och botten har alla barn rätt att ärva sin förälder. Den rätten finns kvar också om föräldrarna ingår i nya äktenskap och det finns gemensamma barn i dem.
Arvsrätt enligt den svenska lagen
Enligt den svenska lagstiftningen har alla barn rätt att ärva sina föräldrar. Det innebär att en förälder inte kan göra sitt barn arvlöst, inte ens genom att skriva ett testamente. Att få ärva är en lagstadgad rätt som ska skydda alla barn, oberoende av om föräldrarna är gifta eller inte och oberoende av om föräldrarna har andra barn.
Det som skiljer sig åt är vad som gäller för gemensamma barn och för särkullbarn. Först och främst behövs de båda begreppen specificeras.
- Barn man har från en tidigare relation eller ett tidigare äktenskap är särkullbarn.
- Gemensamma barn är sådana barn som man har tillsammans med sin nuvarande make eller maka.
Om det endast finns gemensamma barn i ett äktenskap är det partnern som ärver allting efter den part som avlider. De gemensamma barnen får sitt arv först när båda föräldrarna har gått bort. Om det finns särkullbarn, alltså barn från en tidigare relation, ser det något annorlunda ut. Särkullbarnen har rätt till sin laglott direkt.
Laglott och arvsrätt
Arvslotten är den kvarlåtenskap som en person lämnar efter sig. Laglotten uppgår till 50 % av arvslotten och det är bröstarvingarnas andel. Det är den andelen som inte kan testamenteras till någon annan.
Laglotten ska fördelas lika mellan alla barn, både gemensamma och särkullbarn. Om vi tar ett exempel där arvslotten är 1 000 000 kronor innebär det att laglotten är 500 000 kronor. Den ska delas likadant mellan alla barn vilket innebär att om man exempelvis har två barn så är varje barns laglott 250 000 kronor.
När föräldern avlider blir det en skillnad för särkullbarn och för gemensamma barn. Vi förutsätter fortfarande att arvslotten ligger på 1 000 000 kronor och att den avlidne har två barn. Av dem är ett barn från en tidigare relation och ett är gemensamt med den nuvarande maken eller makan. En sådan situation innebär:
- Den totala laglotten är 500 000 kronor och den ska delas mellan båda barnen.
- Båda barnen har rätt till en laglott om 250 000 kronor.
- När det finns ett gemensamt barn har särkullbarnet rätt till sin laglott på 250 000 kronor direkt. Den andra laglotten tillfaller den efterlevande maken och inte till det gemensamma barnet. Detta eftersom lagstiftningen gör gällande att i ett äktenskap ärver parterna varandra.
- Gemensamma barn får sitt arv när båda föräldrarna har dött.
Att räkna ut arv för särkullbarn
Ett särkullbarn har rätt att kräva ut sin del av laglotten när en förälder dör. Det är den stora skillnaden mot vad gemensamma barn kan göra. Kort och gott; medan gemensamma barn behöver vänta på att få sitt arv tills båda föräldrarna avlider kan särkullbarn begära ut sin andel när föräldern som lever i ett nytt äktenskap går bort.
Ett särkullbarn är inte tvungen att ta emot sin laglott när föräldern dör. Om barnet vill kan hen låta laglotten gå till styvföräldern. Väljer särkullbarnet att göra det har denne i regel rätt att få sitt arv när förälderns nya gemål avlider. Anledningen till att vissa väljer att göra på det sättet är att det kan få långtgående ekonomiska konsekvenser för den efterlevande makan om hen inte har råd att lösa ut särkullbarnet. Det kan exempelvis leda till att styvföräldern är tvungen att flytta och sälja bostaden.
Särkullbarn i ett samboskap
De regler som gäller kring laglott och särkullbarn handla om sådana situationer där föräldern har gift om sig och lever i ett äktenskap med en person som inte är barnets förälder. Lever man i ett samboskap och har barn sedan en tidigare relation är det inte lika viktigt om man har gemensamma barn eller inte. Detta eftersom lagen inte gör gällande att sambor ska ärva varandra. Det är alltså när en förälder ingått ett nytt äktenskap som giftorätten existerar.
Vikten av att skriva ett testamente
Det är alltid klokt att upprätta ett testamente för att göra det så tryggt som möjligt för de efterlevande. Eftersom det kan innebära ödesdigra ekonomiska konsekvenser för den make eller maka som lever vidare ifall ett särkullbarn väljer att kräva ut sin laglott kan man i ett testamente begära att denne ska vänta med att göra det.
Man kan göra gällande att särkullbarnet inte har rätt till något efterarv om hen tar ut sin laglott direkt. I ett sådant fall får det barnet endast ta del av sin laglott, men får inte rätt till något annat.
Efterarv – så fungerar det
Efterarv är det som återstår när den bortgångne förälderns gemål har avlidit. Det finns inte alltid efterarv, men om man har upprättat ett testamente till sin maka eller make och gett denne fri förfoganderätt uppstår ett efterarv.
Med fri förfoganderätt menas att man i testamentet har bestämt vem som ska få egendomen när maken eller makan dör. Det går alltså att skriva in i testamentet att alla särkullbarn ska få dela på arvet när styvföräldern dör.
Motsatsen till fri förfoganderätt är full äganderätt. Det betyder att partners arvingar kommer ärva allting och att det inte går att kontrollera att särkullbarnen kommer få någon arvedel när styvföräldern dör. Enligt lagstiftningen ärver alltid äkta makar varandra med fri förfoganderätt, förutsatt att man inte har skrivit någonting annat i sitt testamente.
Risker med att önska att särkullbarn inte kräver att få sin laglott direkt
Det går alltså att skriva in ett önskemål i testamentet om att särkullbarnen inte ska kräva att få sin laglott innan styvföräldern dör. Det finns ett par riskfaktorer att känna till om man överväger att göra det.
Den största risken är att alla tillgångar försvinner. Den partner som lever kvar kan använda upp alla ekonomiska tillgångar. Hen har alltså full rätt att själv bestämma vad som ska hända med tillgångarna. Om särkullbarnet tar ut sin laglott först när styvföräldern avlider är det således inte säkert att det finns något arv kvar.
Står det i testamentet att partnern ärver allt med full äganderätt kan denne också välja att testamentera bort allting i sin helhet. Det föreligger alltså en risk för att barnen från den tidigare relationen går miste om sitt arv ifall gemålen inte hanterar tillgångarna på det sätt man själv hade önskat.
När testamentet kränker laglotten
Ibland händer det att en förälder som dött har skrivit ett testamente, men att en så stor del av alla tillgångar testamenteras bort så att särkullbarnens laglott inskränks. I ett sådant fall kan särkullbarnen kräva att få ut sin laglott. Det betyder med andra ord att särkullbarnens rätt till sitt arv väger tyngre än testamentet i sig.
I ett dylikt fall är det viktigt att särkullbarnen driver ett juridiskt ärende kring detta. Om man inte gör någonting finns det en risk för att man inte får sitt arv. Dessvärre är det här något som inträffar oftare än det borde. Det beror till största del på att många inte känner till vilka rättigheter de har som bröstarvinge.
Ett barn har ett halvt år på sig att begära sin laglott. Tidsfristen börjar räknas när barnet eller barnen har fått insikt i vad som står i testamentet. Om barnen inte vidtar några åtgärder kommer det som står i testamentet gälla, även fast det inskränker laglotten. Ta alltid kontakt med en advokat som är specialiserad på arvsrätt vid minsta lilla oklarhet. Hos oss på Synega får du hjälp med frågor som rör arvsrätt direkt, oavsett hur litet eller stort ärendet är.
Livförsäkring kan vara ett alternativ till fri förfoganderätt
Eftersom det inte finns någon garanti för att det finns tillgångar kvar om ett särkullbarn väljer att skjuta upp arvet kan det vara värt att fundera på andra alternativ. Ett sådant är att man tecknar en livförsäkring.
Om man har en livförsäkring kan man låta särkullbarnen få sitt arv genast. Det har flera fördelar. Dels behöver man inte ta itu med den extra administrationen som uppstår när ett särkullbarn ska bli dödsbodelägare när styvföräldern dör, och dels ger man sin maka eller make ett ekonomiskt skydd efter ens bortgång.
Genom att teckna en livförsäkring kan man:
- Utse en förmånstagare för att säkerställa att beloppet inte ingår i beräkningen av laglotterna
- Välja att antingen låta försäkringspengarna gå till gemålen i sin helhet, eller också att det delas mellan denne och de gemensamma barnen
- När man utser maken eller makan till förmånstagare kan denne använda försäkringspengarna till att lösa ut särkullbarnens laglotter
Anledningen till att en livförsäkring kan lösa många bekymmer är att den inte ingår i kvarlåtenskapen när man har valt ut en förmånstagare. Även fast man har en livförsäkring ska man också ha ett testamente. Ju fler papper som är i sin ordning, desto lättare och mer tryggare blir det för alla inblandade.
Äktenskapsförord är en trygghetsfaktor
För att göra det så tydligt för alla som möjligt kan man komplettera testamentet med ett äktenskapsförord. Om det finns ett sådant görs bodelningen innan arvskiftet görs. I regel tillfaller hälften av den avlidnes tillgångar maken eller makan i en bodelning, och det är det man kan motverka med ett äktenskapsförord.
Att ha ett äktenskapsförord är framförallt bra om den ena maken har större tillgångar som räknas som gemensamma, även fast denne förvärvat dem innan äktenskapet. Om så är fallet finns en risk för att särkullbarnen får ett mindre arv. Genom att skriva ett äktenskapsförord kan man:
- Förtydliga vilka tillgångar som ska anses vara enskilda och därmed inte ingå i den gemensamma bodelningen
- Bestämma om enskilda tillgångar endast ska räknas vid dödsfall eller även vid skilsmässa
Att skriva ett äktenskapsförord kräver en stor juridisk kunskap. Det finns många parametrar att ta i beaktande när dokumentet upprättas och det är viktigt att man vet vad det som står i förordet innebär. Vill du vet mer om äktenskapsförord eller få hjälp med att upprätta ett kan du kontakta våra advokater oss så hjälper vi dig.
Särkullbarn och arv av bostad
En av de vanligaste frågorna som ställs om särkullbarn och arv är frågor som rör bostäder. Vem har egentligen rätt till vad, och vad kan man som arvtagare kräva? Lagen gör gällande att en efterlevande make eller maka behöver kunna lösa ut särkullbarnen från deras laglotter för att få bo kvar.
Det finns alltså inga regler som säger att makan eller maken alltid har rätt att få bo kvar i den gemensamma bostaden. Det beror helt på hur arvsfördelningen går till. Det är därför en livförsäkring med förmånstagare är viktig att fundera på om det föreligger en risk för att den efterlevande inte kommer ha råd att lösa ut särkullbarnen.
En kort sammanfattning av särkullbarn och arv
Juridiken kring särkullbarn och arv är snårig, åtminstone för någon som inte är insatt i arvsrätt. För att sammanfatta de viktigaste punkterna gäller följande:
- Ett särkullbarn har alltid rätt att få sin laglott, även när det finns gemensamma barn
- En förälder kan ge sin nuvarande partner fri förfoganderätt eller full äganderätt i testamentet
- Det går inte att göra ett särkullbarn helt arvlöst genom sitt testamente
- Ett särkullbarn har inte per automatik rätt att ta över en gemensam bostad, men maken/makan har inte heller en automatisk rätt att bo kvar
- Vid samboskap har man inte arvsrätt av sin partner. Då är det alltid barnen som är arvtagare om det inte finns ett testamente
