En revision innebär att man gör en granskning av föreningens ekonomi och hur den tas hand om av styrelsen. Det är inte någon som sitter i styrelsen som gör revisionen utan det är någonting man ska anlita en revisor för. Vad gäller just ideella föreningar så gäller andra regler kring revisionen än vad det exempelvis gör om det handlar om ett aktiebolag. Alla ideella föreningar måste inte göra en revision, men vissa väljer ändå att göra det. Det här är en guide för dig som vill veta vilka föreningar som måste göra en revision. Vi kommer också gå igenom vem som får göra en revision av en ideell förening och vem som inte är lämplig för uppdraget.
Stadgarna styr revisionen
Alla föreningar ska ha stadgar. I stadgarna framgår det hur en ideell förening ska skötas och vilka regler man ska följa. Man godtar stadgarna när man håller föreningsstämma, och man behöver ha stadgar från första början när man startar sin förening. Då godkänner man dem alltså på den allra första föreningsstämman.
I stadgarna ska man bland annat bestämma hur arbetet i föreningen ska se ut och hur många som ska sitta med i styrelsen. Utöver sådana uppgifter ska man också ha med paragrafer som rör en eventuell revision. Om det står i stadgarna att en ideell förening ska göra revision så måste man också anlita en revisor, i enlighet med de riktlinjer som finns i stadgarna. År det exempelvis så att man inte har inskrivet i stadgarna att föreningen ska ha en revisor men man upplever att föreningen blivit så pass stor att det hade kunnat vara lönsamt så ska man ge ett förslag till ändringar av stadgarna och då ska de ändringarna godkännas av föreningsstämman där alla medlemmar får medverka och avlägga sin röst.
Vem kan vara revisor i en ideell förening?
När man pratar om revisorer finns det flera olika slags benämningar på dessa. Först och främst finns det de som är auktoriserade revisorer. En auktoriserad revisor har både utbildning, arbetserfarenhet och ett avlagt godkänt kunskapsprov hos Revisorsinspektionen. Vem som helst kan alltså inte använda sig av titeln auktoriserad revisor.
Det finns även revisorer som inte är auktoriserade. Det kan vara individer som just nu håller på att tillskansa sig den arbetserfarenhet de behöver för att därefter kunna ansöka om auktorisation. De som benämner sig som revisorer har ofta en relevant utbildning och arbetar för tillfället under handledning av en auktoriserad revisor.
Sist och slutligen finns det lekmannarevisorer. Det kan vara en person som är intresserad av och kunnig inom ekonomi, men som inte har någon utbildning inom området. En lekmannarevisor får inte verka som revisor i exempelvis ett aktiebolag och de är sällan lämpliga att göra revisioner av verksamheter som på något sätt är vinstdrivande. Däremot kan en lekmannarevisor i många fall vara aktuell för en ideell förening. I grund och botten behöver inte den revisor man väljer i en ideell förening ha några förkunskaper, men för att man verkligen ska få ett gediget jobb utfört är det självklart bra om den person man väljer åtminstone har ett genuint intresse av att granska ekonomin och förvaltningen.
För att någon ska kunna bli utsedd till revisor i en ideell förening behöver personen vara myndig, inte ha näringsförbud och inte vara försatt i konkurs. Många ideella föreningar väljer att anlita någon av medlemmarna till uppdraget, men det går också att välja en person som är utomstående till uppdraget om det känns bättre. De allra flesta ideella föreningar måste inte ha en auktoriserad revisor men det kan finnas undantag, och det är när föreningen är större. En större förening har bland annat många anställda och en stor omsättning. De exakta gränsvärdena kan du läsa dig till hos Skatteverket.
Jävsregler och revisorer i ideella föreningar
Någonting som är viktigt att tänka på när man ska välja revisor till en ideell förening är att det finns något som kallas för jävsregler. De är inte lagstadgade, men för att revisionen ska ske på ett sätt som det är tänkt så ska man följa reglerna. Jävsreglerna finns till för att alla ska känna sig trygga med revisionen, däribland föreningens medlemmar, styrelsen och eventuella andra företag, organisationer eller personer som är intresserade av föreningens ekonomi och verksamhet. I korthet går jävsreglerna ut på att en person som kanske själv har ett intresse i föreningens ekonomi, eller är anhörig till någon som har det, inte får vara revisor.
- En person som sitter i styrelsen kan inte vara revisor eftersom den personen har ett ansvar för föreningens ekonomi. Av samma anledning ska man helst inte välja någon som tidigare varit styrelsemedlem till revisor heller.
- Den som är revisor får inte vara ansvarig för bokföringen. Däremot kan en revisor ge allmänna råd och anvisningar rörande den löpande bokföringen, men den får inte upprättas av revisorn eftersom det blir problematiskt när det senare är redovisningen som denne ska granska.
- Revisorn får inte placera föreningens likvida medel eller hantera kapital.
- En revisor får inte vara i beroendeställning till någon medlem i styrelsen eller till någon föreningsmedlem.
- Revisorn får inte ha en skuld till föreningen (ett undantag är dock om det handlar om årsavgiften för medlemskap).
Så väljs revisor i en ideell förening
Som vi redan varit inne på är det alltså stadgarna som styr om en ideell förening ska ha en revisor. Det gäller förutsatt att föreningen inte är stor, men de flesta ideella föreningar är inte det. I ideella föreningar är det allra vanligast att man har en revisor och en revisorssuppleant, eller att man har två revisorer. Anledningen till att man oftast väljer två personer är för att man inte ska behöva hålla en ny föreningsstämma om den revisor man valt av någon anledning inte kan fullfölja sitt uppdrag. Har man en suppleant eller två revisorer behöver man inte ha en ny stämma utan då kan den andra som blivit vald ta över arbetet.
I stadgarna kan det också framgå hur långt uppdrag en revisor har i föreningen. Om det inte står något i stadgarna om det är det upp till föreningsstämman att ta ett beslut om uppdragets längd. Det är alltid bra att välja samma revisor för åtminstone ett verksamhetsår, men det går att använda samma person under flera år i rad. Inför föreningsstämman kan man komma med förslag på vem som ska utses till revisor. Det är ett arbete som antingen valberedningen eller styrelsen brukar göra. På föreningsstämman presenteras den kandidat man tänkt sig och medlemmarna får rösta om de godkänner det förslaget eller inte. Man behöver naturligtvis tillfråga den tilltänkta revisorn innan föreningsstämman hålls så att denne är med på noterna ifall hen skulle bli vald.
Skäl att välja en auktoriserad revisor i en ideell förening
Det kan finnas situationer i en ideell förening när en auktoriserad revisor är att föredra även fast denne kostar mer att anlita än en lekmannarevisor gör. Om föreningen har ekonomiska bekymmer och svårt att få till en bra ekonomi kan det i många fall vara bättre att välja en auktoriserad revisor. En sådan har den erfarenhet som behövs för att granska alla räkenskaper och för att kunna se om det finns åtgärder man kan göra för att ekonomin ska bli mer hållbar. Det är ofta sådana insikter som en lekmannarevisor saknar.
Vad gör en revisor i en ideell förening?
Den som är revisor i en ideell förening har flera uppgifter. Bland annat ska revisorn kontrollera så att de stadgar som föreningen vilar på följs och att bokföringen är korrekt upprättad samt att det finns verifikationer till alla poster. Denne ska också kontrollera så att det som står i bokföringen är korrekt och stämmer överens med de verkliga transaktionerna. Vidare ska revisorn också granska styrelsens förvaltning så att de har arbetat på ett ändamålsenligt sätt utifrån föreningens stadgar och syfte.
Styrelsen har till uppgift att göra revisorns arbete så lätt som möjligt. Det innebär att man inte får dölja någon relevant information för revisorn utan att man ska delge denna alla dokument och information som behövs för att revisorn ska kunna göra sin granskning.
Revisorn skriver en revisionsberättelse
Arbetet med att granska redovisningen och styrelsens arbete sker löpande under året, för att därefter resultera i det som heter revisionsberättelse. I revisionsberättelsen ger revisorn ett skriftligt uttalande om ifall årsrapporten har gjorts enligt god redovisnings- och föreningssed. Revisorn ska även uttala sig om det är så att hen anser att styrelsen har gjort någonting som inte är korrekt. Vidare ska en revisionsberättelse innehålla:
- Revisorns rekommendation om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet eller inte
- Revisorn ska uttala sig skriftligt om hen har upptäckt att föreningen har brutit mot lagen, exempelvis genom att strunta att betala arbetsgivaravgifter
- En rekommendation om revisorn anser att föreningsstämman ska fastställa årsrapporten eller inte
En revisor är belagd med tystnadsplikt
Den som är revisor i en ideell förening har tystnadsplikt. Det är väldigt viktigt att revisorn är medveten om det och att hen också följer den. Anledningen till att en revisor alltid har tystnadsplikt är att denne under sin granskning kan komma över information som inte är lämplig för alla medlemmar att ta del av, eller som kan vara rent av skadligt för föreningen om allmänheten får kännedom om.
Tystnadsplikten fortsätter även efter att revisorns uppdragstid är över. Hen får alltså inte berätta någonting som hen har fått veta om den ideella föreningen även fast personen inte längre är sittande revisor. Värt att observera är också att revisorn har upplysningsplikt, vilket både innebär att hen ska informera nästkommande revisorer om det hen har upptäckt och att hen ska informera medlemmarna om saker hen ser. Det är alltså endast i undantagsfall när upptäckterna verkligen kan skada föreningen som hen inte ska yppa det för medlemmarna.
Fördelar med att ha en kunnig revisor i en ideell förening
Ett misstag som många ideella föreningar ofta gör är att endast se revisionen och valet av revisor som någonting som är ett måste enligt stadgarna. Tänker man så missar man även alla de fördelar man får ut av att ha en riktigt bra revisor i föreningen.
En revisor ska inte endast granska ekonomisk redovisning och styrelsens arbete, även fast det är de främsta uppgifterna personen har. En revisor som har ekonomiska kunskaper kan också ge goda råd när föreningen ska ta beslut som rör ekonomin. För att revisorn ska kunna ge beslut som verkligen gör att föreningen får rätt förutsättningar att skapa en god ekonomi även vid stora beslut så behöver personen ha rätt kunskap. Därför ska man inte välja en revisor till en ideell förening utan att tänka igenom valet noga.
